Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pergamentbref l. Pärmbref - Pergamentkaffe, bot. Se Kaffe, sp. 539 - Pergamentlim. Se Pergament - Pergamentpapper, tekn. - Pergamino - Pergamon l. Pergamos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Pergamentkaffe-Pergamon
470
skärande eller genom några snitt öfver själfva
pergamentet. Vid ömsesidiga öfverenskommelser,
kontrakt m. m. d. förekom stundom s. k. "delad"
«ller "utskuren" skrift. Urkunden skrefs i
två exemplar på samma stycke pergament (eller
papper), och hvardera kontrahenten tog sin
anpart, hvarvid de båda exemplaren stundom
klipptes isär uti uddar ("chirographa"; jfr
Certeparti). Det märkligaste exemplet på en
dylik "utskuren" skrift på pergament i Sverige
torde vara Karl Knutssons (Bonde) förlikning
med Krister Nilsson {Vase) af 1441, hvaraf den
förres exemplar förvaras i Riksarkivet. Med
pappersdokument var detta bruk vanligare; ett
fördrag mellan Sverige och Norge 9 febr. 1441
(orig. på papper i Riksarkivet) är en dylik
"utskuren" skrift. - Det var jämförelsevis sent,
som pergament begynte användas i Norden eller
i allmänhet som man där började ge skriftlig
form åt offentligt aftal. Den äldsta nu
kända pergamenturkunden i Norden är danske
konungen Erik Emunes stiftelsebref af 1135 för
ett kanikprebende vid Lunds domkyrka (finnes,
ehuru blott ett fragment, i svenska Riksarkivet;
se därom V. A. Secher, "De to ældste bevarede
i Norden utstedte breve", i "Aarböger for
nord. oldkyndighed", 1882). Äfven i Sverige var
det kyrkan, som först lät sig angeläget vara
att på sina donationer eller privilegier få
något skriftligt. Den äldsta svenska urkund,
som synes vara omtalad, skulle vara Sverker
I:s och hans gemåls stiftelsebref för Alvastra
kloster från 1140-talet, men denna är längesedan
förlorad, och det är Viby kloster (sedermera
flyttadt till Julita) våra äldsta :nu bevarade
pergamentbref gälla (se B. Gezelius, "Sveriges
äldsta daterade konungabref", i "Bidrag till
Sveriges medeltidshistoria, tillägn. C. G,
Malmström", 1902). De äro från 1160- och
1180-talen, Karl Sverkerssons och Knut Erikssons
tid. Inom kort framträda äfven de andra klostren,
liksom domkapitlen, med sina urkunder. Som den
äldsta ännu bevarade och i Sverige utfärdade
stadga af allmännare innehåll och större
betydelse torde -de af biskop Vilhelm af Sabina i
Skänninge år 1248 utfärdade statuterna vara att
anse. Sverker Karlssons ryktbara medgifvande om
det andliga frälset 1200 är ett i alla afseenden
oansenligt dokument .och gäller blott Uppsala
domkyrka. Den äldsta af svensk regering slutna
traktat, som finnes bevarad, är Birger jarls
förnyelse omkr. 1250 af det mellan konung Knut
Eriksson och hertig Henrik (Lejonet) af Sachsen
slutna fördraget ang. Lybecks handelsfrihet
i Sverige (originalet finnes i Lybecks arkiv
och är afbildadt hos 0. S. Rydberg, "Sverges
traktater", I). Af Magnus Ladulås’ likaledes
.ryktbara stadgar på Alsnö och i Skänninge känner
man endast af skrifter, af den förra åtminstone
dock nära samtida. För statsrättsliga urkunder,
riksdagsbeslut m. m. d. och viktigare legala
urkunder (t. ex. fastebref, köpebref) användes
äfven i Sverige pergament långt fram i tiden, men
numera (sedan 1867) äro riksdagsbesluten skrifna
på papper (veläng). - Latin var det språk,
som äfven i Sverige till en början uteslutande
användes för urkunder, ehuru öfversättningar,
stundom samtidigt, gjordes. Först under Magnus
Erikssons regering (1319-63) började, kan man
säga, svenskan begagnas, men gjorde sig också
från den tiden
hastigt nog alltmera gällande, om man undantar
det kyrkliga området.
Den största svenska samlingen af pergamentbref
från medeltiden eller t. o. m. 1520 förvaras i
Riksarkivet. Antalet uppgår till öfver 13,000
- ett ringa tal i jämförelse med utlandet,
där man på sina ställen räknar urkunderna i
hundratusental. Riksarkivets samling består till
större delen af de kyrko- och klosterbref, som på
Gustaf I:s befallning hopsamlades för att tjäna
som bevismedel vid den kyrkliga reduktionen, och
några af dessa arkiv, såsom Uppsala domkapitels
och Vadstena klosters, äro uppenbarligen ganska
väl bevarade. Äfven enskilda samlingar ha under
tidens lopp införlifvats med Riksarkivets,
i främsta rummet den oxenstiernska från Tidö
och Lunds universitetsbiblioteks. Deponerade
äro där Vitt. hist. o. ant. akad:s, äfvensom
Skoklosters och Säfsta-holms samlingar. De
äldsta statsurkunderna på pergament (och det
ända fram öfver Erik XIV :s tid) ha åter,
om ej fullständigt, dock till större delen
gått förlorade vid slottsbranden 1697; en
del af de äldre har förts till främmande
land. I Riksarkivet förvaras i öfrigt
en stor mängd pergamentbref från nyare
tid. Utom Riksarkivet finnas flera smärre
samlingar af värde, däribland en i Uppsala
universitetsbibliotek. Stockholms stad eger en
vacker urkundssamling (tills vidare deponerad
i Riksarkivet); äfven i andra stadsarkiv
finner man stundom medeltida pergamentbref
(så t. ex. i Jönköping och Halmstad). Af
läroverksbibliotek förtjäna Linköpings och
Strängnäs’ att nämnas. De förnämsta enskilda
samlingarna torde vara de på Sko, Säfstaholm
(se ofvan) och Bergshammar (äfven på Vik i
Uppland, Brokind i Östergötland och Krapperup
i Skåne m. fl. ställen finnas smärre sådana).
Ehd.
Pergamentkaffe, bot. Se Kaffe, sp. 539.
Pergamentlim. Se Pergament.
Pergamentpapper, tekn., beredes på kemisk
väg genom behandling af olimmadt papper med
svaf-velsyra eller klorzinklösning. Därvid svälla
fibrerna starkt och öfverföras antagligen i
hydro-cellulosa. Efter indoppningen, som endast
får räcka några sekunder, uttvättas syran
eller saltlösningen omsorgsfullt ur papperet
medelst skölj-ning i vatten. Det bereddes
först af Gaine 1857. Kemiskt pergamentpapper,
äfven kalladt vegetabiliskt pergament,
liknar animaliskt pergament, är finporigt,
halfgenomskinligt och ganska hållfast. Det
mjuknar i vatten utan att förlora sin fasthet
och kan med fördel användas till dialys (se D
i f-f u si o n 1), till öfverbindning af kärl,
som innehålla sylter, extrakter o. d. - Ett
annat slags pergamentpapper, som mycket begagnas
till omslag för handelsvaror, framställes af
sulfitcellulosa, som i holländare med trubbiga
knifvar finmales till en slemmig massa.
G. II-r.
Pergamino [-mi’nå], stad i Argentina,
provinsen Buenos Aires, 192
km. n. v. om Buenos Aires. 8,000 inv.
J. F. N.
Pe’rgamon 1. Pergamos (grek. négya^ov
1. négyajLioi;, lat. Pergämum 1. Pergtimus, nu B
e’r-gama 1. Bergamo), stad i det forna Mysien,
i nordvästra delen af Mindre Asien, fordom
hufvudstad i det pergameniska riket. Staden har
ett härligt läge på Kaikosslätten, ett stycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
