- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
471-472

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pergamon l. Pergamos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

471

Pergamon

472

Fig. 1. Utsikt (från s. v.) af Pergamon
i n3-are tid, före utgräfningarna: högst på
bergåsen den forna öfverstadens

läge, nere på slätten staden Bergama.

Fig.

2. Det forntida Pergamons öfverstad
(akropolis). Rekonstruerad situationsplan.

n. om floden Kaikos (nu Bakyr-Tschaj),, En bergås
med hufvudriktning i n. och s. samt innesluten
mellan Kaikos’ bifloder Keteios på östra och
Selinos på västra sidan inrymde till en början på
sin platå hela stadsområdet, men tjänade sedan
i egenskap af öfverstad (akropolis) som borg,
fursteboning och tempelplats, hvaremot den af
borgerskapet bebodda stadsdelen utbredde sig
på slätten nedanför, mestadels v. om floden
Selinos, I historien namnes P. första gången
399 f. Kr. och synes redan då ha haft grekiskt
statsskick, ehuru under persisk öfverhöghet. Dess
inbyggare räknade sig själfva som afkom-lingar af
under herakliden Telefos’ ledning invandrade
arkadier. Dess tillväxt började under
3:e-årh.f.Kr., då Lysimachos’ ståthållare
Filetairos (se d. o.) där åt sig grundade ett
eget rike (281 f. Kr.). Under dennes efterträdare
Eumenes I (263-241), Attalos I (241-197) och
Eumenes II (197-159) utvidgades efter hand det
nya riket, i synnerhet då romarna åt Eumenes
II skänkte en stor del af Mirdre Asien. Såväl
Attalos- I som Eumenes II voro bildnings-
och konstälskan-de regenter, som förskönade
sin hufvudstad genom storartade anläggningar
och bl. a. samlade ett rikt bibliotek efter
mönstret af det alexandrinska. Det därvid
framträdande stora behofvet af skrifmaterial
tros ha föranledt uppfinningen af pergamentet
(se d. o.). I P. uppstod en ny, med den,
alexandrinska täflande, grammatisk skola, hvars-
främste man var Krates från Mållös. Då Attalos
11 :s (159-138) brorson och efterträdare,
den svage Attalos III, genom testamente
till romerska folket öfverlåtit sina skatter
och sitt rike, gjordes detta efter hans död
(133) och besegrandet af tronpretendenten
Aristonikos till en romersk provins under namn
af Asia (129). P :s blomstring: fortfor under
den romerska kejsartiden, och staden fick af
kejsarna mottaga åtskilliga nådebevis. Au-gustus
bemyndigade provinsen Asien att i P. uppföra ett
åt honom och gudinnan Koma (Dea Roma} helgadt
tempel. Nya kejsartempel uppfördes åt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free