- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
497-498

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Periskop - Periskopisk - Perisokea, myt. Se Mytologi, sp. 169 - Perisperm, bot. Se Frö, sp. 54 och fig. 7 - Perisphinctes - Perispomenon, metr. Se Oxytonon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krigsväsendet och alldeles särskildt å
undervattensbåten. Redan tidigt konstruerades
periskop. Den framstående astronomen Johannes
Hevelius (se d. o.) omtalar i sitt verk
"Selenographia" ett af honom konstrueradt dylikt
instrument, som han gett namnet polemoskop (af
grek. po’lemos, krig), hvaraf framgår, att det
var afsedt för krigsbruk. Det var emellertid
först framkomsten af den för krigsändamål i
öfrigt fullt brukbara undervattensbåten, som i
förening med den moderna optikens hjälpmedel
framtvingade och möjliggjorde konstruerandet
af nutidens mycket fulländade periskop. –
Det moderna undervattensbåtperiskopet (se
fig. 1–4) utgöres af en 4–7 m. lång tub med
10–15 cm. diameter af stål eller fosforbrons, i
hvars öfre del objektivet har sin plats och i den
nedre okularet. Inuti tuben äro för reflexion,
förstoring m. m. erforderliga prismor och linser
anbringade. Tuben har antingen samma diameter
till hela sin längd, eller också är öfversta

illustration placeholder
Fig. 3.

illustration placeholder
Fig. 1.
illustration placeholder
Fig. 2.

illustration placeholder
Fig. 4.

illustration placeholder
Undervattensbåtsperiskop från Carl Zeiss i Jena. Fig. 1 o. 2 instrumentet i sin helhet, fig. 3 objektivet, fig. 4 okularet.


delen, 1,5 å 2 m., af mindre diameter, för att
på så sätt minska vågbildning och vattenmotstånd
vid gång i undervattensläget. Periskopet genomgår
undervattensbåtens tryckskrof och däck samt är
rörligt kring sin längdaxel för att möjliggöra
observationer rundt om horisonten. Detta senare
kan äfven åstadkommas med en fast yttertub
och en rörlig innertub, hvilken senare uppbär
objektivet. De moderna periskopen äro i allmänhet
så anordnade, att medelst en enkel utväxling två
olika förstoringar kunna erhållas, en, som för
observatören visar bilden, sådan det obeväpnade
ögat skulle uppfatta den, och en kraftigare,
som afser

att möjliggöra detaljobservationer. Den
till okularet reflekterade bilden kan
antingen uppfattas direkt i detta af ögat
eller ock med särskild anordning nedkastas
på en planskifva, i hvilket senare fall
båda ögonen användas. Periskopen göras
numera höj- och sänkbara i vertikalled samt
förses med anordning för afståndsmätning,
kompass m. m. De s. k. panoramaperiskopen,
som medge, att observatören kan öfverblicka
hela horisonten, utan att ändra plats, ha icke
visat sig förmånliga på undervattensbåtarna,
enär lätt misstag begås vid afgörandet, hvar
det observerade föremålet i verkligheten
befinner sig. I allmänhet äro periskopen
monokulära. Sådana med två okular, binokulära,
finnas äfvenledes, men lämpa sig ej heller för
undervattensbåtar på grund af den stora diameter
de betinga. – Periskop för undervattensbåtar
tillverkas numera af en mångfald optiska firmor,
bland hvilka kunna nämnas:
Carl Zeiss i Jena (se fig.),
C. P. Goerz i Friedenau, Berlin,
Officine Galileo i Florens, Lacour-Berthiot i Paris och
The improved periscope co. i London.

2. Fot. Ett af Steinheil 1865 beräknadt
fotografiskt objektiv, som består af två
enkla okittade (alltså icke akromatiska)
symmetriskt ställda linser. Periskopet
tecknar korrekt och har jämförelsevis stor
bildvinkel, men har, då det ej är kromatiskt
korrigeradt, fokusdifferens. Det var en
tid alldeles ur bruk, men användes numera
stundom på billiga handkameror med s. k. fix
inställning eller inställningsskala.

1. A. I–i. 2. J. Htzg.

Periskopisk (af grek. peri’, omkring, och
skopei’n, se), fys. De linser, som användas
till glasögon, ha ända till på sista tiden
vanligen haft en bikonvex eller bikonkav form:
det förra för att korrigera öfversynthet och
långsynthet, det senare för att korrigera
närsynthet. Dessa slags slipning medföra
emellertid den olägenheten, att man kan se väl
och tydligt endast de föremål, som ligga
i riktning af linsernas axlar, men ej föremål
på sidan om dessa. Wollaston sökte afhjälpa
denna brist genom införandet af menisker,
d. v. s. linser, som begränsas af en konvex och
en konkav yta. Dessa s. k. periskopiska
linser
fästas i glasögonbågen, med den
konkava ytan inåt ögat. I den form, som de
hittills haft, erbjuda de likväl ej tillräckliga
fördelar för att uttränga de vanliga linserna.
Men sedan man numera lärt sig korrigera
dessas afbildningsfel med särskild hänsyn
till ögats vridningspunkt, framställas glas,
som i sträng mening äro periskopiska och som
torde vara egnade att undantränga öfriga former.
Då ögat vrides i sin håla bakom ett sådant glas,
erhåller det äfven vid stora vridningsvinklar en
punktformig bild af en lysande punkt, hvilket
ej är fallet med glasögon af annan form.
Sådana glas kallas därför punktuellt
afbildande
. Vid höga grader af öfversynthet,
som efter en starroperation, kan
detta mål nås endast genom användande
af en ickesfärisk begränsningsyta
(s. k. Gullstrandskt starrglas).

G–d.

Perisokea, myt. Se Mytologi, sp. 169.

Perisperm, bot. Se Frö, sp. 54 och fig. 7.

Perisphinctes Waagen, paleont.,
ett under jura- och äldre krittiden lefvande undersläkte af ammoniter.

A. Hng.

Perispomenon, grek., metr. Se Oxytonon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free