Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som exempel på från P. härstammande kulturväxter
kunna nämnas persikan, den persiska syrenen,
kvitten, lök och spenat.
(G. L-m.)
Djurriket. Bland däggdjuren må nämnas lejon,
kungstiger, hyena, schakal, björn, varg,
leopard, gepard (som stundom tämjes till
gaselljakt), räf, piggsvin och vildsvin. Vilda
får och getter, den vackra grå vildåsnan samt
antilop- och hjortdjur äro vanliga. Husdjur äro
kamelen, dromedaren, hästen, mulåsnan, åsnan,
nötkreatur, fåret, geten, hunden och nästan
alla slag europeiskt fjäderfä. Kamelen och
dromedaren begagnas uteslutande som lastdjur,
särskildt på de heta och sandiga slätterna;
i bergstrakten är mulåsnan det viktigaste
lastdjuret. Den persiska hästen är icke stor,
men starkt byggd och uthållig. Hästskötseln
står rätt högt. Den arabiska hästen är ganska
vanlig, och en blandningsras mellan denna och
den inhemska har uppkommit. Äfven mulåsnan och
åsnan användas till ridt. Fåret och hönset utgöra
befolkningens viktigaste animala lifsmedel. Det
är särskildt nomaderna, som idka fårskötseln i en
ofantligt stor skala. Fisket vid de i Kaspiska
hafvet utmynnande floderna står ganska högt
och är i stor utsträckning utarrenderadt till
ryssar. De viktigaste fiskarterna äro stör, lax
och forell. Biskötseln och odling af silkesmask
stå rätt högt. Af lägre djur må för öfrigt nämnas
ett stort antal ormar och ödlor, skorpioner,
giftiga tarantlar, ohyra af alla slag,
särskildt vägglöss och loppor, moskiter m. m.
(G. G.)
Mineralier. P:s berg äro rika på värdefulla
mineral, som på flera ställen, t. ex. i Albors,
lätt skulle kunna tillgodogöras. De viktigaste
äro koppar, järn, bly, arsenik, antimon, kobolt,
nickel, zink, mangan, kol, marmor, alabaster samt
silfver och, i floderna, guld. Turkosgrufvorna i
närheten af Nischapur i Chorassan äro synnerligen
rikhaltiga och ge en betydlig afkastning. Stenkol
finnes i närheten af Teheran, brunkol vid
Tabris. Dessutom finnas nafta och svafvel i
icke ringa mängd. P. är omätligt rikt på koksalt
och stensalt. Hela öknar äro fyllda däraf, men
saltexporten är ytterst obetydlig. Bittersalt,
glaubersalt, alun, borax, kali- och natronsalt
samt salpeter förekomma i mängd.
Näringsgrenar, handel och industri. Jordbruket
är utan jämförelse den viktigaste näringsgrenen,
ehuru den odlade marken upptar endast 10 proc. af
landets areal, under det att 10 proc. äro äng
och betesmark, 5 proc. skog och 75 proc. öken
och bergstrakter. Regeringens obetänksamma
påbud i början af 1860-talet, att allt brukbart
land skulle odlas med vallmo, föranledde den
gräsliga hungersnöd, som härjade åren 1869–72
och kostade 1 1/2 mill. människor lifvet. En
följd af detta påbud har emellertid blifvit
opiumplanteringen, som drifves i stor skala och
är en viktig inkomstkälla för landet. På grund
af de tunga och godtyckliga skatterna saknar
P. ett välbärgadt bondestånd, och det är blott de
obetydliga behofven och födoämnenas billighet,
som göra, att den stora massan af folket har
sitt uppehälle. Tillgodogörandet af mineral
ligger så godt som nere, med undantag af järn,
bly och koppar, som på ett mycket primitivt
sätt förarbetas. I industriellt hänseende har P.
på några vissa
områden vunnit rykte. Så finna vi af metallarbeten
husgerådssaker af koppar (Kaschan) och
konstnärligt utförda filigranarbeten från
Sendjan samt damaskerade klingor, dolkar,
sablar m. m. från Chorassan, Ispahan och
Schiras; numera ligga dock dessa industrier
nere. Berömda äro äfven de i brons arbetade
skålarna, kärlen, ljusstakarna, prydnaderna
m. m. med sina konstnärligt ciselerade
ytor. Fajanstillverkningen (jfr fig. 3 å färgpl.
till art. Keramik), urgammal i landet, är numera
i lägervall. I päron och buxbom utarbetas vackra
husgeråds- och prydnadsartiklar. Papiermaché-
och mosaikarbeten ha spelat en viktig roll, glas-
och lädervaror likaledes. För sina väfnadsarbeten
är P. sedan gammalt berömdt. Mattor (se
Orientaliska mattor) tillverkas särskildt i
Aserbeidjan, Kurdistan, Chorassan, Kirman, Fars
m. fl. st. Bästa kvalitet kostar på platsen
15 till 20 kr. per kvm. Filtar fabriceras i
Jesd och Kirman. Schalar tillverkas i Mesched
och Kirman, i hvilken stad finnas icke mindre
än 100 fabriker. Finaste kvalitet fordrar ett
års arbete och kostar omkr. 400 kr. Schalarna
tillverkas af getens bottenull. Tyger, spetsar
och väfnader af siden förarbetas i Rescht,
Jesd, Kaschan och Ispahan. Handeln har, trots
persernas stora förkärlek för det kommersiella
basarlifvet, icke utvecklat sig i någon
synnerligen betydlig grad. Rikets genomruttna
inre förhållanden, osäkerheten till person och
egendom, bristen på kapital och arbetskraft,
på segelbara floder och hamnar, den obetydliga
uppmuntran och belöning, som från högre ort
komma den verksamme och driftige till del,
statsinkomsternas dåliga förvaltning, de höga
inrikes tullarna, svårigheterna af transporten
på de dåliga vägarna, allt detta vållar mycket
betydande hinder för handeln. Armenier och
parser äro de driftigaste köpmännen. Sedan
freden i Turkmantschaj (febr. 1828) mellan
Ryssland och P. ha flera andra europeiska makter
slutit handelstraktater med Persien (Sverige
17 nov. 1857), och utförseln af inhemska alster
till Europa har därigenom ökats betydligt. Denna
utförsel gick först öfver Astrahan och Tiflis,
men genom ångbåtstrafikens utveckling på Svarta
hafvet sökte den sig väg öfver Tabris, Erzerum
och Trabezon, som blefvo hufvudstapelplatser
för det persisk-europeiska varuutbytet. Nu,
sedan järnvägen Batum–Tiflis–Erivan blifvit
färdig, har äfven denna väg, Tabris–Trabezon,
fallit i glömska, och Batum och Poti trädt
i Trabezons ställe. Värdet af P:s handel
med utlandet 1912–13 beräknades till 206,1
mill. kr. i import och 158,5 mill kr. i
export. De viktigaste exportvarorna voro i kran
(se nedan Mynt): bomull och bomullsvaror (96
mill.), frukter (47,4 mill.), yllemattor (60,4
mill.), guld- och silfvermynt (27,4 mill.), ris
(42,3 mill.), opium (34,9 mill.), hvete och korn
(8,3 mill.), silkeskokonger (11,8 mill.), gummi
(13,9 mill.), hudar och skinn (24 mill.), ull
(11,3 mill.), vidare djur, fisk, sidentyger,
pärlor, droger m. m. Af importartiklar voro de
förnämbta: bomullstyger (186,2 mill.), socker
(138,9 mill.), te (41 mill.), ylletyger (15,8
mill.), mjöl (22,4 mill.), garn (13,6 mill.),
petroleum (10,8 mill.), guld och silfver i
stänger och mynt (17,1 mill.), andra metaller,
järn- och stålvaror, tändstickor, porslin och
andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
