Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
födelsedagar, offerfesten, som firas till minne af
Abrahams offer, fastehögtiden i månaden ramadan
samt fredagen i hvarje vecka. I månaden muharrems
tio första dagar tillställas passionsspel till
minne af alidernas besegrande vid Kerbela.
Författning och förvaltning. P. var före 1906 en
asiatisk despoti, hvars furste fritt disponerade
icke blott öfver statens tillgångar, utan äfven
öfver sina undersåtars lif och egendom. Men
5 aug. 1906 utfärdades en konstitutionell
författning, bekräftad med vissa ändringar (30
dec. 1906, 11 febr. 1907 och l juli 1909). – P:s
monark har titeln schah (officiellt schahinschah,
"konungarnas konung"), och denna värdighet är
ärftlig efter förstfödslorätt bland de söner,
hvilkas moder tillhör kadjarstammen. Under
nuv. schahens minderårighet (till juli 1914)
sköttes regeringen af kadjarstammens chef. –
Representationen (Medjlis-i-Shora-i-milli),
hvars sammansättning flera gånger ändrats,
består nu af en kammare om 120 deputerade
(medjlis). (1906 bestämdes, att äfven en
senat skulle finnas, men en sådan har aldrig
valts.) Vid schahens sida finnes (sedan 1858)
en ministär, som f. n. består af 8 ledamöter
(premiärministern samt utrikes-, inrikes-,
undervisnings-, post- och telegraf-, justitie-,
krigs- och finansministrar). – Landet är deladt i
4 generalguvernörskap och – sidoordnade med dessa
– ett visst antal guvernörskap. Generalguvernören
utser föreståndare för de distrikt, hvari
de större provinserna äro delade. Dessa
underståthållare kallas naib el-Hukumah eller i
mycket små distrikt zabit. Hvarje större stad
har en styresman, kallad kelanter (l. darogha
l. beglerbegi). Hvarje kvarter af staden liksom
hvarje by har en kedschoda. Dessa ämbetsmän,
hvilkas viktigaste uppgift är att uppbära
skatterna, utses i regel af underståthållarna,
men ibland väljas de af folket. Alla dessa
styresmän använda sin ställning och makt till
de skamligaste utpressningar. – Inom P. utöfvas
rättskipningen enligt två olika lagar: den
världsliga och den andliga. Den världsliga
lagen, urf, som grundar sig på tradition, men
ännu mera på godtycke och egennytta, handhafves
i högsta instans af en domstol, divanschane,
hvars beslut måste gillas och underskrifvas af
schahen; f. ö. af guvernörerna i provinserna samt
af kedschodaer i städer och byar. Bestickning
förekommer ytterst ofta. Under urf hemfalla alla
politiska förbrytelser och brottmål. Svåra fall,
som de världslige domarna, på grund af egennytta
eller fruktan för domens följder, icke vilja
eller våga befatta sig med, öfverlämna de åt den
andliga lagens, scheriet, afgörande. Scheriet
är affattad i skrift och grundad på koran
samt handhas i de olika provinserna af en
scheich-ul-islam, som under sig har en skara
domare, kadi, samt vidare af imam-i-djuma och
mollaer. Urfs utslag anses af de andlige såsom
olagliga. Scheriet är emellertid den högsta
auktoriteten, från hvilken ingen appell ges.
Finanser. Sedan 1912 står en belgier
som generalskattmästare i spetsen för
finansförvaltningen, och hvarje viktigare post
innehas numera af hans landsmän, medan endast de
mindre betydande skötas af infödingar. Mer än
hälften af statsinkomsterna utgöres af direkta
skatter från städer, byar och distrikt, som ha
att betala en viss fixerad summa, hvilken dock
ändras tid efter annan af
taxeringsmän (mumayiz), utsedda af
regeringen. Nästan hela skattebördan hvilar på
de arbetande klasserna. Skatterna betalas dels
i penningar, dels i produkter och indrifvas af
kedschoda. Nomadstammarna betala afgifter för
betesmarkerna, jordegarna en grundskatt, som
nominellt skulle utgöra en femtedel af godsets
afkastning, men i själfva verket stiger till
en tredjedel; det, som öfverstiger femtedelen,
stannar i skatteindrifvarens egen ficka. Den
största inkomstposten är just grundskatten
och arrendemedel, hvilka stiga till öfver 12
mill. kr. För året 1911–12 utgjorde samtliga
statsinkomster 36,8 mill. kr., hvaraf 14,3
mill. kr. tullmedel. Statsutgifterna ha
sedan 1903 betydligt minskats, och som
samtidigt inkomsterna ökats dels genom
bättre administration, dels genom den nya
tulltaxan af 1903, så hade man hoppats,
att utgifterna ej längre skulle öfverstiga
inkomsterna, och de ha åtminstone på papperet
nu ej nått upp till inkomstsumman (1911–12 29
mill. kr.). P:s statsskuld uppgick 1911 till
omkr. 117 mill. kr. och är upplånad i England
eller Ryssland mot säkerhet i tullarna. 1911
upptogs i London ett lån på 1,25 mill. pd och
1912 ett af England och Ryssland garanteradt
lån på 250,000 pd, och under 1913 lämnades af
England och Ryssland förskott på 500,000 pd.
Försvarsväsendet befinner sig i fullständig
oordning, och dess ombildning förberedes
af en stor kommission. Ända hittills ha alla
bestämmelser saknats om tjänsteplikt, tjänstetid
och annat dylikt. Några provinser äro indelade
i utskrifningsområden och anskaffa manskap,
bäst sig göra låter, vanligen i viss procent af
skatterna, andra uppsätta endast irreguljärt
rytteri. I de stora städerna äro kristna,
judar och vissa stammar befriade från all
krigstjänst. Armén utgöres af en af ryska
officerare förd kosackbrigad och för öfrigt af
regementen af infödda. Kosackbrigaden, uppsatt
1879, utgöres af 4 beridna regementen om 250
man, 2 kompanier till fots, 2 batterier om 4
fältkanoner, tillsammans omkring 1,700 man,
vidare af 300 gendarmer och 3 regementen,
utgörande schahens beridna garde (goulam),
som skall räkna 2,500 man. På papperet utgöras
de öfriga trupperna af 78 infanteriregementen,
växlande mellan 250 och 1,000 man (25 äro icke
alls befintliga), 18 kavalleriregementen om
275 man, 13 artillerihalfkompanier om 100 man
samt irreguljära trupper af olika slag och
styrka. Alltsammans skulle uppgå till 5,000
officerare och 190,000 man, men i verkligheten
existera endast följande trupper. I Teheran
finns ett batteri fältartilleri samt då och
då en liten infanteristyrka, ej öfverstigande
1,000 man. I de städer, där generalguvernörer
residera (t. ex. Ispahan, Schiras, Kirmanschahan,
Mesched och Tabris) söker man hålla en beväpnad
trupp, som dock ingenstädes öfverstiger
1,200 man. Ingen som helst öfning eller
utbildning förekommer. Tjänsten består enbart
i vakthållning. Dessutom pläga guvernörerna
hålla en beriden, irreguljär styrka, aldrig
öfverstigande 400 man; denna kan åtminstone
skjuta och rida men saknar i öfrigt all
utbildning. Beväpningen utgöres af gevär och
kanoner af olika slag, bland andra ett antal
snabbskjutande kanoner från Creuzot.
Den viktigasta delen af Persiens krigsmakt
utgöres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
