- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
617-618

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perwolf, Josef (Ocip Ocipovitj) - Peräseinäjoki - Pes - Pesad, ridk. - Pesado, José Joaquín - Pesante, mus. - Pesaro - Pesaro e Urbino - Pescadores, Penghu l. Ponghu, Hokoto - Pescara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

derade vid Prags universitet och blef arkivarie
vid bömiska museet, men kallades 1871 till docent
i slavistik vid universitetet i Warschau. Hans
arbeten, som utmärka sig för stor detaljrikedom,
men lida af ensidighet och bristfälligheter i den
vetenskapliga metoden, behandla företrädesvis den
panslavistiska frågan, d. v. s. de olika slaviska
stammarnas historiska och kulturella samhörighet
och växelverkan: Vy vin idey vzdjemnosti u narodu
slovanskych (1867); en historisk öfversikt af den
samslaviska idéns utveckling från äldsta tider,
Slav janska j a vzaimnost s drevnëjsich vremen
do XVIII, veka (1874), Slavjane, ich vzaimnyja
otnosenija i svjazi (1886), Slavjanskaja ideja
v literaturë slavjan do XVIII. v. (1887),
Zapadnye slavjane (1890). östersjöslaverna
behandlade P. i studierna Germanizacija
Baltijskich slavjan (1876) och Varjagi-Rus i
baltijskie slavjane (1877). Flitig medarbetare i
slaviska tidskrifter, publicerade P. i Jagiés
"Archiv" studierna Polen, Ljachen, Wenden
(1879) och Slavische völkernamen (1883 -84)..
A-d J.

Pe’räseinäjoki, socken i Vasa län,
Finland, II-mola härad och domsaga, utgör
ett konsistoriellt pastorat af 3:e kl.,
Åbo ärkestift, Vasa öfre kontrakt. Areal 364
kvkm. Befolkningen, finsktalande, 5,626 personer
(1911). A. G. F.

Pes (plur. pe’des), lat., fot; versfot; äfven
namn på ett tecken i den fornkristna notskriften
(se N e u m e r).

Pesad (af fr pésade), ridk., en konstgjord
stegring, hvarvid hästen med väl krökta bakben
och sänkt knippa lyfter på framdelen, tills
jämviktspunkten är uppnådd. Härunder
skola frambenen vara väl krökta i
knälederna, så att skenbenen dragas upp
mot underarmarna (se fig.). Från denna
rörelse utföras s. k. skolsprång,
t. ex. kapriol (se d. o.).
B. C-m.

Pesado [-ardå], José Joaquin, mexikansk
skald, f. 1801, d. 1861, var af sin tid
högt uppburen i synnerhet för sin religiösa
poesi och för öfversättningen af Höga visan
och af Horatius. Däremot är P. som erotisk
skald föga originell. Sonetten La fuente de
Ojozarco och dikterna Mi madre en la misa
alba, Las escenas del campo y de la aldea
en Mejico visa en känslig skaldebegåfning.
Ad. H-n.

Pesa’nte, it., mus., "tungt", eftertryckligt,
patetiskt.

Pesaro [pesarå], hufvudstad uti italienska
prov. Pesaro e Urbino (Marche), vid Foglias
utlopp i Adriatiska hafvet och järnvägen
Bologna-Ancona. 27,348 inv. (1911). Staden
är omgifven af vallar, har 5 portar och
ett kastell (Rocca Costanza), nu fängelse,
öfver Foglia går en antik bro från Trajanus’
tid. Jämte domkyrkan, S. Francesco, förtjäna
nämnas prefekturpalatset (hertigarnas af
Urbino gamla palats), Rossiniteatern (öppnad
1818), Palazzo Almerici, med stadens museum,
innehållande bl. a. en betydande majolikasamling,
Olivieri-biblioteket (omkr. 50,000 bd, 2,000
handskrifter) och ett antikmuseum samt ett stort
dårhus. Rossini ("Svanen från P."), som var född
i staden, testamenterade sin förmögenhet till
ett musikläroverk, och hans staty restes 1864 i
detta. P. är biskopssäte, har lyceum, gymnasium,
tekniskt institut, musikkonservatorium,
prästseminarium, landtbruksskola och
lärarinneseminarium. Den endast för mindre
fartyg tillgängliga hamnen försvaras af ett
af fransmännen byggdt fort. Tillverkning
af siden, läder, glas, lergods, olja och
maskiner. Exporten består af vin, olja,
fikon, tryffel, siden, läder etc. - Det gamla
Pisaurum blef romersk koloni 184 f. Kr. Under
medeltiden hörde P. än till östromerske kejsaren
(jämte Ancona, Fånö, Sinigaglia och Rimini
bildade det Pentapolis maritima i Exarkatet),
än till påfven, än till enskilda familjer
(Malatesta, Sforza, Rovere). 1631 kom det
ånyo till Kyrkostaten. Under familjen Rovere,
hertigarna af Urbino, var P. en medelpunkt
för den, italienska konsten och litteraturen.
(J. F. N.)

Pesaro e Urbino [pësarå e orbinå],
provins i mellersta Italien, i det forna
landskapet Markerna, vid Adriatiska hafvet,
2,895 kvkm. 261,516 inv. (1911). Det är ett
lågbergigt land, slätt endast vid kusten och
längs de större kustfloderna Foglia, Metauro,
Cesano och Esino. Hufvudprodukter äro vin,
oliver, sydfrukter, säd, dock endast hvete i
tillräcklig mängd. I den bergiga västra delen
idkas företrädesvis boskapsskötsel. Mineralriket
lämnar brunkol, svafvel, mineralolja och flera
slags byggnadssten. Förnämsta industrigrenen
är silkesodling och sidenväfveri. Järnvägen
Bologna-Ancona går igenom provinsen.
(J. F. N.)

Pescadores [-kadå’res], sp. ("fiskare"),
kin. Penghu l. Ponghu, af japanerna kallad
Hokoto, japansk ögrupp i Fukiansundet (mellan
Formosa och kinesiska prov. Fukien), består af
48 öar, hvaraf 21 bebodda, och flera klippor
med en areal af 221 kvkm. Störst är den 13
km. långa och 6 km. breda ön Penghu,
med den förträffliga, befästa hamnen Makung, gruppens hufvudort. Alla öarna äro
basaltbildningar och i allmänhet låga, omgifna af
korallref; ingen är öfver 90 m. hög. Öarna hade
1903 55,222 inv., som lefva af boskapsskötsel
och fiske. 1895 afträddes P. jämte Formosa af
Kina till Japan. Sundet mellan öarna och Formosa
kallas P.-kanalen. (J. F. N.)

Pescara. 1. Flod (forntidens Aternus) i
mellersta Italien, upprinner under namnet Aterno
i prov. Aquila på högsta delen af Apenninerna,
flyter i början mot s. ö förbi staden Aquila,
vänder sig därefter mot n ö., genombryter
nedanför Popoli Abruzzernas hufvudkedja och
faller ut i Adriatiska hafvet vid staden
Pescara. Längd 188 km. I sin nedre del bildar
den gräns mellan prov. Teramo och Chieti. -
2. Stad och fästning uti italienska prov. Chieti,
vid mynningen af ofvannämnda flod

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free