- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
659-660

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petersburg, Sankt, ryska rikets hufvudstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de rikaste butikerna, de stora basarerna och
torgen, palatsen, katedralerna och teatrarna
samt järnvägsstationerna, utom den finska
järnvägens. Längs vänstra stranden af Neva
löper Engelska kajen, kantad med palats och
stora privathus. Där ligger bakom en rad vackra
privathus det gamla Amiralitetet (fig. 1 o. 3),
stadens egentliga medelpunkt, bildande en mot
Neva öppen fyrkant af 420 m. längd. Fordom
ett varf, där Peter I 1706 byggde de första
ryska fartygen på Östersjön, inrymmer det
nu marinministeriet, ett marinmuseum och ett
bibliotek på 50,000 bd. S. och v. om Amiralitetet
utbreder sig den vackra Alexanderträdgården. I
denna, mellan Amiralitetet i ö. samt senatens
palats och den heliga synodens palats i v.,
står det 1782 af täckta monumentet af Peter
I (se d. o., sp. 645–646 och där införd
afbildning): en bronsstaty (af Falconet)
framställer stadens grundläggare till häst,
i fullt galopp sprängande uppför en klippa
och pekande på Neva; fotställningen är ett
kolossalt granitblock, hämtadt från Lachta vid
Finska viken. S. om Amiralitetet ligga flera
byggnader tillhöriga krigsministeriet och i ö.,
med en fasad åt Nevan, Vinterpalatset (fig. 2),
en efter ritningar af Rastrelli 1731–64 uppförd
väldig byggnad, som dock genom sin jämförelsevis
obetydliga höjd är föga imponerande och som
i likhet med de öfriga kejserliga palatsen är
rödrappad. Genom täckta gallerier sammanhänger
det med Gamla och Nya Eremitaget, det senare
byggdt af Klenze 1840–52 i grekisk stil. S. om
Eremitaget ligger riksarkivet. På den öppna
platsen mellan Vinterpalatset, riksarkivet och
generalstabens hus, som jämväl inrymmer finans-
och utrikesministerierna, står Alexanderkolonnen
(af Montferrand), bestående af en granitmonolit
30 m. hög, 4 m. i genomskärning, stående på en 8
m. hög sockel af ett enda granitblock. På ett 4
m. högt bronskapitäl står på ett klot en 4 m. hög
ängel af brons, hållande i vänstra handen ett 6
m. högt kors. Hela monumentet (se fig. 2) har en
höjd af 46,8 m. Raden af palats och privathus,
som ligga utmed Neva ofvanför Eremitaget,
afbrytes af det stora Marsfältet, fordom ett
kärr, som med otrolig kostnad förvandlats till
paradfält, samt Sommarträdgården (Lje’tnij
sad
), anlagd i fransk stil och smyckad med
många, äfven värdefulla statyer, bl. a. 75
tagna från Warschau. – Den petersburgska
hufvudmassans topografi är mycket enkel. Från
Amiralitetet utstråla radialt tre långa gator,
hufvudstadens pulsådror: Nevskij prospekt,
Gorochovaja och Voznesenskij prospekt. Tre
kanaler (se ofvan), något så när koncentriska,
korsa dessa gator. Parallellt med dessa kanaler
löper ett antal gator: Lilla och Stora Morskaja,
Kazanskaja, Sadovaja och Litejnij prospekt,
fortsatt i v. af Zagorodnij prospekt och
Rizjskij prospekt. Nevskij prospekt är en mycket
bred gata (35 m.), som löper mot s. s. ö. 2,9
km. i rak riktning till Nikolaj-bangården
och därifrån ytterligare 1,5 km. med
sydligare riktning till Neva i närheten af
Alexander-Nevskijklostret (se d. o.), P:s största
kloster. P:s hela offentliga lif koncentrerar
sig på denna gata: de oftast i full fart
framilande åkdonen, som stundom förekomma i så
stort antal vid hvarandras sida, att de upptaga
gatans hela bredd, de oafbrutna strömmarna af
folk på trottoarerna, sorlet, butikernas
mängd och glans, allt låter en förnimma,
att man befinner sig i en världsstad. Men
husen, som omge Nevskij prospekt, lämna i
arkitektoniskt hänseende mycket öfrigt att
önska. Hvarken Kazanska katedralen (fig. 9;
en efterbildning i liten skala af S:t Peter i
Rom, med den undergörande bilden af "Guds moder
af Kazan" jämte en massa dyrbarheter af silfver
och ädla stenar) eller det ganska fula Gostinyj
dvor ("köpmanhofvet", basaren; en ofantlig
tvåvåningsbyggnad, som upptar ett helt kvarter
och innehåller mer än 200 salubodar och lagerrum)
eller Anitjkovpalatset, storfurstentronföljarens
residens och där Alexander III vanligen
residerade äfven som kejsare, skänkt af Katarina
II till hennes gunstling Potemkin, eller ens
de katolska och lutherska kyrkorna bidraga
att försköna densamma. Gorochovaja är en smal
och illa stensatt gata mellan dystra hus, mest
bebodda af handtverkare. Voznesenskij däremot,
ehuru lika smal som den förra, har bättre hus.
I sin norra del berör den flera af de
öppna platser, som stå i samband med
Alexanderträdgården. På en af dem ligger
Isakskatedralen, och på en annan står Nikolaus
I:s ryttarstaty (1859), hvars dyrbarhet och
dåliga smak kontrastera med Peter I:s enkla
och storartade monument. Såväl till
det yttre som till det inre är Isakskatedralen
(fig. 6) utan tvifvel imponerande. Dess röda
granitkolonnader sakna ej en viss grandios
karaktär; men på det hela taget motsvarar
detta arkitektoniska monument, byggdt
1818–58 enligt en plan af Montferrand
och under Nikolaus I:s personliga ledning,
hvarken de på detta nedlagda kostnaderna
(23 mill. rubel) eller de ansträngningar de
bäste ryske konstnärer gjort för dess
dekorering. De målningar (af Brjulo’v m.
fl.), som betäcka dess väggar, fördärfvas
hastigt och ersättas af mosaiker. Trots
sin väldiga grund och sina kraftiga pelare
sjunker hela byggnaden i den lösa marken,
och väggarna hota att ge vika. Bland
andra kyrkor märkas den hvita Ismailovska
katedralen (Tro’itskij-sobo’r), hvars fem
blå, stjärnbeströdda kupoler (den mellersta
80 m. hög) äro synliga vida omkring, samt
Uppståndelse- l. Försoningskyrkan (fig. 4),
byggd 1883–1907 på den plats, där Alexander
II dödligt sårades vid attentatet 13
mars 1881. – Vid Malaja Konjusjennaja ligger
den svensk-finska församlingens kyrka.
Församlingen är äldre än P. och tillhörde förut
Nyenskans samt flyttade efter P:s anläggning
dit. Efter att där först ha varit förenad
med en finsk församling bildade den svenska
1745 särskild församling och erhöll 1767
egen kyrka, som 1865 ersattes med en
ny, kallad S:t Katarina. Den flygel
af kyrkhuset, som ligger till höger om kyrkan,
ombyggdes 1906 och är den värdefullaste
delen af nämnda hus. Församlingen räknade 1913
5,208 medlemmar, hvaraf det stora flertalet
finländare, omkr. 450 svenska infödingar, 120
norrmän och danskar samt 300 tyskar (däraf 60
rikstyskar), som genom äktenskap kommit
att tillhöra den. Som fallet är inom
öfriga evangeliska församlingar i P., erläggas
inga utskylder till kyrkan eller prästerskapet,
utan alla utgifter betäckas genom de
hyror, som de med kyrkan förenade byggnaderna
inbringa. Församlingen, som ej har
någon egentlig förbindelse med Sverige
eller svenska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:15 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free