Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Petersburg, Sankt, ryska rikets hufvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Fig. 13. Petersburgs omgifning åt väster. |
ordförande i en mängd förvaltande kommissioner,
medlem af stadsduman m. m. Den kommunala
själfstyrelsen utöfvas af för 4 år valda
stadsfullmäktige (stads-duma), hvilka inom sig
utse gorod-ska’ja upra’va, som har att verkställa
dumans beslut under ansvarsskyldighet. –
P. delas i 12 stadsdelar: Amiralitets-,
Kazanska, Spasskij- och Kolomenskij-delarna,
alla mellan Neva och Fontanka-kanalen, samt
koncentriskt omkring dessa Narva-, Moskva-
och Litejnij-delarna. Rosjdjestvenskij- och
Alexander-Nevskij (l. Karetnij)-delarna ligga
längre i ö. och bebos mest af arbetare. På
norra sidan af Neva ligga Vasiljevskij ostrov,
Petersburgsidan och Viborgska sidan. – Såsom
P:s förstäder räknas Ochta (Stora och Lilla),
Schlüsselburgska förstaden (högre upp vid
floden), Poljustrovo Ljesnoj n. om P. och
Peterhof vid Finska vikens södra strand.
I stadens grannskap ligga flera vackra lustslott,
mest kejserliga palats, med stora och vackra
parker. Tsa’rskoje Selo’, 22 km. s. ö. om
P., och Peterho’f vid Finska viken äro
kejsarens sommarresidens. Pa’vlovsk, strax s. om
Tsarskoje Selo, har ett vackert palats och för
allmänheten öppna parker, dit sommarkonserter
locka tusentals hufvudstadsbor. Oranienbaum,
bortom Peterhof, midt för Kronstadt, är nu ett
något försummadt slott och förlustelseställe.
Pu’lkovo, på en höjd 8 km. s. om P., är allmänt
bekant för sitt observatorium.
Historia. P. anlades på en mark, som nyss förut
tillhört svenskarna och hvars besittning var
långt ifrån tryggad. Under Stora nordiska kriget
intogo ryssarna Nöteborg vid Nevas utlopp ur
Ladoga 1702 och Nyenskans vid Ochtas förening
med Neva 2 maj 1703. Här grundlade Peter I 16 maj
1703 på holmen Jänissaari ("Harön", ett namn, som
utbyttes mot det mera klingande Lust-Eiland) ett
fäste, Sankt-Peterburg. Flera bastioner
uppfördes genast, af trä, först senare af sten. 1704
anlades på platsen en kyrka, invigd åt apostlarna
Petrus och Paulus, och äfven fästningen fick
sitt namn efter dem båda, under det Petersburg
kom att beteckna den stad, som växte upp öfver
närliggande öar och stränder. Fästet var
afsedt att stänga infarten till älfven och afvärja
anfall norrifrån. "Att förvandla denna ort till
rikets hufvudstad har icke föresväfvat Peter förr
än mot slutet af hans regering (om ens då som en
fullt stadgad plan), sedan han vant sig att där
för sina skeppsutrustningar göra allt tätare och
längre besök." (Hjärne, "Karl XII".) 1704 anlades
Kronstadt samt amiralitetet vid Neva snedt
emot fästningen. Tsaren vidtog de mest stränga
och barbariska åtgärder för att den nya staden
skulle tillväxa. Tusentals människor från alla
delar af Ryssland flyttades dit och dukade under
för ansträngningar och det osunda klimatet under
byggandet af fästningen och staden. Alla egare af
mer än "500 själar" befalldes att bygga ett hus i
P. och bo där om vintern. Byggandet af stenhus i
det öfriga Ryssland förbjöds, alla murare skulle
till P. Efter Peters död (1725) aftog stadens
folkmängd hastigt, men utlänningar bosatte
sig där fortfarande. Under Elisabets regering
bragte nya tvångsåtgärder folkmängdssiffran upp
till 150,000, och denna nära fördubblades under
Katarina II:s tid. Sedan början af 1800-talet
har folkmängden ständigt ökats (364,000 år 1817,
468,000 år 1837, 491,000 år 1856 och 667,963 år
1889). De kejsare, som mest bidragit till stadens
nuvarande utseende, äro Alexander I, som sörjde
för traktens torrläggning, förenade alla öarna
genom broar, anlade parker samt byggde kyrkor och
palats, samt Nikolaus I, som likaledes utförde
storartade byggnadsarbeten och lät anlägga
den första järnvägen till det inre Ryssland. –
1868 hölls i P. en konferens emellan ombud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfca/0386.html
