Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petersburg, Sankt, ryska rikets hufvudstad - Petersburg - Petersburgdeklarationen - Petersburgstandard. Se Standard - Petersburgkonferensen. Se Petersburg, sp. 669 - Petersen, Frederik Kristian - Petersen, Niels Matthias - Petersen, Hans Kristian - Petersen, Adolph Cornelius - Petersen, Peter Siegwart Blumenthal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från de olika makterna, den vanligen s. k.
Petersburgkonferensen, med anledning af tysken
Dreyses försök med explosiva gevärskulor. I
Petersburgdeklarationen af 11 dec. 1868 enades
makterna om att i krig med hvarandra ej använda
exploderande eller med sprängande eller brännbara
ämnen laddade kulor af mindre än 400 grams
vikt. Denna deklaration har antagits af alla
europeiska makter.
J. F. N.
Petersburg [pl’tasbõg], stad i nordamerikanska
staten Virginia, 37 km. s. om Richmond, vid
Appomattox river, som gjorts f ärbar dit
för stora fartyg från sitt utlopp i James
river. 24,127 inv. (1910). Staden ligger vid
en viktig järnvägsknut, har tobaksfabriker,
bomullsväfverier och kvarnar, stor export af
tobak, bomull, mjöl och jordnötter. - Belägringen
af P., "de konfedererades sista citadell", från
16 juni 1864 till 3 april 1865 genom Grant var en
af slutscenerna i nordamerikanska inbördeskriget.
(J- F- N-)
Petersburgdeklarationen, folkrättslig
öfverens-kommelse. Se Petersburg, sp. 669.
Petersburgstandard. Se Standard.
Petersburgkonferensen. Se Petersburg, sp. 669.
Pe’tersen, Frederik Kristian, dansk filolog,
f. 1786, d. 1859, tog teol. examen 1811 och
filos. doktorsgrad 1814 samt blef professor
i filologi 1818 och föreståndare för Regensen
1829. P. var 1829-42 redaktör af "Maanedsskrift
for litteratur" och dess fortsättning "Tidsskrift
for litteratur og kritik". Hans Almindelig
indledning til archæologiens studium utkom 1825
och Haand-bog i den græske litteraturs historie
1830. E. Ebg.
Pe’tersen, Niels Matthias, dansk språkforskare
och historiker, f. 24 okt. 1791, d. 11 maj 1862,
bondson från Fyn, blef student 1808 och var
lärare vid Brahetrolleborgs lärarseminarium
1815-26. 1830 blef han registrator vid
geheime-arkivet och 1845 professor i nordiska
språk vid universitetet. P. var en mycket
flitig granskare och produktiv författare,
hvars språkliga och historiska arbeten
ega högt värde. I sina första småskrifter
i rättskrifningsfrågan slöt han sig nära
till sin vän Rasks system och sträfvade att
åvägabringa så stor enhet som möjligt mellan
danskt och svenskt skriftspråk. 1826 utgaf
han Dansk orddannelseslære och 1829-30 Det
danske, norske og svenske sprogs historie,
som lade grunden till alla senare i samma ämne
(ena afdelningen utkom 1837 i svensk öfv.:
"Svenska språkets historia"). Härtill slöto
sig två universitetsprogram, Modersmålet (1852)
och Nogle uddrag af forelæsninger, vedkommende
de nordiske sprog (1861), båda skrifna med den
största kärlek till ämnet, men tillika utmärkta
af sorg öfver modersmålets vanrykt och oro för
folkets framtid, hvarför han också varmt talar
för en nära sammanslutning mellan Nordens folk
och språk. Som historiker började P. med en
bearbetning af Deppings "Normannernes sötoge
og deres nedsættelse i Frankerige" (1830),
hvarefter följde hans andra stora arbete,
Danmarks historie i hedenold (3 bd, 1834-38;
2:a uppl. 1854-55), utmärkt för såväl lärdom
som kritisk behandling. Hit höra också Nordisk
mytho-logi (1849; 2:a uppl. 1862; sv. öfv. 1869),
Haand-bog i den gammelnordiske geografi (I,
1834), Bi-
drag til en oldnordisk geographisk ordbog
(1837) samt en rad förträffliga afhandlingar (De
danskes tog til Venden, 183&-39, Bonde, bry de og
adel, 1847 m. fl.), hvilka återfinnas i Samlede
afhand-linger (4 bd, 1870-74). Därjämte fortsatte
han Rasks öfversättning af "Oldnordiske sagaer"
(bd 4-10, 1831-36) och bearbetade de viktigaste
isländska sagorna i Historiske fortællinger
om is-lændernes jærd hjemme og ude (4 bd,
1839-44; 3:e uppl. 1901). Äfven utgaf han
"Hervarar saga" (1847) och "Valdemar den
andens jydske lov" (1850) samt i förening
med K. Molbech üd-valg af danske diplomer
og breve fra la.-16. aarh. (1842-58). Hans
sista och förnämsta verk är Bidrag til den
danske literalurs historie (5 bd, 1853-64;
2:a uppl. 1867-71), som röjer en outtröttlig
samlarflit och en utomordentlig beläsenhet, på
samma gång behandlingen af ämnet är genomförd
med lif och inspiration. Detta verk går intill
slutet af 1700-talet, och dess periodindelning
har allmänt antagits. Ett sidostycke härtill,
ehuru på långt när icke så fulländadt och
utarbetadt, är P :s Bidrag til den oldnordiske
literaturs historie (1865). Ett monument öfver
honom restes i hans födelseort Sanderum vid
Odense 1875. E. Ebg.
Petersen, Hans Kristian, norsk politiker,
f. 1793, d. 1862, höjesteretsadvokat 1817,
blef namnkunnig som en af Norges mest vältaliga
och skickliga jurister, bl. a. som defensor
i riksrättsprocesserna mot statsråden
Fasting (1821) och Collett (1827) samt
statsminister Lövenskiold (1836), var 1830-34
"regeringsadvokat", blef 1837 stiftamtman i
Kristiania och inträdde 1839-i regeringen,
hvaraf han var medlem öfver 22 år, sedan 1858
som dess ordf. Jämte Kr. Birch-Reichen-wald och
K. Motzfeldt fick han sitt afsked 12 dec. 1861,
då dessa tre statsråd för sitt kvarstan-nande
uppställde som villkor oförändradt antagande af
norska regeringens enstämmiga hemställan, att
svenska regeringens kraf på tillsättande af en
unionskommitté för revision af bestämmelserna
ang. svensk-norska unionen ej måtte
bifallas. P. efterlämnade dagboksanteckningar
från 1840-47, delvis tryckta i D. Meidells
"Norsk maanedsskrift" (I, 1884). Intressanta
aktstycken från den tid, då han var ordf. i
norska regeringen, äro offentliggjorda i
"(Norsk) hist. tidsskr." (ser. 4, bd 4, 1907).
K. V. H.
Pe’tersen, Adolph Cornelius, tysk astronom,
f. 1804 i Wester-Bau, Schleswig, d. 1854,
blef 1827 observatör och 1850 direktör
vid observa-toriet i Altona. Han upptäckte
flera nya kometer. Efter Schumachers död
(1850) var han en kortare tid interimistisk
redaktör för "Astronomische nach-richten".
(B-d.)
Pe’tersen, Peter Siegwart Blumen-thal,
norsk skolman, historisk författare, f. 1826,
d. 1878, tog filologisk ämbetsexamen 1853 och
var assistent i riksarkivet 1854-59, redaktör
af den officiella "Rigstidende" och "Christiania
intelli-genssedler" alltifrån 1860 och samtidigt
lärare, sedan 1876 lektor ("overlærer") vid
Kristiania katedralskola. Han utgaf i en mängd
uppl. läroböcker i Norges och Nordens historia,
geografiska handböcker och som folkläsning
Fortællinger af fædrelandets historie (1863-65),
hvarigenom han i åratal säkert var Norges mest
läste författare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
