- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
675-676

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peterskyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

92 påfvar, några kejsare och konungar och många
af kyrkans stormän. Men för renässansens påfvar
var den mer än tusenåriga basilikan för trång,
den motsvarade hvarken tidens fordringar eller
smak. Nikolaus V började utvidga den, till
en början skulle tribunan (högaltarpartiet)
omgestaltas.

illustration placeholder
Fig. 1: Den äldre Peterskyrkan i Rom; femskeppig

basilika (efter medeltida afbildningar). Framför

kyrkan det stora atrium med kolonnader,

klocktorn m. m. – Fig. 2: Plan af den nuvarande

Peterskyrkan. Delen nedanför linjen A B samt

båda salarna C och D tillades af Maderna till de

tidigare planerna af Bramante och Michelangelo.

E förhallen.


Under ledning af Bernardo Rosellino började
arbetet 1452, afbröts vid påfvens död 1455,
upptogs åter 1470 under ledning af flera olika
arkitekter. Men det var först Julius II, som
trots kardinalkollegiets afstyrkande genomdref
planen att helt och hållet rifva basilikan
och ersätta den med ett väldigt kupoltempel,
en sinnebild af kyrkans världsmakt. Grundstenen
lades 18 april 1506. Ritningarna uppgjordes af
Bramante (Lazzari), som här sökte ge

illustration placeholder
Fig. 8. Bakre fasaden af Peterskyrkan, sådan

Bramante tänkt sig den.


centralkyrkans problem dess slutgiltiga
lösning. Hans plan – ett grekiskt (likarmadt)
kors med en halfklotformig hufvudkupol och fyra
smärre kupoler i hörnen mellan korsarmarna, som
afslutades halfcirkelformigt – var genomförd
med största klarhet och konsekvens och med
konstruktiv dristighet. Han fastslog kyrkans
gestaltning i dess hufvuddrag och proportioner,
dess centralparti med de fyra hufvudpelarna, korsarmarnas mått och bågarnas hvälfning
är hans verk. Efter hans död 1514 fortsattes
arbetet af flera arkitekter med olika viljor
och synpunkter, bl. a. af Rafael och Sangallo
d. y. Den sistnämnde höjde kyrkans golf 3,20
m., hvarigenom de s. k. grottorna (se nedan)
tillkommo. Prästerskapet hade redan under Bramantes
lifstid (af liturgiska och pietetsskäl)
yrkat på en längdbyggnad i stället
för den mot kyrklig tradition stridande
centralbyggnaden. Michelangelo, som från 1547
under 20 år var kyrkans arkitekt, fasthöll med
oböjlig konsekvens Bramantes utgångspunkt, det
grekiska korset, en stor harmoni, genomförd i
byggnadens alla delar. Han utarbetade Bramantes
idé i fastare form, men mera i barockens
anda, med våldsam stegring af linjernas och
massornas kraft. Han förstärkte konstruktionen
och ökade midtpartiets rumsverkan genom att
ge kupolen en hög tambur (en bärande underdel)
och en betydligt högre resning, än den Bramante
afsett. Efter hans noggrant utarbetade ritningar
och modeller (en modell bevaras i Vatikanen)
utfördes kupolen – ännu något mera förhöjd –
efter hans död och fullbordades 1592. Kyrkan
närmade sig redan sin fullbordan, då Paul V 1606
beslöt, att det af de andlige påyrkade långhuset
skulle ditfogas. Skissritningar uppgjordes af
Domenico Fontana, bygget utfördes af Maderna
(se d. o.). Kyrkan blef nu så stor, att den
åt alla håll sträckte sig utanför den gamla
basilikans yta. Det breda långskeppet fick
smala sidoskepp, som göra intryck af en rad
kupoltäckta kapell, ett par sidosalar tillkom,
likaså den utsökta, storslagna förhallen – som
står i omedelbar förbindelse med det bredvid
belägna vatikanska palatsets stora trappa, Scala
regia
–, och fasaden byggdes nu med utgångspunkt
i Michelangelos ritning, i vissa delar olyckligt
förändrad. I sitt slutliga skick, sedan de
båda dithörande klocktornen blifvit slopade –
det ena var delvis uppbyggdt –, är den utöfver
kyrkans bredd utdragna fasaden meningslös i form
och döljer dessutom hufvudkupolen för den på
platsen framför stående åskådaren. Denna plats
(Piazza di S. Pietro) ordnades af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free