- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
693-694

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petit - Petit, Jean Louis - Petit, Alexis Thérèse - Petita - Petit bleu - Petit-crevé - Petit de Julleville, Louis - Petit-Drumont. Se Drumont - Petit duc - Petite misère - Petitess - Petite-Terre, La - Petit-Goave. Se Goave - Petition

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

693

Petit-Petition

694

slag"), petitstil med raderna åtskilda ai
ett mellanslag, användes i tidningar ofta för
lättare artiklar.

Petit [pati7], Jean Louis, fransk kirurg, f. 1674
i Paris, d. 1750, blef vid unga år kirurg i
franska armén och utsågs 1731 vid bildandet
af Académie de chirurgie till dennas förste
direktor. P. intog bland sin tids kirurger
det främsta rummet, och hans föreläsningar
besöktes af lärjungar från hela Europa. Bland
hans skrifter må nämnas L’art de guérir les
maladies des os (1705; flera uppl.) och Traité
des maladies chirurgicales et des operations
qui leur conviennent (3 bd, 1774, 1780, 1790).

Petit [poti7], Al p. xis Thérëse, fransk fysiker,
f. 1791, d. 1820, blef 1810 professor vid lycée
Bonaparte i Paris samt var från 1815 lärare vid
polytekniska skolan. Tillsammans med Dulong fann
han, att de flesta grundämnen ega samma atomvärme
(se d. o.). Han studerade äfven särskildt de
fysiska egenskaperna hos vätskor. Jfr K a t e
t o-me te r.

Petita (plur. af petitum, particip af
lat. pe’tere, begära), önskemål, begär; ordet
nyttjas särskildt om de framställningar, som
göras af universitet, akademier m. fl. hos
K. M :t om att af riksdagen begära anslag till
särskilda ändamål.

Petit bleu [potiblo], "litet blått (bref)",
försändelse, som befordras med rörposten i Paris.

Petit-crevé [potikrovë], fr., sprätt, modenarr
(eg. på 1850- och 1860-talen).

Petit de Julleville [potidejyllvi’ll], Louis,
fransk litteraturhistoriker, f. 1841 i Paris,
d. där 1900 som professor i franska litteraturen
vid Sor-bonne, författade en betydande Histoire
du théätre en France (5 bd, 1880-86), Le théätre
en France (1889; 3:e uppl. 1893) m. m. och
redigerade den stora "Histoire de la langue et
de la littérature franpaise" (8 bd, 1896-99).

Petit-Drumont [potidrymå7]. Se D r u m
o n t.

Petit duc [petidy’kk], ett slags vagn. Se D
u c.

Petite misére [sv. uttal petit misär], fr.,
spelt. Se Misär.

Petite’ss (fr. petitesse), småsak, obetydlighet.

Petite-Terre, La [peti’t tär], två öar omkr. 8
km. s. ö. om Guadeloupe, Terre d’en haut och
Terre d’en bas, den senare 3 km. lång och
O,? km. bred. ö. om den sistnämnda en fyr,
som belyser farvattnet till Pointe-å-Pitre.

Petit-Goave [petigåäv]. Se G o a v e.

Petition (lat. petitio), begäran, framställning
till myndighet från samhällsmedlemmar, som ej
annorledes på grund af sin ställning ha rätt
till initiativ i politiska och administrativa
frågor. Petition bör skiljas från sådana
meningsyttringar, som uttrycka blott en viss
sinnesstämning, af förhoppning, önskan eller
farhåga eller ock af tacksamhet, erkännande
eller ogillande med afseende på förestående
eller vidtagna allmänna åtgärder, och hvilka
framställningar taga form af antingen resolution,
som stannar vid själfva uttalandet af en viss
åsikt, eller adress (se d. o.), hvarigenom det,
som uttalats, skriftligen meddelas den, som af
meningsyttringen beröres. Petition bör vidare
skiljas från besvär (se d. o.) såsom judiciellt
eller administrativt rättsmedel, och ansökan
(so d. o.), som afser anhängiggörande hos viss
myndighet af ett förvaltningsärende, hvilket
beror af myndighetens åtgärd och omedelbart
rör sökanden eller den, för hvilken densamma
för talan. Petition kan afse hvilket
samhällsviktigt intresse som helst,
hvars främjande ligger inom den myndighets
verksamhetsområde, till hvilken man vändt sig,
och af statsklokheten påkallas, utan att dess
främjande omedelbart rör den, som framställt
begäran. – Petitionsrätten förutsätter, när
den finnes, liksom ansökningsrätten, alltid
myndighets skyldighet att taga kännedom om
gjorda hemställningar och pröfva, om däråt
bör lämnas uppmärksamhet. Villkoren för
att en petition skall komma under pröfning
äro i detta fall desamma som vid ansökning,
nämligen att den af behörig person i behörig
form och i behörig ordning aflämnas, äfvensom
att den är af sådan beskaffenhet och afser
sådan åtgärd, att den hör under myndighetens
pröfning. Petitionsrätt är emellertid ingalunda
alltid stadgad eller uttryckligen i lag erkänd:
så t. ex. ej i svensk rätt. Men, så vida ej
uttryckligt förbud gifvits, förefinnes alltid
i det moderna samhället en petitionsfrihet,
hvilken skiljer sig från petitionsrätten blott
därigenom, att den icke förutsätter skyldighet
hos myndigheten att upptaga petitionen till
pröfning. Engelska statsskickets historia
visar dock petitionsrättens stora betydelse för
samhällsutvecklingen, och i "Bill of rights"
1689 blef denna rätt uttryckligen tillerkänd
hvarje medborgare. Den ingick i de rättigheter,
som af franska revolutionen proklamerades,
men framträdde i Frankrike mer som en källa
till upplopp och oroligheter än som ett lojalt
uttryck för ett utbredt allmänt tänkesätt. Man
måste därför regelbinda utöfningen af denna
rätt, som det visar sig af 1795 års författning
(art. 364). De grundsatser, som i allmänhet gjort
sig gällande beträffande formerna och villkoren
för petitionsrätts utöfning, äro bl. a., att
rättighetens utöfning tillhör medborgarna,
en eller flera, särskildt eller samfälldt,
samt äfven lagligen autoriserade samfund och
föreningar, hvaremot den ej tillkommer möten
eller för tillfället bildade sällskap såsom
sådana, hvilkas för tillfället fungerande
bestyrelse ej eger kollektivt uppträda som
talande i det församlade sällskapets eller mötets
namn. Skall samfälld petition åstadkommas,
måste den därför vara undertecknad af alla,
som biträda densamma. I afseende på formen för
petitionen gäller, att den skall vara skriftligen
affattad och i ett skrifsätt, som iakttager
yttrandefrihetens rätta bruk. Ingifvandet kan
ske i den för ansökningars inlämnande stadgade
ordningen eller ock personligen eller, om
petitionärerna äro flera, genom deputation,
i hvilket senare fall särskilda villkor
stundom stadgats. Hvad Sverige angår, gäller
om petitioner detsamma som i k. förordn. 11
maj 1774 föreskrifvits om ansökningar, nämligen
att af hvarje ansökning, som lämnas i konungens
hand, skall, för att upptagas till pröfning, ett
exemplar lämnas i konungens kansli att i diariet
införas och beredas till föredragning. Likaså
eger k. cirk. till ordförandena i landstingen 30
aug. 1864 ang. ärenden, som ej få af landsting
behandlas, här tillämpning. I fråga om till hvem
man eger att vända sig med petition, kan det vara
regeringen eller administrativ ämbetsmyndighet,
men ej domstol, enär den afser åtgärder, som
af statsklokhet kunna förestafvas, men ej i
rättvisans namn äskas, ty i senare fallet finnas
gifna rättsmedel. Den kan stundom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free