- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
695-696

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petition - Petionera - Petitioners. Se Abhorrers - Petition of right - Petionsrätt. Se Petition - Petitio principii, log. - Petit journal, Le - Petit-maitre - Petit mal, med. Se Fallandesot - Petitor - Petitorisk process. Se Possessorisk process - Petit parisien, Le - Petit-Quevilly, Le - Petitum. Se Petita - Petiver, James - Petjeneger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riktas äfven till folkrepresentationen; dock
fordras därvid, att antingen någon medlem däraf
framställer densamma eller att andra former
iakttagas. I Sveriges Riksdagsordning tillåtes
numera ej petition af utanför riksdagen stående
personer hos riksdagen, som förhållandet var
under den s. k. frihetstiden, då rikets ständer
tillvällade sig rätt att som högsta instans
pröfva besvär och rättsansökningar. Däremot
brukar anses, att enligt Regeringsformens §
89 riksdagen själf har petitionsrätt hos
konungen, då det där förklaras, att fråga
må i riksdagens kamrar väckas om ändring
i den ekonomiska lagstiftning, som enligt
samma § lagts i konungens hand allena, men
"riksdagen ege dock icke makt att i dessa mål
annat eller mera besluta än föreställningar och
önskningar, att hos konungen anmälas". R. F. § 90
innehåller i sådant fall en begränsning af denna
petitionsrätt till hvad rör allmänna mått och
steg inom styrelsens område, ty under riksdagens,
dess kamrars eller utskotts öfverläggningar
och pröfning må icke i något annat fall eller
på annat sätt, än grundlagarna bokstafligen
föreskrifva, komma frågor om ämbetsmäns till-
och afsättande, regerings- och domarmaktens
beslut, enskilda medborgares och korporationers
förhållanden eller verkställigheten af någon
lag, författning eller inrättning. Emellertid
torde här i verkligheten ej vara fråga om
en petitionsrätt i egentlig mening, utan om
en fortsatt utöfning af den besvärsrätt,
som tillkom de gamla fyra stånden och som
är närmast jämförlig med den initiativrätt,
som i administrativa frågor tillkommer
underordnade myndigheter. Ofvan åberopade §
89 stadgar, att å riksdagens hemställningar
"konungen, sedan statsrådet däröfver blifvit
hördt, göre det afseende han för riket nyttigt
finner", och alldeles detsamma gäller om nämnda
myndigheters hemställningar. Därjämte innebär
denna besvärsrätt sedan gammalt i vissa fall
ett på förhand gifvet samtycke till vissa
åtgärder; huruvida detta gäller äfven med
afseende å riksdagen torde vara tvifvelaktigt.
H. L. R. (Rld.)

Petitionera, inkomma med en petition, se
d. o. – Petitionär, person, som deltager i och
undertecknar en petition.

Petitioners [piti’Johos]. Se Abhorrers.

Petition of right [pitFjn öv räi’t; egentl,
"ansökning om rätt"] kallas den ryktbara
besvärsskrift, som engelska parlamentets båda
hus 1628 öfverläm-nade till konung Karl I
med anledning af denne konungs olagliga
åtgärder och i afsikt att förekomma
deras förnyande. Parlamentet begärde,
att konungen skulle afstå från att vidtaga
tvångsinkvarteringar, tillämpa krigslagarna
i fredstid, upptaga tvångslån och andra slags
skatter utan parlamentets samtycke samt från att
häkta någon utan angifven orsak eller iakttagande
af laga former. "Petition of right" blef genom
konungens (motvilliga) bifall 7 juni s. å. en af
hörnstenarna i den engelska statsförfattningen. -
I engelskt lagspråk användes uttrycket "Petition
of right" i betydelse af ett sätt för undersåten
att fullfölja ett rättsligt anspråk gentemot
kronan, hvilken ej direkt uppträder inför domstol
som svarande i vanlig mening. Formerna härvid
ha för England reglerats genom en lag af 1860,
hvars bestämmelser 1873 utsträcktes till att
gälla äfven för Irland.

Petitiõnsrätt. Se Petition.

Petitio princi pil (lat., fordran på
bevisningsgrund), log., det bevisningsfel,
som består däri, att man antar utan skäl det,
som skulle bevisas. Felet finnes påvisadt redan
af Aristoteles. S-e.

Petit journal, L e [la poti’ jorna’l],
fransk daglig tidning, uppsatt 1863 i Paris af
affärsmannen M. Millaud (d. 1871), ursprungligen
en icke politisk morgontidning, som tack vare ett
för sin tid oer-hördt billigt pris (Ö centimcr
per nummer) vann stor spridning. Bladets förste
hufvudredaktör var Napoleon (Leo) Lespës,
under pseudonymen Ti-mothée Trimm, och något
senare inträdde i redaktionen P. A. Ponson du
Terrail. Sedan vardt bladet politiskt och förde
under Dreyfusstriden nationalisternas talan. Den
är en af världens mest spridda tidningar, med
en upplaga af mer än l mill. exemplar.

Petit-maître [pətimätr; fr., "små-herre"],
sprätt, sprätthök. Petits-maîtres var urspr.
ett vedernamn på ledarna för Frondeupproret:
Condé, prinsen af Conti, hertigen af Longueville
m. fl. (se Fronden). – Jfr Jeunesse dorée.

Petit mal [peti ma’l], med. Se Fallandesot.

Petitor, lat., sökare, klagare.

Petitörisk process. Se Possessorisk process.

Petit parisien, Le [lo poti’ parisiä’], daglig
tidning, som uppsattes 1875 i Paris af Andrieux
och sedan öfvergick till Jean Dupuy, i hvars
ego den vunnit stor spridning och ej ringa
politiskt inflytande.

Petit-Quevilly, Le [potikeviji’], stad i franska
dep. Seine inférieure ’vNormandie), en sydvästlig
förstad till Rouen. 16,625 inv. (1911; i hela
kommunen 16,682). Bomullsspinnerier, tillverkning
af kemiska artiklar, tvål, kautschukvaror och
maskiner. - Längre åt s. v. ligger Le Grand Q
u e-villy, 1,794 inv. (1901).

Petltum, lat. Se P e t i t a.

Petiver [pe’tivo], James, engelsk naturforskare,
f. på 1660-talet, d. 1718, var apotekare
i London, samlade genom korrespondens och
sjöfarares hjälp ett rikt naturhistoriskt
museum, mest af insekter och växter, och
blef 1709 botanisk demonstratqr i Londons
apotekarsocietet. Sina vidsträckta samlingar
publicerade han i flera stora verk med af
bildningar ur alla naturens riken, däribland
Museum Petiverianum (1695-1703), Gazo-phylacium
natur æ et artis (1702-09), Pterigraphia
americana (1712), Aquaticorum animalium Am-boinæ
catalogus (1713), Catalogue of Mr. Ray’s herball
(2 bd, 1713, 1715) m. m. C. Lmn.

Petjeneger (ry. petjenjegi; de bysantinska
källorna ha formen patzinakitai, de [arabiska
och] persiska patjnak[ija]; de ungerska
krönikorna kalla dem bisseni), ett turkiskt
folk, som först uppträdde vid Uralfloden som
grannar till kazarerna i v., (Volga-)bulgarerna i
n. och oguserna i s. ö. Efter långvariga strider
med dessa trängdes de vid midten af 800-talet
västerut öfver Volga och utbredde sig i södra
Ryssland omkring Dnjepr, i sin tur drifvande
magyarerna framför sig. Sedan de i förbund
med (Donau-)bulgarerna tillfogat dessa ett
afgörande nederlag (896), som tvang dem att
retirera till Ungern, utsträckte de sitt välde
ända till Donauprovinserna. Under 900-talet voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free