Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pettersson. 2. Fredrik Emil P. - Pettersson (-Norrie-de Verdier), Anna Hilda Charlotta - Pettersson, Alfred - Pettersson, Per Martin Efraim - Petter stenhuggare. Se Laroche, P. de - Petticoat - Pettigrew, James Bell - Pettmans sats, tekn. Se Knallsats - Petty, sir William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanslagning af post- och telegrafverken 1899–1900
och löneregleringskommittén 1902 samt var ordf. i
1909 års fögderiförvaltningskommitté. 1906
utnämndes han till landshöfding i Jönköpings
län. Han valdes 1908 af detta läns landsting
till led. af Första kammaren, men afsade sig
uppdraget redan 1909. P., som är ordf. i Svenska
mosskulturföreningen, är sedan 1905 led. af
Landtbruksakad.
1. S. A–s. 2. V. M.
Pettersson (-Norrie-de Verdier), Anna Hilda
Charlotta, operett- och vissångerska, f. 7
febr. 1860 i Stockholm, utbildades af Günther
(vid konservatoriet), E. Hillberg, Arlberg och
Signe Hebbe, var anställd vid Nya teatern i
Stockholm 1882–84, Södra och Djurgårdsteatrarna
1884–87 och meddirektris för Vasateatern 1887-89,
ingick 1890 äktenskap med skriftställaren
W. Norrie i Köpenhamn och studerade 1891 för
Zélia Trebelli i London. Därefter gaf hon
gästspel i de skandinaviska länderna, Finland
och Tyskland samt började vid sekelskiftet
uppträda hufvudsakligen som vissångerska,
för hvilket fack hon gjort studier i
Frankrike. Efter 1909 skedd upplösning af
hennes nämnda äktenskap gifte hon 1909 om sig
med en ung svensk skådespelare A. de Verdier. –
Utrustad med en ganska klangfull, väl behandlad
sångröst, ett vackert och hälsostrålande yttre,
dramatiskt temperament och stor lynnesfriskhet,
har hon varit senare tiders förnämsta svenska
operettsångerska och förstått att adla äfven det
själfs-våldiga. Bland hennes roller må nämnas
Sköna Helena, Storhertiginnan af Gerolstein,
Eurydice i "Orfeus i underjorden", Anna-Stina
i "Riddar Blåskägg", Lyckoflickan, Rosenkind,
Lilla helgonet, Boccaccio, Den sköna Galatea,
Niniche och Thérëse i "Kolhandlarna". På Operan
i Stockholm har hon spelat Fryne (1894). Som
vissångerska utmärker hon sig (i svenska,
franska, tyska, engelska och danska visor) för
intelligent framsäg-ningskonst, vänligt gemyt
och en den frodigaste humor, som lefvandegör
allt genom tonfall och minspel. Hon färglägger
bredt och saftigt, men oftast med bibehållande
af konstnärlig måtta.
E. F–t.
Pettersson, Alfred, läkare, f. 14 juni
1867 i Graninge, Västernorrlands län, blef
student i Uppsala 1888, med. licentiat 1897
samt med. doktor 1900 på afhandlingen Über
das konservieren von fisch und fleisch mit
salzen. Han förordnades 1902 till docent i
patologisk anatomi och 1904 till laborator i
bakteriologi vid Karolinska institutet, var
1907–09 föreståndare för Stockholms stads
bakteriologiska laboratorium samt nämndes
1909 till professor och föreståndare för
Statsmedicinska anstaltens bakteriologiska
afdelning. P:s vetenskapliga verksamhet
hänför sig hufvudsakligen till frågor om
kroppsvätskornas och de hvita blodkropparnas
bakteriedödande förmåga, och han har
därvid uppvisat väsentliga olikheter
mellan dessa. Därjämte har han utfört
undersökningar om födoämnenas hygien samt
inom epidemiologien. Bland P:s skrifter,
som till största delen ingå i "Zentralblatt
fur bakteriologie" och i "Zeitschrift fur
immunitätsforschung", märkas Untersuchun-gen
über säurefeste bakterien (1899), Die
lebensbedingungen des tuberkuloseerregers in
der salz-butter (1902), Über die bakterizide
wirkung von blutserum und blutplasma (s. å.),
Über die veränderungen der niere nach lasion
der papille beim kaninchen (1903), Über die natürliche
milzbrand-immunität des hundes und des huhns
(s. å.), Über natürliche und künstliche
milzbrandimmunität (1903–04, jämte Bail),
Die rolle der leukozy-ten im kampfe
des tierorganismus gegen die infektion
(1906), Bakterizide teukozytenstoffe
und milz-brandimmunität (1907), Weitere
untersuchungen über die bedeutung der
leukozyten fur die immu-nität (s. å.),
Studien über die endolysine (1908–11),
Rödsotsepidemien i Sverige 1808–1811 (1910)
och Mortalité par la variole en Suéde de
1776 å 1875 (1912). Vid uppblossandet af
den stora barnförlamningsepidemien 1911
vidtogos på P:s initiativ och under hans
ledning utförliga undersökningar angående
sättet för smittans spridning, hvarvid det
visade sig, att smittämnet finnes i de sjukes
sekret och exkret (Investigations ön epidemic
infantile paralysis, tillsammans med K. Kling
och V. Wernstedt; 1912). Sedan 1910 har
P. samlat de å Statsmedicinska anstalten
af honom och hans medarbetare utförda
undersökningarna i en publikationsserie med
titeln Communications de V institut médical
de Vetat å Stockholm (I–III, 1910–12).
R. T–dt.
Pettersson, Per Martin Efraim, författare,
lärare, f. 8 sept. 1867 i östra Eneby
socken, utexaminerades 1888 från Linköpings
folkskollärarseminarium och erhöll
s. å. anställning som lärare vid Norrköpings
folkskolor. P. har utöfvat ett flitigt och
framgångsrikt författarskap för barn och ungdom,
af hvars frukter kunna nämnas Äfventyrssagor
(1905), Påsa-Jan (1908), Sagogrottan i sagoskogen
(1909), Lasse Pettersson den store (s. å.),
Erik, du skall bli något högt (1910) och
I guldslottets rosengårdar (1911).
Petter stenhuggare. Se Laroche, P. de.
Petticoat [pe’tikåut], eng., kjol. Se Bloomerism.
– Petticoatreform. Se Bloomerism.
Pettigrew [petigro], James Bell, skotsk
fysiolog, f. 1834, d. 30 jan. 1908,
från 1875 till sin död professor vid S:t
Andrews-universitetet, verkade berömligt som
kurator vid medicinska museer och som föreläsare
samt studerade med synnerlig framgång hjärtats,
munnens, blåsans och lifmoderns nerv- och
muskelsystem. I afhandlingen Ön the physiology
of wings (i Royal societys i Edinburgh
"Transactions" 1870) lämnade han värdefulla
bidrag till kännedomen om insekternas,
flädermössens och fåglarnas flykt. 1873
utgaf han Animal locomotion, or walking,
swimming and flying; with a dissertation ön
aëronautics, hvilket arbete prisbelönades af
franska vetenskapsakademien och öfversattes till
flera språk, samt 1874 föreläsningsserien Ön
the physiology of the circulation in plants,
in the lower animals and in man.
Pettmans sats, tekn. Se Knallsats.
Petty [pe’ti], sir William, engelsk
nationalekonom och statistiker, f. 1623 i
Hampshire, d. 1687, begaf sig redan vid 15
års ålder i handels- och studieärenden till
Normandie, studerade sedermera vid nederländska
och franska läroanstalter och blef 1648
professor i anatomi vid Oxfords universitet,
vardt därefter fältläkare på Irland samt fick
af H. Cromwell i uppdrag att som B. Worsleys
närmaste man ombesörja mätningen och fördelningen
af konfiskerade irländska jordagods. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
