- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
757-758

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Phacops, paleont. - Phacusa. Se Gosen, sp. 1499 - Phædo. Se Faidon - Phædra - Phædrus - Phæo, astron. - Phæocystis, bot. zool. Se Chrysomonadineæ, Flagellata och Plankton - Phæophyceæ, Fucoideæ, Fukoidéer, Melanophyceæ, Feofycéer, Brunalger, bot. - Phæosporeæ, bot. Se Phæophyceæ - Phaethon - Phaëtusa, astron. - Phakolit, miner. - Phalacrocorax, zool. Se Skarfsläktet - Phalæcus. Se Falaikos - Phalænidæ, zool. Se Mätarfjärilar - Phalænopsis, bot. Se Orchidaceæ, sp. 807 och fig. 1 - Phalangiidæ, zool. Se Låckespindlar - Phalangista, zool. Se Pungdjur - Phalangistidæ, zool. Se Pungdjur - Phalangium, Phalangiidæ - Phalanstère, fr. Se Falangstär - Phalanx. Se Falang - Phalaris, bot. - Phalaris, lat. Se Falaris - Phalaropinæ, Phalaropodinæ, zool. Se Simsnäppor - Phalaropus, zool. Se Simsnäppor - Phallaceæ, bot.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i en tagg. Ph. (med undersläktena
Chasmops och Dalmaniles) förekommer i
under- och öfversiluriska lager äfvensom i
devonsystemet. Flera arter finnas i Sverige.
B. L-n.*

Phacusa. Se Gosen, sp. 1499.

Phædo [fēdå]. Se Faidon.

Phædra [fe-]. 1. Astron., en af småplaneterna. -
2. Grek. myt. Se Faidra.

Phædrus [fēdrus]. 1. Grekiska filosofer. Se
Faidros. - 2. Romersk fabelförfattare,
f. i Macedonien, synes ha kommit helt ung
till Rom. Enligt en gängse sägen skall
han ha varit Augustus’ frigifne slaf. Hans
skriftställarverksamhet var i Rom på mer än ett
håll misshaglig och ådrog honom under Tiberius
förföljelser, möjligen på grund af alltför fria
yttranden med hänsyftning på högtställda män
(Sejanus). Under Claudius synes han ha fått mera
ostörd egna sig åt sin uppgift, och hvarken
missödena eller de oblida omdömena om hans
skaldskap afskräckte honom från att fullfölja
det. Han sökte nu emellertid publik och gynnare
i högre stående kretsar. Efter hand utkommo af
honom fem böcker s. k. esopiska fabler (Fabulæ
æsopiæ
). Hans verk, ett förstlingsförsök att
omplantera fabeldikten i romersk jordmån,
står långt efter den grekiska förebilden,
särskildt i enkelhet och liffull åskådlighet,
hvarjämte den moral, som är inflätad i före-
och eftertal, är något flack och oklar. Hans
djurtyper äro icke heller jämförliga med de
grekiska. Framställningssättet är dock ledigt,
språket vårdadt och i det hela rent, ehuru något
ojämnt, samt versbildningen god. Den samling,
som vi ega i behåll, är ofullständig. Dess äkthet
har varit föremål för tvifvel, dock, såvidt man
kan döma, utan tillräckliga grunder. Se upplagor
och afhandlingar af L. Müller (1877) och L. Havet
(1895) samt Hervieux, "Les fabulistes latins"
(1884). R.Tdh.*

Phæo [fēå], astron., en af småplaneterna.

Phæocystis Lagerh., bot. zool. Se
Chrysomonadineæ, Flagellata och Plankton.

Phæophyceæ, Fucoideæ, Fukoidéer, Melanophyceæ,
Feofycéer, Brunalger, bot., afdelning af algerna,
omfattande ett stort antal former, som nästan
alla förekomma i hafvet. I kromatoforerna
förekommer jämte klorofyll ett gult färgämne,
som förlänar dessa alger en brunaktig
färg. Svärmcellerna äro monosymmetriska med 2
nedanför spetsen fästa cilier, en riktad framåt,
en bakåt. Den könlösa förökningen sker genom
zoosporer, som bildas i enrummiga sporangier
eller genom aplanosporer. Könsfortplantningen
försiggår genom zoogameter, som uppkomma i
flercelliga gametangier, eller också är den
oogami. Afdelningen delas i 3 serier: Phæosporeæ
med ytligt liggande förökningsorgan (hit hör
fam. Laminariaceæ, se d. o.), Cyclosporeæ utan
könlös förökning genom svärmceller och med
könsorgan (oogonier och anteridier) inneslutna
i särskilda håligheter (fam. Fucaceæ, se d. o.),
och Dictyotales (fam. Dictyotzceæ) med orörliga
aplanosporer och oogonier och anteridier liggande
ytligt. G. L-m.

Phæospreæ, bot. Se Phæophyceæ.

Phaethon. 1. Grek. myt. Se Faëton 1.
-2. zool. Se Tropikfågelsläktet.

Phaëtusa, astron., en af småplaneterna.

Phakolit, miner., kallas en med chabasit
närbesläktad zeolitart, som består af
en blandning af ett vattenhaltigt
kalciumaluminiumsilikat och ett likaledes
vattenhaltigt natriumaluminiumsilikat.
Ant. Sj.*

Phalacrocorax, zool. Se Skarfsläktet.

Phalæcus. Se Falaikos.

Phalænidæ, zool. Se MätarfjärilarW.

Phalænopsis Bl., bot. Se Orchidaceæ, sp. 807
och fig. l på dithörande färgplansch.

Phalansgiidæ, zool. Se Låckespindlar.

Phalangista, zool. Se Pungdjur.

Phalangistidæ, zool. Se Pungdjur.

Phalangium, Phalangiidæ. 1. zool. Se
Låckespindlar. - 2. Bot. Se Chlorophytume

Phalanstere, fr. Se Falangstär.

Phalanx (plur. phalanges). Se Falang.

Phalarideæ, bot. Se GramineæEee, sp. 100.

Phalaris L., bot., grässläkte med 10 arter,
de flesta i Medelhafsområdet. Småaxen
äro enblommiga, sammantryckta och sitta
i axliknande vippor. Af hithörande arter
märkas Ph. canariensis (se Kanariegräs)
och Ph. arundinacea (Baldingera arundinacea,
Digraphis arundinacea
) med sin som prydnadsgräs
odlade form band- l. randgräs (se Flen,
bot.). G. L-m.

Phalaris, lat. Se Falaris.

Phalaropinæ, Phalaropodinæ, zool. Se Simsnäppor.

Phalaropus, zool. Se Simsnäppor.

Phallaceæ, bot., svampfamilj, som jämte
fam. Clathraceæ bildar underserien Phallineæ
bland Gasteromycetes (se d. o.). Det rörformiga
receptaklet bär ofta i spetsen en klocklik
hatt, som är klädd af gleban. Phallacéer och
Clathracéer förekomma hufvudsakligen i varma
länder och äro där representerade af ett stort
antal former med egendomligt utseende, ej sällan
vackert färgade (svampblommor). Deras starka
lukt eller blomlika utseende lockar insekter,
som sprida sporerna. I Sverige finnes endast l
art, Phallus impudicus, giktmurkla l. stinkmurkla
(se fig.), i skogar och parker. Fruktkroppen är
först äggformig ("trollägg" ; se fig., nedtill),
med hvitaktig färg, ganska tung, men mjuk. Den

illustration placeholder
Phallus impudicus.

kan uppnå ett hönsäggs
storlek och är omgifven af ett treskidadt
peridie. Det yttersta och det innersta lagret
äro hinnaktiga och fasta, det mellersta tjockt
och geléartadt. Vid fortsatt utveckling spränges
peridiet, som kvarstannar som en slida vid
basen af det hastigt uppväxande receptaklet,
som i toppen bär den ollonformiga hatten med
gleban. Denna sönderflyter till ett svartgrönt
slem, som droppar ned från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:01:04 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free