Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Philadelphia, Filadelfia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1,293,697 år 1900 och 1,549,008 inv. 1910,
af hvilka 85,637 färgade och 382,578
i utlandet födda hvita (90,695 födda i
Ryssland, 61,467 i Tyskland, 83,187 i Irland
och 2,429 i Sverige). Ph. är säte för 1
katolsk ärkebiskop och 1 prot.-episkopal,
1 ref.-episkopal och 4 metod.-episkopala
biskopar.
Undervisningsväsendet är väl
tillgodosedt. 1834 blef folkskoleundervisningen
kostnadsfri, sedan äfven undervisningen i
Central high school för ynglingar, som har en
pedagogisk afdelning, har fått rätt att utdela
vissa lärdomsgrader. I staden finnas en kvinnlig
Normal high school, som utbildar de flesta af
stadens folkskollärarinnor och endast mottager
sådana elever, som genomgått The girls’ high
school; Will. Penn high school for girls (1909)
med akademisk, handels-, konstindustrien och
hushållsundervisning; en konstslöjdskola, två
slöjdlärarseminarier, omkr. 100 aftonskolor,
flera skolor för vanartade och försummade barn
samt flera privata högre skolor. En storartad
stiftelse är det ofvannämnda Girard college
(omkr. 1,600 elever, under 18 år; se Girard,
Stephen). Bland högre undervisningsanstalter
är den förnämsta universitetet (University
of Pennsylvania), med 533 lärare och 5,323
stud. 1912–13, som utvecklat sig ur en 1751
på Franklins initiativ öppnad högre skola,
1755 fick rätt att utdela lärdomsgrader och
1791 blef statsuniversitet genom sammanslagning
med ett på 1770-talet bildadt universitet. Det
består af 18 afdelningar, hvaraf några med mera
själfständig ställning, såsom Wistar institute of
anatomy and biology (stiftadt 1808 i förening
med den första medicinska läroanstalten i
Amerika) och Henry Phipps institute (st. 1903,
för studium, behandling och förebyggande af
tuberkulos), förenadt med sjukhus, dispensärer,
sjuksköterskeskola, laboratorium m. m. Andra
utanför universitetet stående medicinska
anstalter äro Jefferson medical college and
hospital (1825), Medico-chirurgical college
of Ph. (1848), båda med rätt att utdela
lärdomsgrader, Hahnemann medical college and
hospital (1848, homeopatiskt), Woman’s medical
college of Penns. (1849), för utbildning af
kvinnliga läkare, Ph. polyclinic and college
(1882), för vidare utbildning af promoverade
läkare, Ph. college of pharmacy (1821, för
utbildning af apotekare) och Ph. dental college
and hospital of oral surgery (1863), en filial af
Temple university. Detta, som öppnades 1884, är
afsedt hufvudsakligen för själfförsörjande män
och kvinnor och har klasser från kindergarten
till de högsta universitetsgrader jämte kurser i
handels- och ingenjörvetenskaper, huslig slöjd,
fysisk utbildning, pedagogik, musik m. m. samt
fick 1891 rätt att utdela lärdomsgrader. Andra
högre läroanstalter äro Dropsie college for
hebrew and cognate learning (1907, för utbildning
af bibliska och rabbinska vetenskaper och i
närsläktade språk och litteraturer), Pennsylvania
academy of the fine arts (1805), den äldsta
akademien i unionen för vård och främjande af de
sköna konsterna, med konstskola och ett galleri,
Drexel institute of art, science and industry
(st. 1892), med 9 afdelningar: byggnadskonst,
naturvetenskaper och teknologi, handel och
finansväsen, biblioteksvetenskap, huslig slöjd
och kunskap, fysisk uppfostran, aftonkurser
för allmänbildning, populära föreläsningar
och konserter samt museum och tafvelgalleri,
Wagner free
institute of science (st. 1855), med fria
föreläsningar i naturvetenskapliga ämnen, samt
Franklin institute, egentligen ett sällskap,
bildadt 1824 för främjande af mekaniskt vetande,
med utställningar af industrialster samt
föreläsningar och aftonkurser i ritning. Spring
garden institute (1851) meddelar likaledes
undervisning i maskinritning samt tekniska och
teknologiska ämnen. Präster utbildas vid Lutheran
theological seminary och det katolska Theological
seminary of Charles Borromeo, jurister vid
Gratz college (1893). Utanför staden ligga
Bryn Mawr college (se Bryn Mawr 2) samt
Williamson free school of mechanical trades
(1888), för utbildning i olika slags tekniska
yrken. – Utom universitetets (öfver 350,000 bd)
och andra undervisningsanstalters bibliotek
har Ph. flera andra offentliga boksamlingar,
af hvilka de största äro Free library of Ph.,
med ett hufvudbibliotek och 22 filialer med
(1913) tillsammans 420,000 bd, Library company’s
bibliotek, stiftadt af B. Franklin 1731, med
(1913) 240,000 bd, samt Mercantile library
(1821) med (1912) 207,000 bd. – Ph. har 15 större
teatrar och många konsert- och musiksalar. Bland
dess tidningar äro "North American", "Public
ledger", "Inquirer", "Press" och "Ricord"
viktigast; bland där utgifna tidskrifter
"Evening post" och "Ladies’ home journal". –
Stort är antalet välgörenhetsinrättningar. Utom
Girard college finnas 39 sådana, som underhållas
af fonder, hvarjämte staden underhåller många
sjukhus, fattighus, döfstum- och blindinstitut
etc. Mera betydande museer äro den ofvannämnda
konst- och industriutställningen i Memorial hall
och handelsmuseet samt samlingarna tillhöriga
Academy of natural sciences (vid Logan square),
det äldsta naturvetenskapliga samfundet i
unionen (bildadt 1812). Entomological society,
Historical society of Pennsylvania (1824),
Presbyterian historical society (porträtt, mynt,
böcker m. m.) samt åtskilliga läroanstalter,
särskildt den ofvannämnda Academy of the
fine arts. American philosophical society
for promoting useful knowledge är det äldsta
lärda sällskapet i Amerika, bildadt 1743
genom B. Franklin; det utfäster pris och utger
"Transactions" och "Proceedings".
Stadsstyrelsen består af borgmästare (mayor),
vald för 4 år, rådmän (select council), valda
för 3 år, en för hvart och ett af stadens 47
wards, samt stadsfullmäktige (common council),
valda för 2 år, en på hvart 4,000-tal af stadens
röstberättigade invånare. Borgmästaren utser
jämte rådmännen cheferna för polisväsendet,
allmänna arbeten, hälsovårdsnämnden,
fattigvårdsstyrelsen, varf, dockor och färjor
samt vattenverket. Vid 1910 års början hade
staden en fonderad skuld af 95,5 mill. doll.
Industri. Ph:s industri öfverträffas endast
af New Yorks och Chicagos, men kommer dock
långt efter dem. Medan tillverkningsvärdet
i New York 1909 var 2,029,7 mill. doll. och
i Chicago 1,281 mill., var det i Ph. 746
mill. med 251,884 arbetare i 8,379 företag
(oberäknadt 3 statens verk med 3,652 arb. och
8 mill. doll. tillverkningsvärde). Främst i
tillverkningsvärde stodo tillverkning af mans-
och kvinnokläder (807) med 59 mill. doll.,
ylleväfnader (131) med 55 mill., tryckerier
(931) med 45,8 mill., gjuterier och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
