Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Philippson. 2. Martin Ph. - Philippus. Se Filip, sp. 214 - Philippus Ragvaldi - Philipsburg - Philipsen, H. T. Se Philipsenska skolinrättningen för fattiga barn inom Maria Magdalena församling - Philipsen, Theodor Esbern - Philipsenska skolinrättningen för fattiga barn inom Maria Magdalena församling (Philipsenska skolan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777 Phiiippus-Philipsenska skolinrättningen
för fattiga barn inom Maria Magdalena församling
778
rade utgifvit många högt skattade, delvis
banbrytande arbeten, såsom Heinrich IV. und
Philipp III., die begründung des französischen
übergewichts in Europa (3 bd, 1871-76),
Westeuropa im zeitalter von Philipp II.,
Elisabeth und Heinrich IV. (1883; fransk
uppl. 1884), La contr er evolution religieuse au
XVI :e siécle (1884), Histoire du r egne de Marie
Stuart (3 bd, 1891-92) och Ein ministerium unter
Philipp IL Der kardinal Granvelle am spanischen
hofe (1895). Dessutom har Ph. bl. a. skrifvit
Geschichte des preussischen staatswesens
vom tode Friedrichs des grossen bis zu den
freiheitskriegen (2 bd, 1880-82), Das leben
kaiser Friedrichs III. (1893; 2:a uppl. 1900),
Der grosse kurfurst (3 bd, 1897-1903), Max von
Forckenbeck (1898) och en synnerligen värdefull
Neueste geschichte des jü-dischen volkes (3
bd, 1907-11). Han har därjämte till Grotes
"Allgemeine weltgeschichte" bidragit med en
skildring (delarna 7-9) af nyare tidens historia
\3 bd, 1886-89) och i Onckens "Allgemeine
geschichte" skildrat Ludvig XIV:s tidsålder (2:a
uppl. 1889). - 3. Alfred Ph., den föregåendes
broder, tysk geograf, f. l jan. 1864 i Bonn, blef
1904 professor i geografi i Bern och 1906 i Halle
samt innehar sedan 1911 en geografiprofessur i
Bonn. Han har företagit forskningsresor särskildt
i Grekland och Mindre Asien samt bl. a. skrifvit
Der Peloponnes (1892), Bei-träge zur kenntniss
der griechischen inselwelt (tilläggshäfte
till "Petermann’s mitteilungen", 1901),
Forschungsreisen im westlichen Kleinasien
(1903), Das mittelmeergebiet (1904; 3:e
uppl. 1913), Reisen und forschungen im westlichen
Kleinasien (i 3 tilläggshäften till "Petermann’s
mitteilungen", 1910-12). "Dessutom har han till
Sievers "Allgemeine länderkunde" bidragit med en
allmän öfversikt öfver Europas geografi (separat
utg. i en 2:a uppl. 1905). 1. L. L.* 2. V. ö-g.
Phiii’ppus, lat. Se Filip, sp. 214.
Phiii’ppus Ragvaldi, svensk medeltidsförfattare,
d. omkr. 1332, tillbragte många år i Frankrike
under omfattande studier och var sedan en af
konung Magnus Erikssons förmyndare. Han anses
ha författat Konunga- och höfdingastyrelsen
(se d. o.).
Philipsburgh [fi’lipsbõg], köping (borough)
i Genter county, Pennsylvania, vid Moshannon,
en biflod till Susquehannas västra arm. 3,585
iiiv. (1910). -. En annan "borough" Ph. i
Pennsylvania, vid vänstra stranden af Ohio,
heter nu M o n a c a och hade 3,376 inv. 1910.
Philipsen, H. T. Se Philipsenska skolinrättningen
för fattiga barn inom Maria Magdalena församling
Philipsen, Theodor E s b e r n, dansk målare,
f. 10 juni 1840 i Köpenhamn, idkade landtbruk
i sin ungdom, deltog i kriget 1864 och
blef löjtnant i reserven. Han kom sent in på
konstnärsbanan. Yid konstakademien studerade han
1862-69 och sedan upprepade gånger i Italien
och Frankrike. Han började med mycken pietet
för dansk tradition, Lundbyes konst var hans
utgångspunkt. Under studier i Frankrike - Ph. var
en af de förste danske målare, som sökte fransk
skola - blef han den ungdomligasto och friskaste
i hela sitt släktled. Hans konstnärliga miljö
har från 1881 hufvudsakligen varit Saltholm
i Öresund, och från 1889 är han bosatt i
Kastrup. Hans område är djur i land-
skap, ofta stora vidder, slätt, haf, himmel,
dansk natur, sedd med blick både för linjeverkan
och luftstämning, tolkad i kraftiga, friska
färger i en behandling, starkt påverkad af
moderna riktningar. Hans naturskildringar
tillhöra de mest intensivt kända i danskt
måleri. På konstmuseet i Köpenhamn är han
bra representerad af höststämningen En
väg i Dyrehaven, af Kalfvar på stranden,
Mjölkningsplatsen på Möllegaard i starkt
solsken m. fl., i Hirschsprungska galleriet
af 9 målningar, i Eibe museum af Utskeppning
af kreatur från Kastrups hamn, i Göteborgs
museum af Kor på bete (1890). Ph. har äfven
utfört djurskulptur (Romersk tjur, 1892,
i brons på konstmuseet) och keramiska
arbeten (fat med djurkompositioner i
konstindustrimuseet). Ph. har varit en af
"den fria utställningens" mest verksamma
krafter. G-g N. Philipsenska
skolinrättningen för fattiga barn inom Maria
Magdalena församling (Philipsenska skolan)
i Stockholm, Hornsgatan 31 och Adolf Fredriks
torg l, stiftades 1811 af grosshandlaren Herman
Teodor Philipsen (d. 1819). Genom sammanskott af
för saken intresserade personer hade bildats ett
kapital, hvars afkastning användes som bidrag
till skolans drift, som i öfrigt bekostades
af Philipsen och efter hans död af hans änka,
Charlotte Vilhelmine, född Moll, hvarjämte Maria
församlings fattigvårdsstyrelse genom årliga
bidrag af 900 kr. under en tid framåt beredde
undervisning åt ytterligare ett 50-tal fattiga
barn vid skolan. Genom fru Phi-lipsens testamente
erhöll skolan 1835 18,000 kr.
Philipsenska skolinrättningens förra lokal
(del af det Sutherska huset vid Adolf
Fredriks torg).
jämte den egendom (jfr fig.), i hvilken skolan
från början utöfvat sin gagnande verksamhet. -
Enligt stiftelseurkunden var skolans ändamål
"att dana de fattigaste barn i Maria församling
till att blifva i tillstånd att genom egen
förmåga nära sig". ... "De få lära att läsa
svenska språket, ledigt, att skrifva det
rätt och läsligt, att räkna quatuor species
och Christendomen". Så uppräknas åtskilliga
slöjdarter, i hvilka undervisning skulle
meddelas, och slutligen tillägges: "hvart
enda barn ... bör lära att sy en lapp på deras
söndriga kläder, att ståppa ett hål på deras
strumpor och att laga deras skor". 1819 infördes
den bell-lancasterska metoden vid undervisningen,
hvarefter skolan besöktes af många, som ville
utbilda sig till lärare
Ord, som saknas under Ph, torde sökas under F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
