Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pikolin, kem. - Pikoppling, maskinb. Se Säkerhetskoppling - Pikotit, miner. - Pik Rakata - Pikratkrut l. Pikrinsyrekrut. Se Krut, sp. 112 - Pikrinsyra, Pikrinsalpetersyra l. Trinitrofenol - Pikrofyll, miner. - Pikromerit, miner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867
PJkoppling-Pikromerit
lösa vätskor med genomträngande lukt och
kunna i alla förhållanden blandas med vatten.
H. E.
Pikoppling, maskinb. Se Säkerhetskopp-lin>g.
Pikotit, miner., en kromhaltig spinell i små,
mikroskopiska oktaedrar, som, vid svag förstoring
svart opaka som magnetiten, vid starkare visa sig
rödaktigt eller olivbrunt genomlysande. Inströdda
i ultrabasiska bergarter, t. ex. i harzburgiter
och pyroxeniter från Transhimalaya
m. fl. ställen, i de basaltolivinerna
genomsättande serpentinådrorna etc. Ytterligt
hårdt mineral, som icke påverkas af syror.
A. Ung.
Pik _Rakata, vulkan. Se K r a k a t a u.
Pikrätkrut 1. Pikrinsyrekrut. Se Krut, sp. 112.
Pikrinsyra, Pikrinsalpetersyra (af grek. pikro’s,
bitter) 1. Trinitrofenöl, HO . C6H2 (N02)3,
upptäcktes redan 1788 af Huse-mann och bildas
vid inverkan af salpetersyra på fenol och många
andra ämnen, t. ex. indigo (Woulfe 1771). Den
bildar guldgula, platta kristallnålar med
smältp. 122,5°, som äro svårlös-liga i kallt
vatten, men lösas lätt i kokande vatten,
alkohol, bensol o. s. v. Lösningarna äro
intensivt gula och färga med lätthet väfnader
ur djurriket. Denna färgning är äkta och finner
därför vidsträckt användning. De ha intensivt
bitter smak. Pikrin-syran är giftig och liksom
dess salter i hög grad explosiv. Salterna af
pikrinsyran bringas genom slag till häftig
explosion; i synnerhet kaliumsaltet, kalladt
pikrätkrut (se Krut, sp. 112). - Pikrinsyran
användes länge inom industrien blott som
färgämne. Vid midten af förra århundradet
framställdes olika sprängämneskompositioner genom
blandning med syreafgifvande ämnen af antingen
den fria syran eller dess alkalisalter, hvilka
senare långt lättare än den fria syran bringas
till explosion. Flera af dessa blandningar funno
under någon tid, före nitroglycerinsprängämnenas
uppträdande, användning som sprängkrut
m. m. Emellertid är det först från 1886
(jfr M e l i n i t) som dess betydelse för
sprängämnestekniken daterar sig. Pikrinsyran
utgör nämligen, bragt till detonation genom en
kraftig detonator, ett bland de mest brisanta
sprängämnen man känner och är därjämte okänslig
för stötar och slag i långt högre grad än det
torra bomullskrutet, som man dittills ej kunnat
undvika för kraftiga granatsprängladdningar. Det
var också med pikrinsyra, som man först
lyckades på ett praktiskt sätt lösa
bri-sansgranatsproblemet. Från början af
1890-talet, till dess under de första åren
af detta århundrade trinitrotoluolen (se
d. o.) började vinna insteg, har pikrinsyran
varit det dominerande granatsprängämnet, i
det den antingen användts enbart eller utgjort
hufvudbeståndsdelen i de af olika stater
använda granatsprängämnena, t. ex. i Frankrike
melinit och kresolit, i England lyddit, i
Österrike ekrasit, i Japan shimose. Den har
vidare vunnit ett visst insteg som sprängladdning
för torpeder och minor, däremot ej för
bergsprängning, hvartill den är för brisant.
Vid explosion af ett gram pikrinsyra bildas 0,88
1. gaser bestående af
kolsyra ................ omkr. 15 proc.
koloxid ................ » 55 »
kväfgas ................ » 18 »
metan och vätgas ... » 12 »
Detonationshastigheten är omkr. 8,000 m. i
sekunden, sålunda knappast öfverträffad af
något ämnes. Stötsäkerheten är stor, men i
hög grad beroende af pikrinsyrans struktur;
grofva kristaller explodera lättare än fina,
hvarjämte en ringa förorening af vissa af dess
metallsalter som blypikrat i betydlig grad
minskar densamma. På grund af sin egenskap
af syra bildar den vid långvarig beröring med
metaller eller metalloxider sådana pikrater,
och häri ligger dess egentliga olägenhet som
sprängämne, hvilket föranledt, att den som
militärsprängämne på senare tid till största
delen utträngts af trinitrotoluol. Fabriksmässigt
framställes pikrinsyra af fenol därigenom, att
man först upphettar densamma med koncentrerad
svafvelsyra, hvarvid bildas fenolsulfonsyra;
till denna tillsättes vatten, och blandningen
får under omröring rinna ned i ett öfverskott
af salpetersyra, hvarvid fenolsulfon-syran
omsattes till trinitrofenol, som afskiljes i
guldglänsande kakor. Pikrinsyran bringas i form
af sprängkroppar antingen genom komprimering
af fina pikrinsyrekristaller medelst hydraulisk
press eller genom gjutning af smält pikrinsyra
(smältpunkten är omkr. 120 grader). Dess
egentliga vikt kan uppbringas till l,es.
Pikrinsyran närstående är trinitrokresol
(kre-solit), som framställes på samma sätt af
fenoler med en kokpunkt af omkr. 200°. Dess
egenskaper äro ungefär desamma som pikrinsyrans
med undantag af smältpunkten, som ligger lägre,
vid 70 till 100 grader. Genom blandning af
pikrinsyra och trinitrokresol i varmt tillstånd
kunna degfor-miga massor erhållas, hvilkas
stelnande tar flera timmars tid och som vid
uppladdandet instampas i granaterna. Sådana
granatsprängämnen ha vunnit användning i några
länder. Pikrinsyresprängkrop-par, framställda af
komprimerade kristaller, bringas till detonation
af en kraftig knallkvicksilfver-detonator, gjutna
kroppar däremot, som ännu svårare bringas att
explodera, bäst genom en i dem insatt komprimerad
sprängkropp, som i sin ordning bringas till
explosion genom en knallkvicksilfver-detonator.
E. S-m.
Pikrofy’ll (af grek. pikro’s, bitter, och
fy’llon, blad), miner., ett af L, Svanberg
undersökt, mörkt, grågrönt, ej hårdt, stängligt,
bladigt, vattenhaltigt talkjordssilikat från
Sala. Det anses, efter Dana, vara en förändrad
pyroxen. Ant. Sj.*
Pikromerit, miner., ett magnesium-kaliumsulfat
med 6 molekyler vatten (K2S04.MgS04-6H20),
som af Scacchi erhölls ur lösningen af
saltkrustan från Vesuviuslavornas år 1855
uppkomna fumaroler och äfven kan fås att
tillsammans med bittersalt utkristallisera ur
en lösning af stassfurtsaltet kainit (se d. o.).
Ant.Sj.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
