- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
891-892

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pimpinella, Anisslläktet, bot., farm. - Pimpla, zool. Se Ichneumonidæ - Pimsten - Pinaceæ, Abietaceæ, Tallfamiljen, bot. - Pinacker. Se Pynacker - Pinakel, byggnk. - Pinakoid l. Ändyta, krist., miner. - Pinakoidal, krist., miner. Se Pinakoid - Pinakotek - Pinakrom, fot. - Pinales, bot. Se Pinaceæ - Pinan - Pinande till bekännelse, jur. - Pinang. Se Penang - Pinar del Rio - Piñas - Pinass, sjöv. - Pinatypi, fot.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

891

Pimpla-Pinatypi

892

strupåkommor (heshet) samt ingår i äldre
pulversammansättningar. Den andra i Sverige
förekommande arten, P. major, växer sällsynt
i skogs-

Pimpinella saxifraga (back-anis). l pålrot
med afs’kurna stjälkar och ett rosettblad, 2
stjälktopp med blommor och frukter, 3 blomma,
4 klyffrukt, 5 delfrukt i tvärsnitt.

ängar och parker i södra delen af landet. Om
P. anisum se Anis. - Det är icke denna
Pimpinella, som afses i Bellmans "rödt vin
med pimpinella" (se S a n g u i s o r b
a). O. T. S. (G. L-m.)

Pi’mpla, zool. Se Ichneumonidæ.

Pimsten (da. pimpsteen, ty. bimsstein),
en vulkanisk, glasig slagg, uppfylld af en
otalig mängd större och mindre blåsrum,
i följd hvaraf bergarten är ytterligt
porös och så lätt, att den flyter på
vatten. Pimsten förekommer ej inom Skandinavien.
E. E.

Pinäceæ, Abietäceæ, Pinoideæ, Coni’feræ veræ,
T a 11 f a m i l j e n, bot., växtfamilj af
klassen Coniferæ, med omkr. 300 träd och buskar,
hufvudsakligen i tempererade länder och oftast
vintergröna. Bladen äro oftast barrlika, strödda
eller (hos Cupresseæ) motsatta, försedda med
hartsgångar. Blommorna äro monoika eller dioika
(hos Araucarieæ och Juniperus), kottelika,
med flera könsblad. Fröna äro dolda mellan
fruktbladen, utan arillus, ofta vingade, med
torrt fröskal. Hjärtbladen äro 2-många. Familjen
indelas i följande grupper, som ofta uppfattas
som egna familjer: Araucarieæ med enkla fruktblad
och ett fröämne (Agathis, Araucaria), Abieteæ
med fruktbladen delade i täckfjäll och fröfjäll,
det senare med 2 fröämnen (Picea, T sug a,
Pseudotsuga, Abies, Larix, Cedrus, Pinus),
Taxodieæ med nästan enkla fruktblad och 2-8
fröämnen (Sequoia, Crypto-meria, Taxodium)
och Cupresseæ med motsatta eller kransställda
blad, och hela fruktblad med l-många fröämnen
(Callitris, Thuja, Cupressus, Chamæcyparis,
Juniperus). Cupresseæ (1. Cupres-saceæ) betraktas
äfven som en egen ordning, Cu-

pressales, jämställd med de öfriga grupperna,
som bilda ordningen Pinales. Familjens nytta
är mycket stor. Många hithörande träd lämna
värdefullt virke, harts, ätliga frön och
läkemedel, och många odlas som prydnadsväxter.
G- L-m.

Pinacker. Se Pynacker.

Pinäkel (fr. pinade, lat. pinnäculum), bygnk.,
detsamma som fial (se d. o.).

Pinakoid (af grek. pi’nax, tafla, bok)
1. Andyta, krist., miner., den kristallyta,
som går parallellt med två axlar och vinkelrätt
mot den tredje; härvid äro i allmänhet tre fall
tänkbara: tväryta, längsyta och egentlig ändyta
eller basis. I det hexagonala kristallsystemet
är endast en ändyta (basis) möjlig, den nämligen
som ligger parallellt med de tre biaxlarnas
plan. - Adj. p i-n a k o i d a_l, hörande till
pinakoiden. A. Ung.

Pinakoidäl, krist. t miner. Se Pinakoid.

Pinakotëk (grek. pinakothëke, af pi’nax, tafla,
och thëke, förvaringsrum) kallades i rika
grekers och romares hus ett vanligtvis nära
hufvudingången beläget rum, hvars väggar voro
smyckade med målningar. Enligt en föreskrift hos
den romerske arkitekten Yitruvius borde detta
rum ligga mot norr, på det att målningarna ej
skulle taga skada af solljuset. Ett offentligt
pinakotek fanns i propy-léerna, ingången
till Akropolis (borgen) i Aten. Äfven i nyare
språk är ordet upptaget såsom liktydigt med
tafvelgalleri. Berömdast äro under detta namn
det gamla och det nya pinakoteket i München._
A. M. A.*

Pinakröm (af grek. pi’nax, tafla, och chröma,
färg), fot., ett till isocyaningruppen hörande
tjär-färgämne, som användes i fotografien som
optisk sensibilisator för framställning af
s. k. pankroma-tiska plåtar (se Fotografi,
sp. 1000). J- Htzg.

Pinales, bot. Se Pinäceæ.

Pinan, flod på Formosa (se d. o., sp. 852).

Pinande till bekännelse, jur. I strafflagen
(kap. 15 § 11) kvarstår från äldre svensk
rätt en straffbestämmelse för den, som "pinar
annan för att tvinga honom till bekännelse
i någon sak". Detta brott är egentligen ett
särskildt svårt fall af rättsstridigt tvingande,
d. v. s. det brott, som hos oss bestraffas i
strafflagen kap. 15 § 22, och hänföres äfven
i modern strafflagstiftning dit. Straffbudets
betydelse ligger, utom i det väsentligt skärpta
straffet, framför allt däri, att gärningen i
detta fall, i motsats till hvad som är regel
i strafflagen (kap. 15 § 22), blir straffbar
äfven om ett fullbordadt tvång icke föreligger.
N. S-g.

Pinang. Se P en an g.

Pina’r del Rio [-å]. 1. Provins omfattande
västra delen af ön Cuba, d. v. s. det egentliga
tobaksområdet Yuelta Abajo. 13,374 kvkm. 260,150
inv. (1913), hvaraf 63,300 färgade. -
2. Hufvudstad i nämnda provins, nära södra
kusten. 10,634 inv. (1907). Dess hamn är det 20
km. i s. ö. belägna La C o l o m a.

Pinas [pi’njas], sp., en tygsort. Se
Ananas-hampa.

Pina’SS (eng. pinnace, fr. och ty. pinasse-, af
lat. pinus, fura), sjöv., litet skonerttackladt
fartyg, som i slutet af 1500-talet började
införas i svenska flottan; till större
örlogsfartyg hörande båt eller mindre slup.
C. K. S.

Pinatypi (af grek. pi’nax} tafla, och ty’pos, af-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free