Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pindaros - Pindemonte. 1. Giovanni Marchese P. - Pindemonte. 2. Ippolito P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Pindemonte
896
han ha stått i nära beröring med adelssläkterna
på ön Egina, åt hvilkas medlemmar flera bland
hans dikter äro egnade. Atenarna valde honom
till sin gästvän eller hedersborgare (proxenos)
och reste åt honom en bild af brons. I Delfi
var han på Pythias
Öfverdelen af en sittande staty öfver
Pindaros, funnen af Mariette i Memfis’
Serapeum-ruiner.
bud ständigt inbjuden till de där firade
gudamåltiderna (theoxeniai) och hade en
hedersstol sig anvisad i den delfiske gudens
tempel. Äfven efter sin död ärades han högt
af Greklands folk, och Alexander den store
befallde vid Tebes förstöring (335 f. Kr.),
att P:s hus och släktingar ensamma bland alla
skulle skonas. P:s mannaålder sammanfaller med
perserkrigen, och den lyftning i grekernas
hela nationella lif, hvilken var en följd
af den segerrikt utkämpade frihetsstriden,
har i förening med ett djupt sedligt och
religiöst medvetande funnit ett högstämdt
uttryck i hans skaldekonst, hvilken synes ha
omfattat korlyrikens alla arter. Hans sånger
voro af de alexandrinske lärde sammanförda
i 17 volymer eller böcker och ordnade efter
innehållets art (hymner, paianer, dityramber,
prosodier, parthenier o. s. v.). I behåll finnas
förutom många fragment fyra samlingar af oden,
utgörande segersånger (epinikia) 1. lofkväden
öfver segervinnare vid de stora internationella
täflingsspelen i Olympia, Delfi 1. Pytho, Nemea
och på Isthmos. Den vunna segern vidröres dock
blott i korthet som uppslag till någon allmän
tanke eller mytisk framställning, egnad att
sprida glans öfver segervinnarens hela ätt och
öfver det samhälle, som han tillhörde, eller
att i de pytha-goreiska och orfiska lärornas
anda i poetisk inklädnåd uttala välbetänkta
sederegler och visdomsord. Skalden besjunger
väl jordisk ära och glans, men på sådant sätt,
att blicken därifrån riktas mot det högre och
gudomliga. I de längre odena brukar den yttre
anledningen till segersången omnämnas blott i
diktens början och slut, som en ram omfattande
dess mera utförligt behandlade gnomisk-mytiska
innehåll. Med outtömlig fantasirikedom och fyndig
kombinationsförmåga lyckas P. bringa omväxling
i behandlingen af de i sig själfva likartade
uppgifterna. Men djärfheten i bilder och tvära,
åtminstone skenbart godtyckliga öfvergångar i
förening med en ofta invecklad ordställning och
periodbyggnad samt från det vanliga språkbruket
afvikande uttryck göra hans stil mången gång dun-
kel, och hans sånger kräfva, för att kunna
rätt förstås, ett allvarligt och djupgående
studium. Med skäl anses därför P. vara en af den
grekiska litteraturens mest svårlästa författare
och kan icke alldeles fritagas från en viss grad
af svulst och förkonstling. Dessa segersånger
voro till en del säkerligen författade vid
själfva täflingsfesten, där de omedelbart
förkunnade segrarens pris, men de flesta voro
ämnade att sjungas i segrarens hemort vid någon
med anledning af segern firad offer- eller
tacksägelsefest. De föredrogos alltid af en
sjungande och dansande kör och ha i likhet med
andra grekiska körsånger antistrofisk gruppering
(se A n t i s t r o f), vanligen så, att till
hvarje strofpar sluter sig en tredje strof som
efterkväde 1. epod (epodo’s}. Hvarje sådan
trestrofsgrupp är en i sig afslutad rytmisk
komposition, hvars metriska byggnad oförändrad
återkommer i de följande grupperna inom samma
ode, likasom detta säkerligen var fallet äfven
med den tillhörande melodien. Men hvarje ode är
äfven i metriskt och musikaliskt hänseende en
själf-ständig originalkomposition. Versmåtten,
hvilka alltefter den i texten framträdande
stämningen utmärka sig genom en högtidlig och
majestätisk eller en sprittande liflig rytm, ha
till större delen antingen en epitritisk eller en
daktyliskt trokaisk (logaedisk) byggnad. Länge
har P. stått som den ende till vår tid komne
representanten för denna diktart. Men tack
vare ett 1896 gjordt papyrusfynd äro vi numera
i tillfälle att jämföra honom med hans samtida
och medtäflare Bakchylides (se d. o). P:s språk
är likasom hela hans skaldekonst universellt
grekiskt. Det är en med konst skapad poetisk
dialekt på grundvalen af episk (homerisk) jonism,
men med tillsats af eoliska och i synnerhet
doriska element. De förnämsta upplagorna af P:s
sånger äro utgifna af Böckh, Dissen-Schneidewin,
J. T. Momm-sen, Bergk och Christ, nyaste
kritiska textupplagor af Schroeder (1908 och
1913). P:s segersånger äro till tyska öfversatta
af bl. a. J. J. K. Donner (1860). Segersångernas
första afdelning, Olympia, finnes i svensk
metrisk öfvers. af J. P. Janzon (1841). Litt.:
L. Schmidt, "Pindars leben und dichtung" (1862),
Croiset, "La poésie de P. et les lois du lyrisme
grec" (3:e uppl. 1896), A. B. Drachmann,
"Möderne Pindarfortolkning" (1891) och
"Bacchylides" (i "Nord. tidskr." 1898, med en
intressant jämförelse mellan P. och Bakchylides)
A. M. A.
Pindemonte [-må’nte]. 1. Giovanni Ma r-chese
P., italiensk dramatiker, f. 1701 i Verona,
d. där 1812, blef 1782 medlem af stora rådet i
Venezia och 1789 podestä i Vicenza, men måste
1796 fly till Paris och insattes af Bonaparte
i Cisalpinska republikens regering. P. var en
bland de förste, som uti Italien uppreste sig
mot de pseudoklassiska reglerna för dramat. Hans
skådespel, alster af en stark fosterlandskänsla
och en otyglad fantasi, falla ofta i det dunkla
och hög-trafvande. De äro samlade under titeln
Compo-nimenti teatrali (4 bd, 1804-05; 2:a
uppl. 1827, i 2 bd). 1883 utgåfvos hans Poésie
e letter e, med biografi.
2. Ippolito P., den föregåendes broder, italiensk
skald, f. 1753 i Verona, d. där 1828, tillhörde
någon tid Malteserorden, men egnade sig snart
åt landtlif och litteratur. P. utmärkte sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
