- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
909-910

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pinzón, Vincente Yañez - Pio. Se Pius - Pio, Louis - Pioche de la Vergne, Marie Madeleine. Se La Fayette, sp. 789 - Piombi - Piombino - Piombo, Fra Sebastiano del. Se Luciani, S. - Pion, bot. Se Pæonia - Pionea forficalis, zool. Se Kålmottet - Pioniär. Se Pionjär - Pionjär l. Pioniär - Pionjärkår - Pionkärnor, bot. Se Pæonia - Piophila casei, zool. Se Ostflugan - Pioskop. Se Mjölkprofvare, sp. 751 - Piot, Charles - Piotrków - Piove di Sacco - Pip, bot. - Pipa, mek. Se Lås, sp. 161 - Pipa, mus. - Pipa (mått) - Pipa, zool. Se Amfibier, sp. 833 - Pipanka, husdjurssk.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

909

Pio-Pipanka

910

som således kan sägas vara Brasiliens förste
upptäckare, for t. o. m. en sträcka uppför
Amasonfloden, följde därefter Venezuelas kust och
vände öfver Haiti tillbaka till Europa. 1508
gjorde han tillsammans med Juan Diaz de
Solis en forskningsfärd vid Yucatans kuster
och upptäckte Honduras-bukten. 1509 följde de
båda männen, på uppdrag af spanska regeringen,
norrifrån den sydamerikanska östkusten och kommo
ända förbi La Platå, men utan att finna något
farvatten västerut. Återkommen till Spanien,
tyckes P. ha fallit i onåd. Efter 1523 saknas
hvarje underrättelse om honom.

Pio [pi’å]. Se Pius.

Pio, Louis, grundläggaren af socialismen i
Danmark, f. 14 dec. 1841, d. i juni 1894, af en
ursprungligen fransk adelssläkt. Han blef student
1859, var frivillig officersaspirant 1864 och
gjorde tjänst som löjtnant 1867 samt var 1870
postskrif-vare i Köpenhamn. En tid sysslade
han mycket med folksägnerna och utgaf 1869 en
intressant uppsats, Sagnet om Holger Danske, i
hvilken liknande sägner hos andra folk upptogos
till jämförelse, samt löste äfven den hemliga
skriften i trolldomsboken "Cyprianus". 1871
började han egna sig åt socialistisk agitation,
skref Socialistiske blade, utgaf veckotidningen
"Socialisten", knöt förbindelse med ledarna
af Internationalen och blef 1872 stormästare
för detta sällskaps danska afdelning, som snart
räknade 9,000 medlemmar. I "Socialisten", som vid
den tiden blef daglig tidning, arbetade han på
<en omhvälfning af bestående samfundsförhållanden
"med eller mot lagen", men dömdes 1873 för
sitt uppviglande skriftställen till 5 års
"forbedrings-hus"-fängelse. Han benådades i
april 1875 och började utge "Socialdemokraten",
men då sistnämnda företag slog illa ut, reste
han 1877 med polismyndighetens understöd
till Nord-Amerikas förenta stater, där han
idkade litterär verksamhet och 1886-88 var
tulltjänsteman i Chicago, senare agent för att
grundlägga ett danskt nybygge i Florida. Jfr
P:s själfbiografiska arbete Erindrin-ger (1877)
och Th. Graae, "Möderne profiler" ’(1892).
E. Ebg.

Pioche de la Vergne [piå’j do la vä’rnj], Marie
Madeleine. Se La Fayette, sp. 789.

Piombi [piå’m-], it. (af piombo, lat. plumbum,
bly), blykamrar (se d. o. 1).

Piombino [piåmbinå], hamnstad i italienska
prov. Pisa, på en udde midt emot ön
Elba. 19,660 inv. (1911) i hela kommunen,
omkr. 4,000 i staden. P. har murar och
torn, masugn o. a. industri samt liflig
sjöfart. P. hörde i medeltiden till Pisa,
efter 1399 jämte Elba till familjen Appiani,
som 1594 erhöll furstlig värdighet. 1634
sålde Filip IV i Spanien det till familjen
Ludovisi, och 1700 kom det genom giftermål
till Buoncompagni. Napoleon I gaf furstendömet
P. såsom franskt län 1805 åt sin syster Eli–e
Bacciochi, men Wienslutakten gaf det 1815 åt
Toscana, medan familjen Buoncompagni fick nöja
sig med en årsränta och titeln furstar af P.
(J. F. N.)

Piombo [piå’mbå], Fra Sebastiano del. Se L u c
i a n i, S.

Pion, bot. Se P æ o n i a.

Pionea forficalis, zool. Se Kålmottet.

Pioniår. Se P ion j är.

Pionjär 1. Pioniär (fr pionnicr, provens. pe&-

sonier, af lat. pes, fot; urspr. fotsoldat),
skansgräf-vare, ingenjörsoldat. Se
Ingenjörtrupper, sp. 638-641,. samt
Kavalleripionjär. - Ordet pionjär nyttjas
äfven (genom inverkan af eng. pioneer) i
betydelsen förelöpare, vägröjare, nyröjare
(i kulturarbetet). L. W:sonM.

Pionjärkår. Angående militära pionjärkårer
se Ingenjörtrupper, sp. 638-641. - Vid Vanas’
(Karlsborgs) fästningsbyggnad upprättades 1826
en s. k. pionjärkår om 2 arbetskompanier,
hvardera på 150 man, som uttagits bland
arbetsinrättningarnas hjon. Kåren sammanslogs
1842 med Kronoarbetskåren (se d. o.). L. \V:son
M.

Pionkärnor, bot. Se P æ o n i a.

Pio’phila cäsei, zool. Se Ostflugan.

Pioskop [-skåp; af grek. pion, fet mjölk, och
skopël’n, se]. Se M j ö l k p r o f v a r e,
sp. 751.

Piot [piå], Charles, belgisk lärd, f. 1812,
d. 1899, vardt 1879 led. af vetenskapsakademien
i Belgien och var till 1897 chef för
nationalarkivet i Bruxelles. P. författade
ett stort antal arbeten i historia, arkeologi,
numismatik m. m.

Piotrków (ry. Petrokov). 1. Rysk-polskt
guvernement, gränsar i s. till Galizien, i
s. v. till Schlesien, i v. till guv. Kalisz,
i n. till Warschau, i ö. till Radom och
Kielce. 12,250 kvkm. 1,933,400 inv. (1910),
af hvilka omkr. 16 proc. äro judar, 158
inv. på 1 kvkm., Rysslands tätast befolkade
guv. Guvernementet är till största delen
ett slättland, där alla sädesslag odlas,
men dock står åkerbruket i betydelse
efter bergsbruket (stenkol, brunkol
och järn) och industrien. Viktigast är
bomulls- och ylleindustrien, vidare zinkhyttor,
cementfabriker, maskinverkstäder m. m. P. delas
i 8 kretsar. – 2. Hufvudstad i nämnda
guvernement, vid Warschau–Wien järnvägen. 40,030
inv. (1910). Flera kyrkor och kloster, gymnasium,
progymnasium för flickor. Liflig handel. P. är
en af de äldsta polska städerna. Under
jagellonska dynastien på 1400- och 1500-talen
plägade riksdagarna hållas och konungarna krönas
där, och senare blef P. säte för Stor-Polens
högsta domstol. 1769 blefvo anhängarna af
konfederationen i Bar slagna af ryssarna vid P.
1–2. J. F. N.

Piove di Sacco [piåve di sa’kkå], stad uti
italienska prov. Padua, förbunden med Padua
genom järnväg. 11,371 inv. (1911) i hela
kommunen. Bomulls- och sidenväfverier.

Pip, bot., den nedre, smalare delen af en
sam-bladig blomkrona.

Pipa, mek. Se Lås, sp. 161.

Pipa, mus., i vidsträcktaste mening hvarje slags
blåsinstrument, d. v. s. ett sådant, där tonen
alstras medelst inblåsande af luft. Alla pipor
kunna med afseende på sättet för tonbildningen
indelas i två hufvudaf delningar: l a b i a l
p i p o r och tungpipor (se dessa ord). Om låt
pip a se d. o.

Pipa. 1. Förr brukligt svenskt rymdmått för våta
varor, = 2 oxhufvud = 180 kannor = 4,?i hl. -
2. Spanskt och portugisiskt vin-, brännvins-och
oljemått, på olika orter växlande mellan 583
och 482 1. - Pip e, eng., engelskt vinmått,
= 2 hogshead = 126 gallons = 218,8 kannor =
5,724 hl. l amerikansk pipe är = 4,?69 hl.

Pipa, zool. Se Amfibie r, sp. 833.

Pipanka, ’husdjurssk., en i Europa och Asien
förekommande vildand, som lätt och därför ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:30 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free