- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
929-930

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Piræuslejonets runinskrift - Pirandello, Luigi - Piranesi. 1. Giambattista P. - Piranesi. 2. Francesco P. - Pirano - Pirat - Piratupplaga l. Tjuftryck - Pirbright. Se Worms, H. de - Pirenne, Henri - Pirithous. Se Peirithoos - Pirjatin - Pirkheimer (Pirkhaimer), Wilibald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

929

Pirandello-Pirkheimer

930

Öfver den fallne Horse, som varit väring (se
V ä-ringar) i grekiske kejsarens tjänst, är i
Sverige en runsten rest vid Ulunda, Tillinge
socken i Uppland, nära Enköping, ehuru hans
namn på denna är något felristadt. Liksom
på Piræuslejonet två verspar i fornyrdeslag
förekomma, af slutas Ulunda-stenens inskrift
med en halfstrof i fornyrdislag, som lyder:

Han väldeligen färdades, förvärfvade gods,
ute i Grekland åt arfvingen sin.

Runornas utseende och bruk visa, att dessa
inskrifter härröra från tiden omkr. 1070
e. Kr. Ornamentslingorna på Piræuslejonet äro af
samma slag som på runristningar i Uppland. Litt.:
C. C. Rafn, "Antiquités de l’Orient" (1856),
Hj. Kempff, "Piræuslejonets runristningar"
(1894-97), F. Sander, "Marmorlejonet från Piræus"
(1896), S. Bugge, "Populær-videnskabelige
foredrag" (1907), och E. Bråte, "Pireuslejonets
runinskrift" (i "Ant. tidskr. för Sverige",
d. 20, 1914). B-e.

Pirandello [-de’lla], Lui g i, italiensk
författare, f. 1870 (eller 1867) i Girgenti,
till yrket lärare, har gjort sig känd genom
vemodigt eller bittert humoristiska berättelser
(Railleries de la mört, 2 bd, 1903; Quando ero
måtto, s. å., Bianche e nere, 1904) och romaner
(II Turno, 1903, Feu Mathias Pascal, 1904).

Piranesi. 1. Giambattista P., italiensk arkitekt
och kopparstickare, f. 4 okt. 1720 i Venezia
(enligt en uppgift 1707), d. 9 nov. 1778
i Rom, studerade arkitektur i Venezia och
kop-parstickarkonst i Rom, byggde S. Maria del
Priorato (Johannitor-dens kyrka på Aven-tinus
i Rom, 1765), rik i detaljen, klar och elegant
i utförandet. P. var äfven en ifrig, men mindre
pålitlig arkeolog. Han utgaf 1748 Vedute di Roma
och framställde Roms antika minnesmärken i ett
stort verk, Le antichitå romane (4 bd med 218
blad, 1756; ny uppl. 1786 af sonen Franc. P.,
224 blad, tillegnad Gustaf III). P :s gravyrer
bidrogo i hög grad att sprida intresse för Roms
fornminnen och för den klassiska konsten. Hans
"Vedute di Roma" äro ånyo utgifna af A. Giesecke
(1913). - 2. Francesco P., den föregåendes son
och lärjunge, italiensk kopparstickare, f. 1756,
d. 1810 i Paris, fortsatte och fullbordade jämte
sina syskon faderns publikationer samt utgaf
äfven nya. De båda P:s kopparstick utgöra vid
pass 2,000 blad. Till den svenska konsten samt
dess beskyddare och idkare kom han i närmare
förhållande som svensk konstagent i Rom och
medlare vid inköp af antika skulpturverk under
Oustaf III :s tid. Efter dennes död kom han att
spela en annan roll, då han, efter att i Rom
ha gjort Reuterholms bekantskap, 1793 af honom
erhöll uppdrag att öfvervaka G. M. Armfelts
åtgöranden

Tryckt den 1S u 14

i Italien. Denna spiontjänst, som utmynnade i
stölden af Armfelts hemliga papper, belönades
därmed, att P. 1794 utnämndes till svensk
minister vid påfliga stolen. Han erkändes
dock aldrig i denna egenskap af påfven,
och 1798 fråntog Gustaf IV Adolf honom hans
värdighet. Löst från sina förbindelser
med svenska kronan, tog han tjänst
hos Romerska republiken och blef dennas
sändebud i Paris. Efter Romerska republikens
störtande försökte han sin lycka i Paris
först som gravör, sedan som tillverkare af
terrakottasaker, men misslyckades i bägge
delarna. Jfr Fr. Sander, "Francesco P.,
svensk konstagent och minister i Rom" (1880).
lo. 2. (G-gN.)

Piräno [-å], hamnstad på nordvästra kusten af
Istrien, på en halfö i Triestebukten. 7,006
inv. (1900; som kommun 13,365). Handel,
skeppsbyggeri, fiske, saltberedning,
vin- och olivkultur; hafsbad. P:s redd är
bekant genom den seger, som den venezianska
flottan 1177 där vann öfver de förenade
kejserliga och genuesiska flottorna.
(J. F. N.)

Pirat (lat. piräta, grek. peiratës,
sjöröfvare). 1. Sjöröfvare, fribytare. Jfr K a
p ä r e och Korsar. - 2. Större väska af schagg
eller broderadt tyg. Denna bemärkelse synes
ordet ha fått endast i Sverige.

Pirätupplaga (jfr Pirat) 1. T j uf tr y c k,
aftryck af manuskript eller tryckt arbete utan
vederbörligt rättsinnehaf.

Pirbright [põ’bräit], lord. Se Worms, H. de.

Pirenne [-rä’nn], Henri, belgisk historiker,
f 23 dec 1862 i Verviers, sedan 1886 professor i
medeltida och belgisk historia vid universitetet
i Gent, är den främste nu lefvande kännaren af
Belgiens och angränsande trakters historia under
medeltiden. P :s förnämsta verk är hans Histoire
de Belgique (hittills 3 bd, 1899-1907; går till
1567; flera uppl., äfven i tysk och flamländsk
öfv.). Dessutom har han skrifvit Histoire
de la constitution de Dinant au moyen-äge
(1888), La Hanse fla- mande de Londres (1899)
och Le soulëvement de la Flandre maritime
en 1323-1338 (1900), hvarjämte han kritiskt
utgifvit flera belgiska medel-tids^rönikor
och utarbetat en Bibliographie de rhistoire
de Belgique (1902). P. har äfven varit flitig
medarbetare i "Revue historique" samt där och
annorstädes lämnat värdefulla bidrag till
stads-och handtverksinstitutionernas
historia under medeltiden.
V. S-g.

Piri’thpus. Se P e i r i t h o o s.

Pirja’tin, kretsstad i ryska guv. Poltava, vid
Udai. 8,545 inv. (1897). Spannmålshandel. J-F.N.

Pirkheimer (P ir k ha i m er), Wilibald,
tysk humanist och statsman, f. 5 dec. 1470 i
Eichstädt, d. 22 dec. 1530 i Nürnberg, tillhörde
en gammal nürnbergsk patriciersläkt, studerade
rättsvetenskaperna vid italienska universitet
(Padua

21 b. 30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free