Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pirålen, zool. - Pisa, forngrekisk stad. Se Elis - Pisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
935
Pisa
936
finnas i dess närhet. Näsöppningen är oparig;
den inre näsgången kommunicerar med munhålan
och tjänstgör som en kanal, genom hvilken vattnet
Fig. 1. Pirål.
strömmar in till gälarna. Dessa utförsgångar
äro förenade till en gälöppning på
hvardera kroppssidan, belägen långt bakom
hufvudet. De rudimentära ögonen äro täckta af
huden. Munhålan är beväpnad med starka, spetsiga
horntänder. Tarmkanalen är nästan rät och saknar
spiralklaff. Könskörtlarna äro opariga; pirålen
anses vara hermafrodit, i det sagda körtlar hos
det yngre djuret alstra
Fig. 2. Hufvud af pirålen, no näsöppning,
m mun, yö gälöppning.
spermatozoer, hos det äldre däremot ägg. De
stora, äggulrika äggen bära vid hvardera polsn
ett antal med hullingar försedda trådar. -
Pirålen uppnår en längd af omkr. 47 cm. Den
finnes i Atlantiska hafvet från Grönland
till Storbritannien, väster ut går den till
Nord-Amerika; vid Skandinaviens
västkust finnes den på djupt vatten söder
ut ned till Kullen. Den borrar sig in genom
kroppssidorna eller intränger genom munnen
på döda eller lefvande fiskar och suger deras
kött. Den förorsakar därigenom stor förargelse
för fiskare, hvilka ej sällan finna den fisk,
som fastnat på krokarna, fyllda af pirålar, som
förtärt köttet, så att nära nog blott skinn och
ben återstå. Pirålen håller sig företrädesvis på
dyig botten. L-e-
Pisa, forngrekisk stad. Se Elis.
Pisa. 1. Provins i mellersta Italien, landskapet Toscana,
vid Liguriska hafvet. 3,055 kvkm. 342,250
inv. (1911). – 2. Hufvudstad i nämnda provins,
en af de äldsta städerna uti Italien, fordom en
mäktig medtäflarinna till Venezia och Genua,
ligger på ömse sidor om Arnofloden, 10 km. från
dess mynning, vid kustjärnvägen samt järnbanorna
från Pistoja och Florens till Livorno. 65,232
inv. (1911) i hela kommunen. Ärkebiskopssäte.
Staden är omgifven med murar, hvilka ha
en längd af 10 km. och omsluta i s. v. vid
Arnos högra strand citadellet jämte vidsträckta
trädgårdar. De vackraste gatorna äro kajerna
(Lungarni) på båda sidor om Arno. Stadens största
sevärdhet är det i dess nordvästra del belägna
Piazza del duomo, med domkyrkan, baptisteriet,
det lutande klocktornet och Camposanto (se
fig.). Domkyrkan, byggd 1063–1118 (efter en
af pisanerna vunnen lysande sjöseger öfver de
sicilianske sarasenerna vid Palermo) af hvit
marmor med svarta och färgade inkrustationer,
är en femskeppig basilika med treskeppigt
tvärhus och öfver korset en kupol af oval
grundform. Största prakten utvecklas i fasaden,
 |
| Piazza del duomo i Pisa, med baptisteriet (t. v.), domkyrkan och lutande klocktornet (samt i bakgrunden Camposanto). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
