- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
957-958

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Piteå - Piteå domsaga - Piteå landsförsamling (landskommun) - Piteå lappmark. Se Lappmark - Piteå revir - Piteå tingslag - Pite älv - Pitha, Franz von - Pithecanthropus, zool. Se Människan, sp. 266-268 - Pitheci, zool. Se Primates - Pithecia, zool. Se Primates - Pithecolobium, bot. - Pithecus, zool. Se Orang-utansläktet - Pithecusa - Pithiviers - Pitholmen. Se Piteå - Pithometer - Pithon l. Peithon - Pithon. 1. P.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven sedan residenset 1806 flyttats, den
förnämsta staden inom länet, men har nu
öfverflyglats af Luleå. Ett nytt uppsving
väntar staden genom den af 1911 års riksdag
beslutade bibanan till stambanan vid
Älfsbyn (53 km.). J. Nordlander lämnar i
"Norrländskt skolliv" (1914) åtskilliga
bidrag till stadens äldre historia.
Wbg.

Piteå domsaga, Norrbottens län, omfattar fyra
tingslag, Piteå, Älfsby, Arvidsjaurs lappmarks
och Arjepluogs lappmark samt sammanfaller med
Piteå fögderi. 25,696 kvkm. 35,888 inv. (1913).

Piteå landsförsamling (landskommun),
socken i Norrbottens län, sammanfaller
med Piteå tingslag. 3,145 kvkm. 20,186
inv. (1913). P. utgör ett pastorat i Luleå stift,
Norrbottens södra kontrakt. Vid Långträsk finnes
ett kapell, där gudstjänst brukar hållas en gång
i månaden. Från församlingen skola framdeles
utbrytas två nya pastorat: Hortlax i sydöstra
och Norrfjärden i norra delen af socknen.

Piteå lappmark. Se Lappmark.

Piteå revir af Skellefteå öfverjägmästardistrikt
omfattar de delar af Piteå socken i Norrbottens
län, som äro belägna s. om Pite älf. Reviret,
som är indeladt i sex bevakningstrakter,
omfattade vid 1910 års slut 130,078 har
allmänna skogar, hvaraf 8 kronoparker
med en sammanlagd areal af 111,669 har.
S-r.

Piteå tingslag, i Norrbottens län, ingår i
Piteå domsaga och fögderi samt omfattar Piteå
landsförsamling.

Pite älf, flod inom Lappland och Västerbotten,
Norrbottens län, upprinner ur den af snö- och
isfälten på Sulitelmas östra sluttning bildade
fjällsjön Hadetjaur (956 m. ö. h.) och flyter
först åt s. under namnet Varek (Varvekädno),
upptagande fjällbäckarna Lairo och Laire,
samt bildar s. om Sulitelma den betydliga
sjön Pieskejaur (578 m.). Efter utloppet
ur denna sjö har floden ända till hafvet
sydöstlig hufvudriktning. Några km. nedanför
Pieskejaur bildar älfven de ståtliga fallen
Mikkokårtje (Mäkakkårtje, 33 m.) och Sartakårtje
(11 m.). Förstärkt af Mavasälfven från s. och
Svartbäcken från n., bildar floden snart en öfver
100 km. lång rad af smala sjöar (Tjäggelvas,
Skärfajaur, Saddajaur, Vuolvojaur m. fl.),
omgifna af dystra fjälltrakter. I midten af
sjösystemet förenar sig med detsamma utloppsån
för sjöarna Labbas och Rappen, hvarigenom
förbindelsen lättas med Skellefte älfs dalgång,
ty den långsmala Rappen upptar nästan halfva
afståndet mellan de båda älfvarna. Nedanför
det östligaste lugnvattnet i detta sjösystem
sänker älfven sig genom Trollforsen 41 m. på 4
km., ilar vidare genom skogslandet, upptagande
Abmoälfven (75 km.) från s. samt, kommen inom
Västerbottens gräns, Vargisbäcken (90 km.) från
n., hvarefter följer det ansenliga, 50 m. höga
fallet Storforsen (med en medelvattenmängd af
32,5 kbm., 16,400 hkr.), jämte omgifningarna
kring Tjäggelvas det vackraste partiet af hela
älfdalen. Sedan från s. upptagits Vistån (80
km.), följer ännu ett par fall, Fällforsen,
med 5,9 m. lodrät höjd och den omedelbart
nedanför belägna Jönsforsen (3,7 m. på 600 m.),
hvarefter älfven, i allmänhet lugn och med
endast obetydliga forsar och strömdrag, flyter
till hafvet, där den utfaller genom Pitsundet,
s. om Pitholmen. Strax ofvanför utloppet utbreder
floden sig i flera ansenliga fjärdar, omgifna af
sågverk och utskeppningsplatser. Mestadels flyter
alfvén genom öde trakter. Floddalen är ytterst
stenig; odlingslägenheterna och nybyggena äro
få, och endast det nedersta loppet går genom en
mera odlad bygd. Flodens vatten är synnerligen
rent och klart. Af Norrlands längre floder
har denna det minsta vattenområdet, endast
11,230 kvkm. (enl. Hydrografiska byrån) eller
11,770 kvkm. (enl. O. Appelberg), och minsta
afrinnande vattenmängden, 210 kbm. i medeltal
per sekund. Flodens hela längd är 308 km.
A. G.*

Pitha, Franz von, österrikisk kirurg, f. 1810,
d. 1375, blef kirurgie professor 1843 i Prag
och 1857 i Wien. Han uppsatte 1844 "Prager
viertel-jahrsschrift fur praktische heilkunde"
och redigerade jämte Billroth samlingsverket
"Handbuch der allgemeinen und speciellen
chirurgie" (1865 ff.). "Han var en på höjden af
sin vetenskap stående kirurg, förträfflig anatom,
framstående diagnostiker samt en elegant och
lycklig operatör."

Pitheca’nthropus, zool. Se Människan,
sp. 266-268.

Pithëci, zool. Se P r i m a t e s.

Pithëcia, zool. Se P r i m a t e s.

Pithecolõbium Mart., bot., ett släkte af
oftast oväpnade träd och buskar tillhörande
fam. Ltgu-minosæ, underfam. Mimosoideæ, med
omkr. 110 arter, hufvudsakligen växande i
tropiska Amerika och Asien. Bladen äro dubbelt
parbladigt delade. De hvita eller rosenröda
blommorna sitta i hufvud eller ax. Baljan är
platt-tryckt, vriden, krokig eller nästan rak,
läderartad eller något köttig, hos några arter ej
uppspringande. Flera arter lämna ett värdefullt
virke, t. ex. P. bigeminum i Främre Indien,
P. montanum i Sundaarkipelagen, P. fili-cijolinm
i Västindien och Central-Amerika, m. fl. Den
på tannin rika barken af P. dulce (Syd-Amerika)
och P. Clypearia (sydöstra Asien) användes till
garfning. Den bittra barken af P. Avaremotemo
(Brasilien) har användning i medicinen. P. dulce
har söta, välsmakande frukter, och P. lobatum
(Sundaarkipelagen) och P. bigeminum ha ätliga
frön. Ett vackert orangegult färgämne, a l g a r
o-villa, beredes af frukterna af P. parvifolium
(Västindien och norra Syd-Amerika).
G. L-m.

Pithëcus, zool. Se Orang-utansläktet.

Pithecösa, latinskt namn på ön Ischia (se d. o.).

Pithiviers [-vië], arrondissemangshufvudstad
i franska dep. Loiret, vid Essonnes källflod
Oeuf och järnvägen Malesherbes-Orleans. 5,685
inv. (1911; som kommun 6,556).

Pitholmen. Se Piteå.

Pithomëter (af grek. pi’thos, fat, och me’tron,
mått), ett instrument för uppmätning af ett fats
(laggkärls) kannrymd.

Pi’thon 1. Peithon (grek. Ilidævl. IlEificov},
två af Alexander den stores fältherrar. 1. P.,
Krateuas’ son, hörde till den kungliga
lifvakten och erhöll vid rikets delning eiter
konungens död (323 f. Kr.) ståthållarskapet
i Atropatene 1. Lill-Medien (se Medien), där
han sökte grundlägga ett oberoende välde. Han
var hufvudanstiftare af den sammansvärjning,
som medförde Perdikkas’ död (321) och var efter
denne en kort tid erkänd som riksföreståndare
vid sidan af Arrhidaios. I förening

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free