- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
961-962

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pitotska röret - Pitpan - Pitprops - Pitré, Giuseppe - Pitrer (Pitarer), ind. relig. - Pitschaft, Pitscher - Pitscher. Se Pitschaft - Pitscherstickare - Pitsevo - Pitt. 1. Thomas P. - Pitt. 2. William P. d.ä.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

961

Pitpan-Pitt

962

ledes öppet, men rakt rör, och längs med bägge
rören anbringas en höjdskala. Vattnet tränger
då upp i båda rören, men mest i det pmböjda,
och af höjdskillnaden mellan nivåerna i de båda
rören kan strömhastigheten beräknas. Koret
har förbättrats af Darcy och Reichenbach.
&. R-*

Pitpan, västindisk flatbottnad kanot.

PFtprops (eng., af pit, grop, grufschakt, och
prop, stöd, stötta), grufstolpar, användas till
stöttor i grufvor med löst material, synnerligen
i kol-grufvor. Till sådana afverkas i Sverige
och utskeppas en stor myckenhet ungskog af gran
eller furu. Utförseln har från omkr. 250,000
kbm. i bör-jan af 1870-talet stigit till 545,000
kbm. under 1913.

Pitré [pitre], G i u s e p p e, italiensk
folklorist, f. 1843 i Palermo, läkare därstädes,
utgifvare af "Biblioteca delle tradizioni
popolari siciliane" (1870 ff.) och "Archivio
per lo studio delle tradizioni popolari" (1882
ff.), har egnat hela sitt lif åt att samla
italiensk folklore, hvars förnämste kännare han
är. Bland hans arbeten märkas Bibliogra-fia delle
tradizioni popolari d’Italia (1894) och La vita
in Palermo cento e piü anni fa (2 bd, 1904-05).

Pitr’er (Pitar’er, sanskr, plur. pitaras,
fäder), ind. relig., var (och är) i Indien
namn på de af-lidnes andar såväl i allmänhet
som särskildt såsom föremål för religiös
kult, kult af anor eller maner (se M än
es). Ehuru vid döden andarna, själarna,
tänktes skilja sig från kropparna och föra
en i vissa afseenden själfständig tillvaro
antingen hvar för sig eller samlade till
flockar och skaror, som sväfvade omkring i
luften särskildt omkring människoboningarna,
tänkte man sig dock vissa rum som deras
särskilda hemvist. Detta förlades olika, till
en särskildt jordisk eller underjordisk värld
eller till himlarymden, förmodligen i anslutning
till olika begrafningsbruk: jordande eller
förbränning. P. bilda sålunda, kollektivt sedda,
en särskild värld, ett särskildt rike under
dödsguden Yama (se d. o.). Man tänkte sig P. som
hälft gudomliga väsen, som, då de förlades till
himmelen, utstrålade sin glans genom stjärnorna
och vakade öfver och hägnade de efterkommande. De
tänkas sporadiskt äfven som fylgjor, genier
o. d. Man anropade P. tillsammans med gudarna
och egnade dem döds- eller man-offer (sanskr,
fräddha). Af dessa offer troddes de lefva, och
det var af vikt att skaffa sig manlig af komma,
som kunde fortsätta och fullfölja offren till
P. Jfr om dessa offer Donners "Pindapitryajna,
das manenopfer mit klossen bei den indern"
(1870) och W. Calands "The Pitrmedhasütras
of Bäudhäyana" (1896). Viktiga voro också
begrafnings-, resp. likbränningsceremo-nierna,
hvilkas riktiga utförande var villkor för,
att andarna skulle kunna lämna dödsplatsen
och upphöra att vara skadliga för den dödes
omgifning. Med dogmen om själavandringen,
samsära, följde olika modifikationer af
föreställningarna om P., särskildt så,
att man tänkte en fördelning i vistelseort
o. s. v. efter karman. Så måste natur-ligen
en del i olika helvetesrum afplåna sin skuld;
eller som spöken, sanskr, preta (se d. o.), föra
en kringirrande tillvaro. I alla händelser egde
de gamla ceremonierna och dödsoffren, särskildt
inom familjen till dess speciella maner, bestånd.

Tryckt den 18/u 14

Efter själfva likbränningen antogs den dödes
själ en tid (mest 10 dagar) uppehålla sig
på dödsområdet, hvarför föda under denna
tid måste utläggas på marken. Jfr vidare
W. Caland, "Über totenweihung bei einigen der
indogermanischen völker" (i "Verhandelingen
der Koninklijk. akad. v. wetenschappen",
afd. Letterk., d. 17, 1888); "Altindischer
ahnencult. Das fräddha nach den verschiedenen
schulen etc. dargestellt" (1893) och "Die
altindischen todten- und bestattungsgebräu-che"
(i samma "Verhandelingen", ny följd,
d. 1) samt Hillebrandt, "Vedische
opfer und zauber" (i Bühlers "Grundriss
der indoarischen philologie", 1897).
K. F. J.

Pitscha’ft, Pitschër (ty. petschaft, af
tjech. peõet), graveradt sigill; signet.

Pitschër. Se Pitschaf t.

Pitschërstickare (jfr P i t sch a f t),
sigillgra-vör.

Pitsevo (P i - 1 s ze - v o), en liten hamnstad i
kinesiska Mandschuriet, på östra kusten af halfön
Liau-tung, vid Koreaviken, 130 km. n. ö. om
Port Arthur. Under denna fästnings belägring
1904 spelade P. en viktig roll som stödjepunkt
för krigsoperationerna. Det ligger inom den af
Japan arrenderade delen af halfön (territoriet
Kwan-tung).

Pitt. 1. T h o m a s P., engelsk köpman och
politiker, f. 1653, d. 1726, förvärfvade
som köpman i Indien och Persien en betydande
förmögenhet, konkurrerade länge med Ostindiska
kompaniet, men inträdde 1695 i dess tjänst
och var 1697-1709 guvernör (president) i
Madras. P. inköpte i Indien en efter honom
uppkallad, för sin ovanliga storlek berömd
diamant, som han 1717 med oerhördt stor vinst
sålde till dåv. regenten af Frankrike, Filip af
Orleans, efter hvilken diamanten, som numera är
franska statens egendom, fick namnet "Regenten"
(den är afbildad fig. 2 och 11 å planschen
till art. Diamant). Själf kallades han ofta i
samband med denna affär "Diamond P". Han hade
inköpt en s. k. nomination borough (en i förfall
råkad plats med från äldre tider bevarad rätt
till representation i parlamentet), Old Sarum,
och representerade från 1710 denna i underhuset.

2. W i 1 1 i a m P. d. ä., earl af C h a t a
m, den föregåendes sonson, f. 15 nov. 1708
i Boconnoc (i Cornwall), d. 11 maj 1778 på
sitt gods Hayes i Kent, blef efter en vårdad
uppfostran i Eton och Oxford samt vidsträckta
resor i södra Europa 1731 kornett i ett
dragonrege-

mente samt beträdde

vid 27 års ålder den

politiska banan som re-

presentant i underhu-

set för den i familjens

ego varande valkret-

sen Old Sarum (1735).

I underhuset slöt han

sig till "patrioterna", en liten fronderande
grupp

inom whigpartiet, och angrep Walpoles styrelse så

våldsamt, att han fick afsked från sin
kornettsyssla ;

i stället blef han utnämnd till kammarherre
hos

prinsen af Wales, som själf tillhörde
oppositionen.

21 b. 31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free