- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
971-972

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pittsburg - Pittsburgh. Se Pittsburg 1 - Pittsburghia, astron. - Pittsfield - Pittston - Pituglandol, farm., med. Se Organoterapi - Pituita - Pituitrin, farm., med. Se Organoterapi, sp. 864 - Piturin, kem. farm. - Pityriasis, med. - Pityuserna (Pinjeöarna) - Piu, mus. - Pium corpus - Piura - Piuri. Se Indiskt gult - Pius, påfvar - Pius. 1. P. I, den helige - Pius. 2. P. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

971

Pittsburgh-Pius

972

tare i medeltal; af detta kommo 20,6? mill. på
järn-och ståltillverkning, 82,3 mill. på
bearbetning och förädling af järn och stål,
21,7 mill. på gjuterier och mekaniska verkstäder,
13,i mill. på slakterier, 9 mill. på tryckerier,
nära 9 mill. på kemiska fabriker och 6,2
mill. på beredning och inläggning af frukter och
bär. Förr stod P. främst bland unionens städer
äfven i fråga om glasproduktionen, men har nu
förbigåtts af några andra produktionsorter;
likväl ligga omkring P. många glasbruk, så att
P :s glasdistrikt fortfarande är det största i
landet. - P. har äfven en betydande sjöfart. Dess
hamn vid de tre floderna har en längd af 44
km. 1908 steg exporten (mest utför Ohio) till
9,i mill. ton. Värdet af importen var 1909
2,i mill. doll. - P. uppstod omkring ett fort,
som dåv. franske guvernören i Canada, Duquesne,
1753 anlade på landtungan och som 1758 intogs af
engelske generalen Forbes. Engelsmännen anlade
på platsen ett nytt fäste, som uppkallades efter
premiärministern William Pitt d. ä. De första
gatorna utstakades 1764, och 1816 blef P. stad. -
2. Stad i nordamerikanska staten Kansas, vid
Santa Fé-banan. 14,755 inv. (1910). Järn- och
zinkindustri, stenkolsgrufvor. l-2. J-F. N.

Pittsburgh. Se Pittsburg 1.

Pittsburghia, astron., en af småplaneterna.

Pittsfield [pi’tsfild], stad i nordamerikanska
staten Massachusetts, på en högslätt 360
m. ö. h. mellan Hoosac-kedjan i ö. och
Taghkanic-kedjan i v. och vid flera
järnvägslinjer. 32,121 inv. (1910). Högre
läroverk (Berkshire athenæum), Salisbury
college för kvinnor, en medicinsk skola,
Agassiz association för naturhistoria, ett
historiskt sällskap och Crane art museum. Flera
sjöar i omgifningen lämna vattenkraft för
drifvande af ylle-, bomulls-, siden- och andra
fabriker. P. uppkallades efter William Pitt
d. ä., inkorporerades 1761 samt blef stad 1891.
(J. F. N.)

Pittston [pi’tsten], stad i nordamerikanska
staten Pennsylvania, vid Lackawanna,
nära dess förening med Susquehanna och
flera järnvägslinjer. 16,267 inv. (1910,
jämte villaförstaden West P. på
andra sidan Lackawanna). Brytning
af stenkol och eldfast lera.
J. F. N.

Pituglandõl, farm., med. Se Organoterapi,
sp. 864.

Pituita, lat., slem.

Pituitnn, farm., med. Se Organoterapi, sp. 864.

Piturln, kem. farm., alkaloid i Duboisia
myo-poroides (se d. o.), torde enligt senare
undersökningar vara identisk med nikotin i
tobak. C. G. S.

Pityriasis, grek., med., fin, mjölig
fjällning af huden. Namnet användes i
äldre tider nästan synonymt med porrigo
(se d. o.) och har bibehållit sig som namn
på flera olika hudåkommor, vid hvilka de
egentliga förändringarna bestå i en fin
fjällning. P. cäpitis betecknar en af de
vanligaste formerna af mjällbildning i
hårbottnen; P. rõsea är en, sannolikt af
en svamp orsakad, oskyldig hudsjukdom, som
uppträder i små spridda härdar mest på bålen
och som går jämförelsevis fort öfver; P. rübra
Hebræ är en sällsynt svårartad hudinflammation,
som ofta leder till döden, P. rubra pila’ris
en kronisk, ofta besvärlig och svarläkt
hudsjukdom. P. verslcolor är en ofarlig hud-

sjukdom, som framkallas af en svampart, Oospora
furfur, hvilken i riklig mängd kan påvisas i
hudfjällen. Den uppträder i större eller mindre
bruna fläckar, "lefverfläckar", mest på bålen och
förekommer särskildt hos personer, som svettas
mycket, och oftare hos dem, som bära ylle närmast
kroppen. Smitta från en person till en annan
sker, praktiskt taget, icke. Behandlingen sker
bäst med tvättningar med tvål eller såpa samt
ingnidning med salicyl- eller svafvelsalfvor
o. d., men måste fortsättas länge, sedan
utslaget försvunnit, för att hindra recidiv.
^- Mbg.

Pityuserna (Pinjeöarna), de till spanska
prov. Baleares hörande öarna Ibiza och
Formentera (se dessa ord). Se J. Roman y
Calvets bok om P. (1906).

Pill [piõ], it., mus., mer. P. forte, mera
starkt; p. mosso, mera rörligt, p. lento, mera
långsamt o. s. v.

Pi’um co’rpus (plur. pia co’rpora), lat.,
mild stiftelse.

Piura [pio’ra]. 1. Det nordligaste dep. i
Peru. 38,458 kvkm. 154,000 inv. (beräknad
folkmängd 1906). Dep. består af ett ofruktbart,
af låga bergskedjor genomdraget kustområde,
i söder sluttande mot Sechura-öknen, rikt
på salt, svafvel och petroleum, samt en
af kustkordillererna fylld östlig del, där
boskapsskötsel och bergsbruk (guld och koppar)
äro hufvudnäringarna. - 2. (Egentl. San M
i-guel de P.) Hufvudstad i nämnda dep.,
vid Rio de Piura, genom järnväg förenad
med hamnstaden Payta. Omkr. 8,000 inv.
J. F. N.

Piuri. Se Indiskt gult.

Pi’us (lat., it. Pio, den fromme). Tio påfvar
ha burit detta namn.

1. P. I, de n h e Ii ge, enligt Irenæus’
biskopskatalog för Rom den nionde af Petrus’
efterträdare, broder till "Herdens" författare
Hermas, var kanske den, som lyfte sig upp till
Roms förste monar-kiske biskop. Han beräknas
approximativt ha fungerat som biskop 141-155.
Jfr Duchesne, "His-toire ancienne de l’église",
I (3:e uppl. 1907).

2. P. II, 1458-64, hette eg. Enea Silvio de’
Piccolomini, f. 1405 nära Siena, var
en rikt begåfvad humanist af frivol läggning, när
han af en mot påfven Eugenius IV fientlig biskop

medfördes till reformkonsiliet i Basel (se
Baselkonsiliet). Här genomlefdehansina ungdomsår
som konsiliets anhängare och tjänade som sådan
tre kardinaler, tre biskopar och en kejsare,
innan han ändrade ståndpunkt ; när konsiliet

1439 valt motpåfven Felix V, blef han
dennes sekreterare och skref

1440 sin Libellus dialogorum med
skickligt försvar för Felix och konsiliet.
Under tiden bedref han äfven skönlitterärt
författarskap, satirer, noveller och framför
allt mästerligt skrifna bref (utg. af R. Wolkan,
I, 2:a uppl. 1909), hvilket förrådde hans eget
lättsinniga lif. Han blef emellertid på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free