- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
993-994

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Placenta - Placentalia - Placentation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

993

Placentalia-Placentation

994

fransar omedelbart omspolade af moderns blod
och hämta äfven härur näring, liksom
äfven medlen

Fig. 3. Snitt genom ägg och, lifmoder från
människa, a decidua basalis, b cotyledoner
med villi, c intervillösa rum, d septula
placentæ, e nafvelsträng, / amnion, g
nafvelblåsa = äggulesäck, h chorion læve, i
decidua cap-sularis, k lifmoderhåla, l decidua
parietalis, m äggledare, n lifmoderns muskulatur,
o blodkärl, som öppna sig i de intervillösa
rummen.

för fostrets respiration eller gasutbyte. -
Cho-rionfransarna äro dock, som sagts, ordnade
till träd, cotyledoner; och mellan dessa kan
deciduan undgå nedsmältning, bildande liksom
skiljeväggar, mer eller mindre fullständiga
mellan villusträden (septula placentæ). Chorion
frondosum och motsvarande decidua bilda
tillsammans placenta 1. moderkakan. Denna
är således delad i två till sin härkomst
skilda partier, nämligen en fosterdel (chorion
frondosum) och en lifmoderdel (decidua basalis
1. serotina). Fullt utbildad, är moderkakan i
sin midt 2-3 cm. tjock, mot kanterna tunnare;
dess diameter kan bli 20 cm. (fig. 4). I

Fig. 4. Placenta, sedd från undersidan, a
nafvelsträng, b blodkärl, som i radierande
riktning mötas och sammansmälta med hvarandra
i nafvelsträngen.

Tryckt den 28/n 14

regel utgår nafvelsträngen från placentans
midt. Vid fostrets födelse lossnar placentan
och afgår som en väsentlig del af "efterbörden".

Placentationen, bildandet af det nutritiva
sammanhanget mellan lifmoder och foster,
försiggår således hos människan i samband med
äggets in-växning eller försänkning i och direkta
sammansmältning med lifmoderns slemhinna. Så sker
äfven hos de antropoida aporna samt hos några
insekt-ätare och gnagare. Hos andra däggdjur
med placentation blir förbindelsen mellan
lifmoder och ägg visserligen så fast, att vid
förlossningen delar af lifmoderns slemhinna
afskiljas, men dock mindre intim, i det att
endast chorion villi inväxa i deciduan och ej
hela ägget inplanteras i slemhinnan. Härvid kan -
som hos människan - placentan te sig som en kaka
eller skifva, p. discoidalis (insektätare, många
gnagare, amerikanska apor), eller också framträda
som två kakor, sittande på hvar sin pol af ägget,
p. bidiscoidalis (Gamla världens svansapor),
slutligen också ha form af en gördel, rundt
äggets mellersta del, p. zonaria (rofdjur). -
Som en motsats till nämnda däggdjursformer
stå sådana, hos hvilka chorionvilli ej samla
sig till en eller två begränsade zoner på
äggets yta och ej heller så intimt, utan
endast luckert förbinda sig med lifmoderns
slemhinna. Hit höra nötkreatur, svin och häst
(p. mulliplex, p. diffusa). - Adj. Placenta 1.
E. Hgn.

Placentalia, däggdjur, hos hvilka fostrets näring
förmedlas genom en placenta (se d. o.), hvarvid
äggets chorion (eller, hos en del djurformer,
äggulesäcken) träder i en så intim förbindelse
med lifmoderns slemhinna, att fostrets näring
från modern kan genom denna förbindelse
förmedlas. Det finnes däggdjur, hos hvilka
fostrets näring och syretillförsel åstadkommas
med andra medel (kloakdjur, vissa pungdjur).
E. H?n.

Placentation. 1. Bot., placentans läge i
fruktämnet. Den är väggställd 1. parietal,
när fröämnena i enrummiga eller genom falska
skiljeväggar flerrummiga fruktämnen sitta på
fruktämnesväggens insida (t. ex. Violaceæ)
eller på

Tvärsnitt af fruktämnen med väggställda (A)
och vinkelställda (B) fröämnesfästen;
C längdsnitt af fruktämne med midtställdt
fröämnesfäste.

skiljeväggarnas yta (t. ex. Papaver). Den
är vinkelställd 1. axil, när fröämnena i ett
flerrummigt fruktämne sitta i vinklarna mellan de
sammanväxta fruktbladen (t. ex. Liliaceæ). Den
är slutligen midtställd 1. central, när
fröämnena i ett enrummigt fruktämne sitta på
spetsen af den fria, inskjutande blomaxeln
(t. ex. Primulaceæ). Placentationen är af
stor systematisk betydelse. - 2. Anat. Se
Placenta 2, öfverst på denna spalt.
1. G- L-m.

21 b. 32

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free