- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1009-1010

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Planhärd, bergsv. Se Vaskning - Planiglob, Planiglobium - Planimeter - Planimetri, mat. - Planipedes - Planipennia, zool. Se Nätvingar - Planisfär. Se Planiglob - Plank, träv. - Plankbock, krigsv. - Plankgång, skpsb. - Plankonkav och Plankonvex. Se Lins - Plankrot, bot. Se Rot - Planksteklar, zool. - Plankstump. Se Firewood - Planktologi, bot. zool. - Plankton, bot. zool.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1009

Planhärd-Plankton

1010

Planhärd, bergsv. Se Vaskning.

Planiglob, Planiglobium (af lat. planus, jämn,
och globus, klot), plankarta öfver jordklotet
eller öfver dess ena hemisfär. - Planisfär (af
grek. sfaira, klot), dylik karta öfver
himmelsgloben.

Planimeter (af lat. planum, jämn yta, och grek.
metron, mått), stundom äfven kallad integrator,
ett instrument för bestämmande
af ytinnehållet af en på en karta eller på ett
papper uppdragen figur. I vidsträckt bemärkelse
förstår man med planimeter hvarje för dylika
figurers uppmätning afsedt instrument, såsom
glasplattor, indelade i små kvadratiska rutor,
och vissa enklare instrument för beräkning
af rätliniga trianglar och fyrhörningar. I
inskränktare mening betyder planimeter en
maskin, bestående af ett system stänger och
rullar, med hvilket äro förenade två stift
och som är så beskaffadt, att om det ena
stiftet rör sig utefter gränslinjen till en
viss sluten figur, det andra stiftet samtidigt
beskrifver en cirkelbåge eller en annan linje,
som är proportionell mot den ifrågavarande
figuren. Planimetern uppfanns ungefär samtidigt
af Gonella (1825) och Oppikofer (1827). Dess
teori och konstruktion ha sedermera blifvit flera
gånger förbättrade och modifierade, särskildt
af Ernst (1836), Wetli (1849), Hansen, Amsler
och i Sverige af Fab. Wrede. (I. F.)

Planimetri (se Planimeter), mat., kallas vanligen
läran om beräkning af plana figurers ytinnehåll
eller längden af till dem hörande linjer.

Planipedes, romersk benämning på mimiska
skådespelare. Se Mimos.

Planipennia, zool. Se Nätvingar.

Planisfår. Se Planiglob.

Plank, träv. Det virke, som erhålles vid
försågning af en stock i ram eller klingverk,
benämnes alltefter grofleken plankor, battens
eller bräder, under det att affallsprodukterna
benämnas bakar, ribb och spån. Plank har
minst 2 eng. tums tjocklek och 9 tums bredd,
battens (se d. o.) minst 2 tums tjocklek och
4 till 8 tums bredd, bräder (se d. o.) minst
1/2 tums tjocklek och 4 tums bredd, dock kunna
äfven bräder räknas ned till 3 tums bredd. Af
detta virke ha dock vissa dimensioner erhållit
särskilda benämningar. Så kallas 2 x 3", 4",
4 1/2", 5" och 5 1/2" scantlings. Samma
namn användes äfven för 3" x 3", 3" x 3 1/2" och
3 1/2" x 3 1/2". Planschetter kallas smalare
1-tums bräder, vanligen 1" x 4" å 4 1/2". Af
affallet, bakar och ribb, kan sedan en hel
del smärre virke utsågas, hvilket ofta måste
vara af god kvalitet, t. ex.: staf, laths,
slatingbattens eller läkt, käppämnen m. m. -
Staf användes mest som cementstaf 1/2" x 2",
2 1/2", 3", 3 1/2", 4", 4 1/2" och 24", 26", 28"
och 29" längd (sidostaf) samt 1/2" x 2",
2 l/2" o. s. v. om 17" längd (bottenstaf). - Laths
1 1/8" x 3/16", 1" x 1/4", 1" x 3/16" i längder om 2 1/2
- - 4 1/2 fot. Läkt förekommer
i alla dimensioner, liksom lådbräder. Dessas
dimensioner äro alltid beroende af beställarnas
särskilda önskningar. Sågspånen kan ännu så
länge icke användas till annat än bränsle eller
täckmedel. Försök ha dock gjorts att använda den,
briketterad, till annat bruk, men utan resultat.
W.E~ - n.

Plankbock, krigsv., en af 4 grof va plankor tillverkad
tvåbent bock, hvilken begagnas till fast
stöd vid sådana militärbryggor, som slås af
tillfällig materiel. Sådana bockar äro lätta
att tillverka och utsätta; men som de stå på
endast två ben, fordra de sträfning eller fast
förbindning med landfästet för att ej falla
omkull. Jfr Fälbro och Hängselbock.
O. A. B.*

Plankgäng, skpsb., benämning på en rad,
kant i kant med hvarandra liggande plankor,
t. ex. i ett fartygs bordläggning eller
däcksbeklädnad. Jfr Bordläggning, skpsb.
C. K. S.

Plankonkäv och Plankonvex. Se Lins.

Plankrot, bot. Se Rot.

Planksteklar, Sapygidæ, zool., familj af
gadd-steklar (se d. o.), omfattande blott
ett enda släkte, Sapyga. Hithörande arter ha
en smärt kroppsbyggnad med långsträckt, något
hoptryckt och uppåtböjd bakkropp samt tämligen
groft byggda, föga böjliga pannspröt, som stundom
äro förtjockade mot spetsen. I Sverige finnas
3 arter, 8-14 mm. långa, svarta med gula eller
röda teckningar. De uppehålla sig företrädesvis
på maskstungna stockar, träväggar och plank,
i hvilkas maskhål solitära bin, särskildt af
släktet Osmia (se Megachilinæ) ha
sina bostäder. Planksteklarna lägga sitt ägg
i bicellen, hvarefter den utvecklade larven
förtär först biets ägg och därefter det af biet
insamlade förrådet af honung och pollen. Den
fullvuxna larven spinner sin kokong inuti
bicellen. G. A-z.
Sapyga quinquepunctata, hona. (Förstorad.)

Plankstump. Se Firewood.

Planktologi, bot. zool. Se Plankton. -
Planktolog, den, som sysslar med vetenskapen
om plankton.

Plankton (af grek. planktos, kringdrifvande),
bot. zool., sammanfattningen af de i haf
och annat vatten passivt kringdrifvande små
organismer, som antingen alldeles sakna aktiv
rörelseförmåga eller ega sådan endast i så ringa
grad, att de för förflyttning äro beroende
af vattnets rörelse. Dessa organismer kallas
planktonter 1. ploteriska organismer. Vetenskapen
om plankton, planktologien, är
icke gammal. Johannes Müller började 1845
studera de mikroskopiska djurformerna, som
med mycket finmaskiga håfvar fångats omkring
Helgoland. Under Challengerexpeditionen 1873-76
iakttogo Thomson och Murray, att hafvet ända
till ett djup af 1,000 famnar beboddes af
mikroorganismer. Den moderna planktologien är
grundlagd af V. Hensen (se d. o.), som 1889
ledde den tyska Nationalexpeditionen, som
hade till uteslutande ändamål utforskandet
af Nord-Atlantens plankton. Sedan dess har
planktonstudiet varit en viktig programpunkt
hos en mängd expeditioner och drifvits som
specialitet af många forskare, i Sverige af
P. T. Cleve, K. Aurivillius m. fl. Kunskapen
om plankton är af mycket stor betydelse,
ty dels utgöra planktonterna den egentliga
"urnäringen", af hvilken vattnens öfriga djur
direkt (t. ex. sillen, bardhvalarna m. fl.) eller
indirekt lefva, dels ha dessa organismer gett
upphof till mäktiga aflagringar af ekonomisk
betydelse (krita, kiselgur och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free