- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1015-1016

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plankton, bot. zool. - Planktont, bot. zool. Se Plankton - Planman, Anders - Planmätning - Planogamet, bot. Se Gamet - Planorbis, Skifsnäcka, zool. - Planpar, miner. Se Kristallografi, sp. 1333 - Planpenningar, kam. Se Hjälprote - Planquette, Jean Robert Julien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1015

Planktont-Planquette

1016

staf- eller nålformen, ej sällan något böjd
eller t. o. m. spiralvriden, hvarigenom faran
för hastigt sjunkande ytterligare minskas; som
exempel kunna anföras Rhizosolenia (fig. 5) och
Thalassiothrix (fig. 6) bland diatomacéerna
och Sagitta bland maskarna. Särskilda
sväfinrättningar i form af många, långa borst
eller utskott iakttar man t. ex. hos Chætoceros
(fig. 8) och Bacteriastrum bland diatomacéerna,
hos Ceratium (fig. 4) bland peridinéer-na, hos
Globigerina bland foraminifererna, hos iVo-tholca
longispina bland rotatorierna och hos en mängd
krustacéer. Vackert utbildade fallskärmar finnas
exempelvis hos Pterosperma och hos Ornitho-cercus
(fig. 9) bland peridinéerna. Kolonibildning
förekommer äfven mycket ofta (fig. 7).

Planktonter finnas inom ett stort antal
af de lägre växt- och djurgrupperna. Många
bakterier föra ett planktoniskt lif. Bland
de blågröna algerna märkas Trichodesmium
(fig. 2), Aphanizomenon (se vidare Blomning
2), bland flagellaterna PJiæocystis,
Dinobryon och Coccolithophoriderna (se
resp. fig. 5, 4 o. 7 till art. F l a g e
11 a t a), alla Dinoflagellatæ (peridinéer)
äro planktonter, en stor mängd diatomacéer,
särskildt af gruppen Centricæ; likaså
kunna som exempel på planktonformer bland
grönalgerna nämnas Botryococcus (se Blomning
2), Halosphæra, Pediastrum (fig. 10) och
många flera. Zooplanktonet representeras af
tintinnider, cystoflagellaten Noctiluca,
foraminifererna och ra-diolarierna bland
protozoerna, af actinien Arach-nactis, manetdjur,
hydromedusor, sifonoforer och ktenoforer
bland cælenteraterna, af Sagitta, Alciope och
många rotatorier bland maskarna, af Limacina,
Carinaria och andra snäcklarver samt mussellarver
bland molluskerna, af en mängd kladocerer,
kopepo-der, ostrakoder etc. bland krustaceerna,
af appen-dicularier, salpor och Pyrozoma bland
tunikaterna och af ägg af många fiskar. Litt.:
E. Hæckel, "Planktonstudien" (1891), V. Hensen,
"Ergebnisse der planktonexpedition der
Humboldtstiftung" (1895 ff.), C. Apstein,
"Das süsswasserplankton" (1896), P. T. Cleve, "A
treatise ön the phytoplankton of the atlantic and
its tributaries and ön the perio-dical changes
of the plankton of Skagerak" (1897), K. Brandt
och C. Apstein, "Nordisches plankton" (1901
ff.), W. Schurig, "Plankton-praktikum" (1909),
och A. Steuer, "Leitfaden der planktonkunde"
(1911). Jfr Bipolaritet. G. L-m.

Plankto’nt, bot. zool. Se Plankton.

Planman, Anders, astronom, matematiker, f. 1724
i Hattula, Finland, d. 1803 i Pemar, student
i Åbo 1744 och filos. magister 1754, fortsatte
sina studier i Uppsala, där han 1758 blef docent
i astronomi, men återvände 1763 till Åbo som
professor i fysik. 1801 tog han afsked från sin
professur. Han var led. af Yetenskapssocieteten i
Uppsala och (sedan 1767) af Yet. akad. - Af P :s
vetenskapliga afhandlingar hänför sig flertalet
till Yenuspassa-gerna 1761 och 1769, hvilka han
observerade i Ka janeborg, samt metoden att därur
bestämma sol-parallaxen. Af de 28 disputationer,
för hvilka han i Åbo presiderade, behandla de
flesta experimental-fysiken och den praktiska
astronomien. (B-d.)

Planmätning kallas vid fältmätning den åtgärd,
genom hvilken läget på kartan bestämmes af
ett tillräckligt antal punkter, för att man
med stöd af dessa skall kunna inlägga bebyggda
orter, vägar,

vattendrag, skillnaden mellan olika slag af
mark och de öfriga föremål, som sammanfattas
under benämningen markens konturer. Planmätningen
utgår från triangelmätning eller från vissa genom
användande af stomkarta bekanta punkter eller,
vid små kartarbeten, från en godtyckligt vald
punkt. Sedan utgångspunkten blifvit bestämd och
matbrädet vederbörligen inriktadt i densamma,
öfvergår man till bestämmande af läget för
åtskilliga synliga punkter. Detta sker dels genom
enkel syftning och ajståndsmätning, då man från
en punkt (stationspunkt) uppdrager en syftlinje
till den punkt, hvars läge sökes, uppmäter
afståndet dit och afsätter det efter skalan,
dels genom afskärning, då syftlinjer uppdragas
från två stationspunkter till den sökta punkten,
hvars läge anges af deras skärning, dels också
genom inskärning, då stationspunkten finnes
på liknande sätt genom syftning bakåt från
två redan bestämda punkter. Dessa sätt kunna
delvis användas i förening med hvarandra. Sedan
genom dylika åtgärder ett tillräckligt antal
punkter blifvit till sitt läge bestämdt, kunna
med stöd af dem markens konturer och, om så
erfordras, äfven dess beklädnad intecknas.
C. O. IS.

Planogamët (af grek. planan, sväfva omkring),
bot. Se G a m e t.

Plano’rbis, Skifsnäcka, zool., ett släkte
tillhörande lungsnäckorna, hvilket skiljer sig
från alla samsläktingar därigenom, att skalet
är skif-

formigt: alla skalets vindlingar ligga i samma
plan. Trefvare långa, trådlika; fot kort, rundad;
andningshål, analöppning och könsöppningarna
ligga på vänster sida. Ett stort antal arter
(omkr. 200) bebo företrädesvis den norra
tempererade zonens sötvatten; omkr. 20 arter
finnas i Sverige. L-e-

Planpar, miner. Se K r i s t a 11 o g r a f i,
sp. 1333.

Planpenningar, kam. Se H j ä l p r o t e.

Planquette [pläkä’tt], Jean Kobert Juli en,
fransk operakompositör, f. 1848 i Paris, d. där
1903, genomgick konservatoriet och gjorde sig
bemärkt dels genom lyckade visor, dels genom sina
operetter Le serment de m:me Grégoire, Paille
d’avoine, Les cloches de Corneville (1877), Le
chevalier Gaston, Les voltigeurs de la XXXII:e,
Rip van Winkle (1882), Nell Gwynne, Surcouf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:30 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free