- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1017-1018

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Planquette, Jean Robert Julien - Planritning. Se Konstruktionsritning och Plan 2 - Plans. Se Plants - Plansch - Planschette - Plansikt, tekn. Se Kvarn, sp. 365 - Planskifva, mek. Se Uppritsning - Planskrift. Se Bildundervisning - Planspegel. Se Spegel - Planta, Peter Jakob - Planta, gammar adlig ätt i Graubünden - Planta. 1. Pompejus von P. - Planta. 2. Martin von P. - Planta. 3. Gaudenz von P. - Planta. 4. Peter Konradin von P. - Plantage - Plantagekoloni. Se Koloni, sp. 583 - Plantagenet - Plantaginaceæ, bot.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1017

Planritning-Plantaginaceæ

1018

(1887), Le talisman (1893), Mam’zelle
Quat’sous (1897), Le paradis de Mahomet
(postum) m. fl. Bland dessa har i synnerhet
"Cornevilles klockor" (Stockholm, 1878) vunnit
stor popularitet genom intagande melodier, nobel
hållning och stämningsfullhet, i konstnärligt
värde närmande sig den bättre franska komiska
operan. Äfven "Rip van Winkle" ("Rip-Rip",
Stockholm, 1884) och "Surcouf" (Stockholm, 1905)
ha vunnit spridning. A. L.*

Planritning. Se Konstruktionsritning och Plan 2.

Plans. Se Plants.

Plansch [plaŋʃ], fr. planche (af lat. planca,
bräde), eg. graverad kopparplåt eller träplatt;
aftryck af en graverplatt eller kliché,
kopparstick, stålstick, stentryck, träsnitt
o. s. v.; hvarje slags på särskildt blad tryckt
illustration.

Planschett (af fr. planchette, liten plåt,
dim. af planche), böjlig skena i snörlif; äfven
ett slags smala bräder (se Plank).

Plansikt, tekn. Se Kvarn, sp. 365.

Planskifva, mek. Se Uppritsning.

Planskrift. Se Blindundervisning.

Planspegel. Se Spegel.

Planta, Peter Jakob, missionär, f. 1721 i
Jönköping, d. 1814 i England, ärnade först bli
fältskär och tjänstgjorde därefter på apotek i
Stockholm, tills han 1747 afreste som missionär
till Jamaica, där han i 20 år verkade bland
negerslaf-varna, utsatt för de största faror.

Planta, gammal adlig ätt i Graubünden. På
1200-talet var ätten betydande i öfre Engadin,
stred under 1500- och 1600-talen med den mäktiga
ätten Salis om väldet i Graubünden och räknar
bland sina medlemmar en rad framstående krigare,
statsmän och lärda. Se P. von Planta, "Chronik
der familie von P." (1892, suppl. 1905).

1. Pompejus von P., krigare och politiker,
f. 1569, d. 1621, verkade lifligt för
Graubündens anslutning till Spanien och Österrike
i deras strider mot Frankrike och Venezia.
Under växlande lycka pågingo inbördesstriderna
i Graubünden alltifrån 1617 med
ständigt växande förbittring. Sedan P.
som ledare för sitt parti vunnit
af görande framgångar och ett massmord på
protestanter i Veltlin 1620 ytterligare
uppretat motståndarna, vardt P. mördad på
sitt slott Rietberg af 19 sam-mansvurna under
anförarskap af Georg Jenatsch.

2. MartinvonP., pedagog, fysiker, f. 1727, d.
1772, grundlade 1761 i sitt hemland en högre
bildningsanstalt, "Seminarium", ett på
sin tid märkligt företag. Anstalten var först
förlagd till Haldenstein, men flyttades 1771
till slottet Marschlins. 1755 uppfann P.
en skifelektricitetsmaskin. P. framlade äfven
förslag om användningen af ånga som drifkraft
för fartyg och vagnar. Se biogr, af Christoffer
(1865).

3. GaudenzvonP., politiker, f. 1757, d.

1834, var en af ledarna i de tre förbund,
som härskade i Graubünden, och skötte
bl. a. underhandlingarna med franska republiken
och Bonaparte. Sedan Graubünden blifvit en
schweizisk kanton, hvartill P. ifrigt medverkat,
beklädde han gång på gång de viktigaste ämbetena
i kantonen.

4. Peter Konradin von P., schweizisk politiker
och historiker, f. 1815, d. 1902, var efter
slutade juridiska studier i Tyskland advokat,
valdes 1855 till president i kantonens domstol
och var medlem både af kantonstyrelsen och
de schweiziska national- och ständerråden. Af
hans arbeten märkas Das alte Rätien (1872), Die
Schweiz in ihrer entwickelung zum einheitsstaate
(1877), Geschichte von Graubünden (1892) och
Mein lebensgang (1901).

Plantage [-āʃ], fr., odling i stort af vissa
förbrukningsväxter, t. ex. tobaks-, bomulls-,
socker-, kaffe-, kakao-, indigoplantage. Tidigare
har beteckningen mest användts för odlingar
i tropiska länder, men i senare tid har den
utsträckts, så att man numera stundom använder
den för vissa trädgårdskulturer äfven i
nordligare länder, såsom fruktplantage o. s. v.

Plantagekoloni. Se Koloni, sp. 583.

Plantagenet [fr. uttal: plãtaʃenä; eng. uttal:
pläntä’dʃinət], ett tillnamn, som traditionellt
plägat ges dynastien Anjou (the Angevin dynasty)
i England. Urspr. tillkom namnet endast
dess stamfaders fader, Gottfrid af Anjou,
som uppges ha brukat pryda sin hufvudbonad
med en kvist af den i hans franska arfland,
Anjou och Maine, ymnigt växande ginstbusken
(planta genista). Gottfrid (se d. o., sp. 16)
var sedan 1127 förmäld med engelske konungen
Henrik I:s enda barn, Matilda, änka efter
kejsar Henrik V. Hon måste om Englands krona
utkämpa ett långvarigt tronföljdskrig med
Stefan af Blois (se England, sp. 609–610),
och det var först efter Stefans död 1154,
som hennes och Gottfrids son Henrik (II) blef
obestridt erkänd som konung af England. Henrik
II:s ätt regerade därefter (i olika linjer)
i England till 1485, då efter långvarig tvekamp
("Rosornas krig") mellan dess båda hufvudgrenar,
Lancaster och York, dess saga lyktades genom
Rikard III:s död i slaget vid Bosworth. Rikards
besegrare, Henrik Tudor, hvilken som Henrik
VII blef stamfader för tudorernas regentätt,
härstammade på mödernet från släkten Beaufort,
en legitimerad sidolinje af huset Lancaster,
och han stärkte sina arfsanspråk på tronen
genom giftermål med Elisabet af York, konung
Edvard IV:s dotter. Med hennes död 1503
utslocknade äfven på kvinnolinjen huset Anjou
(l. Plantagenet); dess siste legitime manlige
medlem var den 1499 afrättade tronpretendenten
Edvard, earl af Warwick, son till Edvard IV:s
broder Georg, hertig af Clarence. Från illegitima
ättlingar af "huset P." härstamma flera engelska
adelsfamiljer, bl. a. släkten Somerset, hvars
stamfader var naturlig son till den 1464 af
rättade Henrik Beaufort, hertig af Somerset
(se Beaufort 5); denna ätts hufvudman bär sedan
1682 titeln hertig af Beaufort, och den för ännu
i sin vapensköld både Frankrikes och Englands
gamla vapen.
(V. S-g.)

Plantaginaceæ, bot., en växtfamilj,
som bildar serien Plantaginales inom
Metachlamydeæ. Blommorna äro aktinomorfa,
tvåkönade eller enkönade, f yrtaliga, med
öfversittande, vanligen tvårummigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free