- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1019-1020

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plantaginaceæ, bot. - Plantaginales, bot. Se Plantaginaceæ - Plantago, Grodbladssläktet, bot. - Plantation of Ulster - Planté, Francis - Plantering, trädg.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1019

Plantaginales-Plantering

1020

fruktämne, oftast sittande i ax eller hufvud
och anemofila. Frukten är lockkapsel eller
nöt. Bladen äro vanligen strödda och hela, med
otydligt skaft, utan stipler. Hithörande växter,
som fördela sig på 3 släkten, af hvilka Plantago
och Litorella finnas i Sverige, äro örter eller
sällan halfbuskar, spridda öfver hela jorden
i synnerhet i trakter med tem-pereradt klimat.
G- L-m.

Plantaginales, bot. Se Plantaginaceæ.

Plantago L., Grobladssläktet, bot., ett släkte af
200 arter, hörande till fam. Plantaginaceæ. De
flesta äro örter, lefvande i tempererade
trakter. Blommorna äro tvåkönade och sitta i
ax eller hufvud, bladen äro oftast strödda,
ofta rosettställda, frukten är lockkapsel. I
Sverige finnas 6 ar-

Plantago major.

ter. P. major L. (se fig.) har långt ax med
kort skaft och bredt äggrunda blad, hvilka
äro de egentliga "grobladen" 1. läkebladen,
eftersom de ofta af allmogen användas till
förbindning af sårnader. Frukterna af denna art
äro omtyckta af burfåglar. Med kulturen har denna
i Europa inhemska art spridt sig nästan öfver
hela jorden ("de hvites fotspår"). P. media
L., kämpar, slåsskämpar, har kortare ax med
långt skaft. Barn bruka "kämpa" med dessa
ax, i det de försöka turvis slå af hvarandras
"kämpar", d. v. s. genom ett slag med en "kämpe"
söka skilja axet från skaftet hos motpartens
"kämpe". P. lanceolata L., spetsgroblad, har
lansettlika blad samt det långskaftade axet
mycket kort och rundadt såsom ett hufvud. På
hafsstränder växer P. maritima L., som har
köttiga, smalt jämbreda, rännformiga blad,
hvilka under namnet s u 11 användas stufvade
som en värderad rätt i nordvästra Jylland. Af
släktet finnas många andra arter, bland dem en
grupp med greniga blomställningar. Af dessa är
en art, P. Psyllium L., i södra Europa, bekant
för sina svartbruna, plattryckta, glänsande
frön, loppfrön (Semen Psyllii), till utseendet
snarlika insekten, hvars namn de erhållit. De
innehålla ymnigt växtslem, användas (liksom
fröna af P. arena-ria) till appretering af
väfnader och voro förr offi-cinella i Sverige.
O. T. S. (G. L-m.)

Plantation of Ulster [pläntéYjn ev a’lste],
benämning på den kolonisering af Ulster med
protestantiska nybyggare, som egde rum 1607 och
är ursprunget till det nordöstligaste Irlands
strängt protestantiska karaktär. Se Irland,
sp. 861.

Planté [plate], Francis, fransk pianist, f. 1839,
blef 1849 elev af Marmontel vid konservato-riet
i Paris, belönades 1850 med första priset och
fick öfvertaga pianostämman vid Alards och
Fran-chommes triosoaréer. Han fullkomnade sig
1853 jämväl i harmonilära och generalbasspel
för Bazin, men drog sig snart tillbaka under
en följd af år, hvarunder han på allt sätt
utvecklade sin teknik och sin stil. Hans
1872 följande uppträdande beredde honom plats
bland samtidens mest framstående pianister.
A. L.*

Plantering, trädg. De flesta växter låta
plantera sig, d. v. s. bringas att lefva på
ny växtplats efter att ha förflyttats från sin
ursprungliga. För att planteringen skall lyckas,
fordras, att växten förmår bilda tillräcklig
mängd nya rötter för att fylla sitt behof af
vatten, innan de skador, som den eventuellt lidit
genom rubbningen från sin förra växtplats, hunnit
bli alltför genomgripande. I de jämförelsevis
sällsynta fall, då en växt kan upptagas,
utan att rotsystemet rubbas, är all utsikt för
handen, att planteringen skall lyckas. Detta är
exempelvis fallet, om växten före planteringen
varit odlad i kruka eller låda, eller om den,
som sker med bl. a. lökväxter, under en viss tid
af året saknar både blad och rötter. Då växten
upp-gräfves i det fria, stympas rotsystemet mer
eller mindre, och just de vattenupptagande,
finaste rotgrenarna ha största utsikt att
skadas. Om en upp-gräfd växt är försedd med
många, starkt transpire-rande blad, är den
utsatt för att dö af uttorkning. Allmänt använda
medel att förekomma detta äro: afplockning af
bladen eller bortskärning af bladbärande grenar,
växtens beskuggning, dess hållande i fuktig luft
och vid låg temperatur o. s. v. Gifvetvis äro
svårigheterna för en växt att tåla flyttning och
plantering större, ju äldre den är. Kotsystemets
byggnad är äfven af största betydelse för, att
planteringen skall möjliggöras. Växter med lång,
lodrät hufvudrot (många cruciferer, papa-veracéer
o. s. v.) fördraga med svårighet en plantering
annat än under hviloperioden, medan mången
växt med rikt förgrenad massa af fina rötter
(astrar, Chrysanthemum indicum m. fl.), utan
att taga skada, kan flyttas och planteras midt
under pågående blomning. Ett annat hufvudvillkor
för att planteringen skall lyckas är vidare,
att växten på sin nya plats nedsättes på ungefär
samma höjd i förhållande till jordytan, hvari den
tidigare vuxit, samt att den förses med lämplig
jord af passande fuktighetsgrad. Utväxandet af
nya rötter befordras af viss jordtemperatur,
hvarför man i trädgårdar efter plantering
af ömtåligare växter i kruka, gärna ger dem
"undervärme" genom att ställa dem i en varm
drifbänk eller i en s. k. förökningsbädd med
konstlad undervärme. Genom tillpackning af jorden
omkring rötterna minskas faran för uttorkning. Å
andra sidan måste rötternas syrebehof tillgodoses
bl. a. därigenom, att planteringen sker i
måttligt styf jord, samt därigenom, att jorden
får tillfälle att något torka ut mellan hvarje
vattning. Gödsling vid plantering

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:30 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free