- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1021-1022

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plantering, trädg. - Planteringsborr - Planteringsdag - Plantigrada, zool. Se Hälgångare - Plantin, Esaias - Plantin, Christophe - Planting

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1021

Planteringsborr-Planting

1022

gör ofta mera skada än nytta. Jfr
art. Krukväxt och figurer däri.
C. G. D.

Planteringsborr, ett för skogsplantering
afsedt instrument, med hvilket ett- eller
tvååriga oomskolade trädplantor med en
rötterna vidhängande jord-klimp upptagas ur
plantskolorna för att därefter utsättas i
skogsmarken. Det härtill använda instrumentet,
Heyers planteringsborr, är gjordt af ett stycke
järn- eller stålplåt, hvars kanter hopböjas mot
hvarandra, så att ett svagt koniskt, i ändytorna
öppet plåtrör bildas, hvars längd brukar vara
omkr. 12, öfre och nedre diametrar resp. 11
och 9 cm. De sammanböjda kanterna få ej fullt
mötas, utan mellan dem. skall lämnas en 2-3
cm. bred längsgående springa. I den öfre, vidare
andytan är instrumentet fäst vid ett träskaft,
som anbringas diametralt motsatt den längsgående
springan. Vid borrens användande tillgår så, att
den nedtryckes i plantsängen omkring den planta,
som skall upptas, hvarefter den kringvrides ett
hälft hvarf. Borren fylles därigenom med en från
den omgifvande marken helt afskuren jordcyUnder,
i hvilken plantan sitter. När borren försiktigt
upptages, följa plantan och jordklimpen med,
hvarefter dessa med hjälp af den längsgående
springan i plåtröret underifrån och uppåt
aflägsnas ur instrumentet och placeras på en
plantbår. På planteringsfältet upptas med samma
instrument hål, som alltså komma att passa till
de i plantskolan upptagna plantklimparna. När
dessa nedsättas i hålen, måste noga tillses,
att jorden väl tilltryckes kring klimpen, så
att tomrum ej uppstår kring denna, i hvilket
fall plantan snart torkar och dör. Denna
planteringsmetod kan blott användas i luc-ker,
stenfri och fuktig jord, hvilken ej sönderfaller,
när plantan med jordklimpen aflägsnas ur
instrumentet. Metoden är arbetsbesparande
och därför billig i jämförelse med andra
metoder för s. k. plantering med vidsittande
jordklimp. Instrumentet, som länge varit i bruk,
har under senare tid förbättrats af A. K. Jansa
på det sätt, att plant-klimpen kan medelst ett
handgrepp med det saxformade handtaget mekaniskt
lyftas ur plåtcylindern. Arbetet går på detta
vis fortare, och klim-parna uppges hålla ihop
bättre. S-r.

Planteringsdag. Efter mönster från Nord-Amerika
har man här och där i såväl folkskolor som
högre skolor anslagit en dag på våren till
plantering af träd, mest skogsträd, med det
dubbla ändamålet att få vissa förut kala områden
beklädda med skog och samtidigt hos lärjungarna
väcka håg och intresse för trädplantering. Man
har för att ge större högtidlighet åt
planteringsdagen velat få en bestämd dag på
våren fastslagen för detta ändamål, om ej för
hela Sverige, så för större delar af landet.
C. G. D.

Planti’grada (af lat. planta, fotsula, och gradi,
stiga, gå), zool. Se Hälgångare.

Plantin, Esaias, vitter författare, f. 1711 i
Umeå, d. 1772 i Stockholm, ingick som tjänsteman
i Krigskollegium, från hvilket han 1750 afgick
med landssekreterartitel. P. är bekant genom
sin särdeles lyckade öfversättning af Holbergs
"Peder Paars" (1750), sin kvicka och i lätt
stil hållna Saga om gudinnan Eris (1771)
samt åtskilliga tillfällighetsverser m. m.
-rn.*

Plantin [platå’], Christophe,
fransk-hol-

ländsk boktryckare, f. 1514 eller 1520 i
Touraine, d. 1589, uppsatte 1555 i Antwerpen
ett tryckeri, som blef det förnämsta på sin
tld och t. o. m. kallades "världens åttonde
underverk". Han egde trycktyper för alla på
den tiden i Europa kända språk och åstadkom
typografiska mästerstycken. Bland dessa står
främst hans polyglottbibel, "Biblia sacra
hebraice, chal-daice, græce et la-tine" (i
8 bd folio, 1568-72, kallad "Biblia regia",
se P o l y-glott), och därnäst "Corpus juris"
samt antika klassiker m. m. Hans förlagsmärke
var en ur skyar framsträckt hand, hvilken med
en passare tecknar en cirkel (se fig.). P. hade
filialer i Leiden och Paris. Hans tre tryckerier
öfvergingo till hans

Ett af Plantins boktryckarmärken.

svärsöner, det i Amsterdam till J. Moretus
(Moeren-torf), hvars efterkommande fortsatt
affären. Plan-tinska huset i Antwerpen har intill
närvarande tid bibehållits hart när i sitt
ursprungliga skick och innesluter ett museum,
till hvilket höra alla från officinen utgångna
tryckalster, författarnas bref och manuskript,
klichéer, en kopparstickssamling, 90 taflor af
holländska mästare (14 af Kubens, 2 af van Dyck
o. s. v.) m. m. Det hela inköptes 1876 af staden
Amsterdam för 850,000 kr. Se biogr, öfver P. af
Rooses (2:a uppl. 1896-97).

Planting, svensk adlig ätt. hvars stamfader Joen
P. d. ä. uppges ha inkommit i riket från Prag
under senare delen af 1500-talet och förvärfvat
gods i Finland. Hans son Joen P. d. y. gifte
sig 1602 med Anna Johansdotter Boga, var
1625 skeppskapten vid flottan, upphöjdes 1637
i svenskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free