- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1025-1026

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plasmodium, bot. - Plasmogami, zool. Se Protozoa - Plasmolys, bot. Se Turgor - Plasmon. Se Näringspreparat - Plasmopara, bot. - Plasmopora, paleont. Se Heliolitidæ - Plassenburg - Plassey l. Palasji - Plastein, fysiol. kem. - Plasticitet. Se Plastik - Plastid, bot. - Plastik - Plastisk. Se Plastik - Plastisk dynammon. Se Dynammon - Plastisk lera, geol., petrogr. - Plastisk operation - Plastron (Plastrong) - Plastrong. Se Plastron - Plata, Rio de la P. Se La Plata - Plarææ. Se Plataiai - Plataiai l. Plataia - Platalea leucorodia, Skedstorken, zool. Se Ibisfåglar - Plataleini, zool. Se Ibisfåglar - Platan, bot. Se Platanaceæ - Platanaceæ, bot.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1025

Plasmodium-Platanaceæ

1026

Plasmodium, bot., vegetativt stadium af
slemsvampar. Se M y c e t o z o a. Jfr äfven
Frossa.

Plasmogami, zool. Se Protozoa.

Plasmolys, bot. Se T ur gör.

Plasmon. Se Näringspreparat.

Plasmo’para, bot., svampsläkte af
fam. Perono-sporaceæ, nära släkt med
Peronospora. Alla arterna äro parasiter p^ högre
växters gröna delar, där deras konidiebärare
bilda ett fint, hvitt mögel. Den mest bekanta
arten är P. viticola, som är orsaken till
den under namn af m i l d i o u bekanta
farliga sjukdomen på vinrankan. P. nivea
förorsakar stundom skada på bladen af morot,
persilja och andra odlade umbellater.
Gr. L-m.

Plasmo’pora, paleont. Se H e l i o l i t i d æ.

Piassenburg, borg vid Kulmbach (se d. o.).

Plassey [plä’si] 1. P a l a s j i, stad i
kejsardömet Indien, presidentskapet Bengalen,
distriktet Nadiya, nära vänstra stranden af
Bhagirathi (Hugli), är historiskt märkligt genom
den lysande seger engelsmännen under Clive (se
d. o., sp. 448) vunno där 23 juni 1757 öfver
Siraj-ud-daula, su-badar af Bengalen.

Plastem, fysiol, kem., uppstår ur naturliga
ägg-hvitämnens spjälkningsprodukter genom
inverkan af magsaft och andra sekret, som
innehålla löpe. Man antar, att plasteinbildningen
förmedlas af syntetiserande enzyin.
H. E.

Plasticitët (fr. plasticité). Se P l a s t i k.

Plastid, bot., detsamma som kromatofor. Se Cell,
sp. 1390.

Plastik (af grek. pla’sséin, bilda, forma, i
synnerhet af en mjukare massa), bildhuggarkonst
(se d. o.); konsten att (t. ex. på scenen) föra
sig vackert och behagfullt, med afrundade,
uttrycksfulla åtbörder. - Plasticitët,
bildbarhet, formningsmöjlighet. - P l a’s t i
s k, formbar, bildbar (t. ex. fuktig lera);
till plastiken hörande; i bild af fast ämne
framställd; påminnande om plastikens verk,
skönt afrundad; som låter föremålen och
tankarna framträda i klart åskådlig form
(om författar-stil); bot., säges dels om
näringsämnen, som omedelbart eller först
efter en längre magasinering indragas i
ämnesomsättningen, dels om växter, som genom
förändringar i sin yttre eller inre byggnad
kunna tillpassa sig till de yttre förhållandena;
dylika växter ha en betydlig fördel framför de
icke plastiska i kampen för tillvaron. Boken
kan exempelvis anpassa bladens byggnad efter
belysningsförhållandena och har därigenom
stora fördelar i konkurrensen med eken.
G. L-m.

Pla’stisk. Se P l a s t i k.

Plastisk dynammon. Se Dynammon.

Plastisk lera, geol., petrogr., lera, som i
fuktigt tillstånd är mjuk och formbar. Sådan
finnes af mycket olika åldrar. De inom
Sverige så allmänt förekommande postglaciala
och glaciala lerorna, använda inom tegel-
och lerkärlsindustrien, äro plastiska leror,
likaså vissa leror inom Skånes stenkolsförande
formation samt s. k. piplera och porslinslera.
E. E.

Plastisk operation, en sådan kirurgisk operation,
genom hvilken man med konst söker ersätta en i
följd af yttre våld, sjukdom eller missbildning
förlorad kroppsdel. Afhuggna fingrar, nässpetsar,
läppar o. d. kunna åter läka ihop, om de mycket
snart tillpassas och förbindas. Äfven utslagna
tänder

Tryckt den 28/n 14

kunna åter insättas och fastväxa. Men äfven
defekter kunna ersättas från andra delar af
kroppen ("autoplastik"; se Transplantation). Den
plastiska kirurgien har i synnerhet försökt
sig på att bilda nya näsor (rinoplastik). Det
härför nödiga hudstycket tages antingen från
pannans hud, i hvilken en triangel med basen
uppåt utskäres, vändes nedåt och fastsys till
näsa, under det triangelns spets fortfarande
sammanhänger med näsroten och därifrån får sin
tillförsel af blod. En äldre metod hämtade
den nya näsfliken från armen, som då måste
fastbindas nära näsan, tills fliken hunnit
växa fast. Genom lossande och flyttning af
hud kan man täcka defekter, fistelöppningar
o. d. hvar som helst, såsom på ögonlocken
(blejaroplastik), läpparna (cheiloplastik),
i gommen (stafyloplastik) m. fl. ställen.
F. B.*

Pla’stron (Plastrorng; eng. o. fr. plastron).

1. "Heltäckare". Se H a l s d u k och K r
a v a 11.

2. Bröstskydd (läderdyna e. d.) för
fäktare. Plastro’ng. Se Plastron.

Platå, Rio de la P. Se La Plåt a.

Platææ. Se P l a t a i a i.

Platäiai’ 1. Pla’taia (grek. nÅaTaiatt.IIÅaTaia,
lat. Platææ), urgammal forngrekisk stad i södra
Beotien, på norra sluttningen af Kithairon,
nära floden Asopos, som i norr bildade gränsen
mot Tebes stadsområde. P. tillhörde i äldre
tider det beotiska förbundet, men utträdde ur
detta af missnöje med Tebes öfversitteri och
slöt sig i stället till Aten, hvars trogna
bundsförvant det sedermera var. I slaget vid
Marathon (490 f. Kr.) fäktade 1,000 af P :s
män med utmärkelse vid atenarnas sida. Största
rystbarhet vann P. genom den i dess omedelbara
närhet af de förenade grekerna under Pausanias’
befäl vunna ärofulla segern öfver perserna
under Mardonios (479). Till dennas åminnelse
firades hvart fjärde år en högtidlig frihetsfest
(Eleutheria). Stadens förnämsta prydnad var ett
af det från perserna tagna segerbytet uppfördt
tempel åt Athene Areia med en af Fidias utförd
kolossalbild af gudinnan. P. blef i grund
förstördt af Xerxes 480, af lacedemonierna och
deras bundsförvanter 427 och af tebanerna 373. Af
dess gamla stadsmurar finnas rester vid byn K
o k l a. A. M. A.

Plata’lea léucorodia [-rå’-], Skedstorken,
zool. Se Ibisfåglar.

Platalelni, zool. Se Ibisfåglar.

Platan, bot. Se Platanaceæ.

Platanaceæ, bot., en liten, märklig familj af
träd, hörande till serien Rosales, utgörande
blott 6 arter och förekommande dels i västra
Asien, dels i Nord-Amerika. De ha stora,
spiralställda, handnerviga och flikiga blad, som
ha strutlikt hopvuxna stipler samt bladskaftens
bas urholkad och omslutande knopparna. Blommorna
äro enkönade och sambyggare, anemofila, samt
sitta i klotlika samlingar med långa mellanrum
på ett slakt hängande fäste. Frukten är nöt. Hit
hör endast l släkte, Platanus. Den bekanta vackra
orientaliska platanen, Platanus orientalis L., är
ett allmänt i södra Europa planteradt parkträd
med lönnlika, handlikt flikiga blad med 5
hufvudnerver, hvarigenom det skiljer sig från den
amerikanska, P. occidentalis L. (se fig.), hvars
blad ha 3 hufvudnerver. Hos oss odlas platanerna
mera sällan. Stammarna ha ett eget grå-fläckigt
utseende genom ytterbarkens afflarnande

21 b. 33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:34 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free