Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 1027-1028 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Platanaceæ, bot. - Platanista, zool. Se Hvaldjuren, sp. 1385-86 och fig 2 - Platanthera, Nattviol, bot. - Platanus, bot. Se Amerika, sp. 804-805, och Platanaceæ - Plate, Ludwig Hermann - Plateau. Se Platå - Plateau, Joseph Antoine Ferdinand - Plateau de Lannemezan. Se Lannemezan - Plateau de Millevaches. Se Millevaches-platån - Plateaus försök, fys. - Plateaux des Causses. Se Causses - Platen, von, 6 adliga ätter - Platen. 1. Filip Julius Bernhard von P. - Platen. 2. Baltzar Bogislaus von P.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Platanus occidentalis (amerikansk platan), a hanhufvud, b honhufvud, c stipler.

styckevis. De lämna virke, som liknar lönnens,
men ej är så varaktigt.

^{O. T. S.} (^{G. L–m.})

Platanista, zool. Se Hvaldjuren, sp. 1385.

Platanistidæ, zool. Se Hvaldjuren, sp. 1385–86 och fig. 2.

Platanthera Rich., Nattviol, bot., ett släkte
inom fam. Orchidaceæ, underfam. Monandræ, med
70 arter, de flesta i Nord-Amerika. De svenska
arterna äro högväxta, nedtill 2-bladiga örter med
hela rotknölar. Blomkalkens 3 öfre blad äro
sammanstående, de 2 sidobladen utböjda, läppen smal
och helbräddad, med smal, lång sporre. De till vår
flora hörande arterna, P. bifolia (Habenaria
bifolia, se fig.)

Platanthera bifolia (nattviol), 1 stjälkbas och rotknölar, 2 blomställning, 3 blomma (med stödjebladet).

och P. chloroleuca, förekomma på
skogsängar i södra och mellersta Sverige, den förra
upp till Ume lappmark. De hvitaktiga eller
grönhvita blommorna sitta i långa, glesblommiga ax och
utveckla hos den förra arten mot aftonen en stark
vällukt. Stjälkknölarna insamlas till salep. Den
tredje svenska arten, P. obtusata, är funnen endast
vid Torne träsk.

^{O. T. S.} (^{G. L–m.})

Platanus, bot. Se Amerika, sp. 804–805, och Platanaceæ.


Plate, Ludwig Hermann, tysk zoolog, f. 1862 i
Bremen, utnämndes 1909 till Haeckels efterträdare
som professor i zoologi vid universitetet
i Jena. P. har inlagt stora förtjänster
rörande utformningen af selektionsprincipen
och studiet af artbildningen. Här må nämnas
några af hans mest betydande arbeten:
Die anatomie und phylogenie der Chitonen (1897),
Selectionsprinzip und problem der artbildung (1900; 4:e uppl. 1913),
Die artbildung bei den Cerion-landschnecken der Bahamas (1905) och
Vererbungslehre (1913).
P. utger "Handbücher der abstammungslehre" och är en af
redaktörerna af "Archiv für rassen- und gesellschafts-biologie".

^L–e.

Plateau [-tå], fr. Se Platå.

Plateau [-tå], Joseph Antoine Ferdinand,
belgisk fysiker, f. 1801, d. 1883, var sedan 1835
professor vid universitetet i Gent och studerade
företrädesvis optikens fysiologiska sida samt
molekylarkrafterna. Ett 1829 anställdt försök
att studera verkningarna af ett 20 sekunders
stirrande på middagssolen skadade för alltid
hans synförmåga, och 1843 blef han fullkomligt
blind. Med hjälp af sina närmaste fortsatte
han likväl oförtrutet sina specialstudier och
utgaf bl. a. det värdefulla verket
Statique expérimentale et théorique des liquides soumis aux seules forces moléculaires (1873).
Jfr Färgklaver och Kapillaritet, sp. 843.

Plateau de Lannemezan [platå də lanmeṡã’]. Se Lannemezan.

Plateau de Millevaches [platå də milva’ʃ]. Se Millevaches-platån.

Plateaus försök [-tås], fys., betecknar
speciellt det af J. Plateaus (se Plateau,
J. A. F.) många experiment, där han studerar
inverkan af rotationen ("centrifugalkraften")
på en f. ö. endast af ytspänningen påverkad
vätskemassa. De formförändringar, som denna
därvid undergår (se Kapillaritet),
erbjuda intressanta analogier med dem, som
enligt Kant-Laplaces hypotes (se d. o.) egt rum
vid planetsystemets bildning. Något bevis för
nämnda hypotes kan naturligtvis försöket ej, som
stundom uppgetts, utgöra, och P. själf varnar
mot att draga förhastade slutsatser ur dylika
jämförelser.

^{L. B. B.}

Plateaux des Causses [platå dä kå’ss]. Se Causses.

Platen, von, 6 svenska adliga ätter, som
härstamma från rügensk-pommerska adelssläkten
von P., känd från 1255, då personer nämnas
med tillnamnet "cum Plate", "mit der Plate"
eller "cum Thorace". Stamfadern för samtliga
hufvudsakligen i Tyskland, Sverige och Danmark
bosatta 7 linjerna (2 numera utgångna) är Henrik
på Grankewitz (1450), hvars farfar nämnes
1396. Den förstnämndes ättling i 5:e led
Baltzar till Dornhoff är stamfader för
samtliga 6 på svenska riddarhuset introducerade
ätterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>