- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1055-1056

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plautus, Titus Maccius - Playas, geogr. - Playfair, John - Playfair, sir Lyon - Play or pay, sportv. - Plaza, Leonidas - Plaza de toros - P. L. C. - Pleasant island. Se Nauru - Pleasureground, trädg. Se Park - Pleasure-yacht - Plebejer - Plebejisk - Plebiscit

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1055

Playas-Plebiscit

1056

rikast framträder i de mångskiftande och
dock öfverraskande säkert byggda lyriska
sångpartierna. - P:s lustspel återuppfördes
ofta under republikens tid. Föga känd under
medeltiden, har P. i nyare tid åter kommit
till heders; han har efterbildats af flera
komediförfattare - så t. ex. Aulu-laria af
Moliëre i "L’Avare", Menaechmi af Shak-spere i
"Comedy of errors", Mostellaria af Hol-berg i
"Abracadabra" ; vissa stycken ha ofta uppförts
på originalspråket eller i öfversättning. -
Särskildt har P. blifvit föremål för ingående
filologiska undersökningar, i synnerhet sedan
texten, som länge var i ett mindre godt skick,
genom arbeten af Fr. Ritschl (se d. o.) och hans
lärjungar samt Studemunds oändligt mödosamma
dechiffre-ring af den äldsta handskriften, den
s. k. ambro-sianska palimpsesten, fått en säker
grundval. Härom liksom om upplagor och öfrig
litteratur se Schanz, "Geschichte der römischen
litteratur" (I, 63 ff.), och Leo, "Plautinische
forschungen" (2:a uppl. 1912). En svensk
skildring finns hos Schück, "Världslitteraturens
historia" (I, 345 ff.). H.Sgn.

Playas [pla’jas], geogr., periodiska sjöar i
New Mexico (se d. o.,jrp. 883).

Playfair [pléi’fäe], John, skotsk matematiker,
f. 1748, d. 1819, var först präst, blef sedan
professor i matematik (1785) och i fysik (1805)
vid universitetet i Edinburgh. Mest bekant af
hans arbeten är Illustrations of the Huttonian
theory of the earth (1802; fr. öfv. 1815), där
teorien för jordklotets bildning behandlas. Bland
hans öfriga skrifter må nämnas Dissertation
ön the progress of mathematical and physical
science since the re-vival of learning in Europé
(supplement till 4:e -8:e uppl. af "Encyclopædia
britannica") och Elements of geometry (1795,
flera uppl.). Hans Works utgåfvos 1822 samlade
i 4 bd. d- F-)

Playfair [pléYfäo], sir Lyon, sedan 1892 lord
P., engelsk vetenskapsman och politiker,
f. 21 maj 1818 i Bengalen, d. 29 maj 1898
i London, studerade kemi under Th. Graham i
London och J. Liebig i Giessen samt innehade
såsom kemist flera olika anställningar, sist en
professur i Edinburgh (1858h-69). P. utöfvade
därjämte maktpåliggande funktioner vid
världsutställningarna i London 1851 och 1862 och
i Paris 1878 samt var ledamot i flera kommittéer,
som haft till uppgift undersökning af viktiga
tekniska och administrativa frågor. 1868-92 var
han med prononceradt liberala åsikter medlem af
underhuset, där han 1880-83 fungerade som dess
vice talman ("chairman of commit-tees"), en
genom den då som häftigast pågående irländska
obstruktionen synnerligen maktpåliggande
post. 1873-74 var han chef för postväsendet
i Gladstones rekonstruerade ministär och blef
1873 medlem af Pri vy council. 1886 satt han i
Gladstones tredje ministär såsom "vicepresident
of the council" (undervisningsminister). P. blef
1892 upphöjd till peer (baron P. of S:t
Andrews) och utnämndes s. å. till kammarherre
("lord-in-waiting") hos drottning Viktoria. Han
skref en mängd essayer i naturvetenskapliga
och sociala ämnen samt utgaf 1889 ett urval af
dem under titeln Subjects of social welfare.
(V. S-g.)

Play or pay [pléY å péY], eng., sportv.,
betecknas vanligen endast med p. o. p., löpa
eller betala. Härmed anges vid en kapplöpning,
att den

anmälda hästen går förlustig hela insatsen,
om. han ej täflar. Se F or f e i t.
B. C-m.

Plaza [pla’tha], L e o n i d a s, president i
Ecuador (se d. o., sp. 1324).

Plaza de toros [pla’tha de tåras], sp.,
tjurfäktningsarena.

P. L. C., förkortning för lat. poëta laureatus
cæ-sareus, kejserlig krönt skald.

Pleasant Island [ple’sont äYlond]. Se N a ur u.

Pleasureground [ple’jogratmd], trädg. Se Park.

Pleasure-yacht [ple’jo-jåt], eng., "lustjakt". Se
Yacht.

Plebe’jer (lat. plebëji), medlemmarna af
den romerska plebs, d. v. s. den del af det
forna Roms befolkning, som stod utanför den
så godt som slutna kretsen af de gamla ätterna
(patres 1. patricii) och ursprungligen blifvit
med staten införlifvad genom eröfring och
invandring. Såväl de först sålunda upptagne
samhällsmedlemmarna som deras efterkommande
voro från början utan alla en romersk borgares
rättigheter, men efter Servius Tul-lius’
författningsreform ett slags halfborgare, som
bl. a. saknade rätt att bekläda ämbeten. Efter
konungamaktens fall sökte plebejerna först
skydda sig mot patnciernas förtryck och sedan
vinna likställighet med dem. Ett kraftigt
medel att värna och utvidga sina rättigheter
vunno de, då tribunmakten inrättades
(494 f. Kr.). Decem-virallagstiftningen
ordnade plebejernas civilrättsliga
ställning, och i politiskt hänseende
erkändes likställighetens princip genom
den liciniska lagen (367 f. Kr.), hvarefter
plebejerna småningom fingo lika rättigheter
med patricierna i fråga om beklädandet
af de olika ämbetena. Folkförsamlingarnas
beslutande rätt ordnades genom flera lagar,
senast den hortensiska (286 f. Kr.). Efter
hand blef ståndsskillnaden sålunda i det
hela utplånad, om ock en eller annan mindre
betydande företrädesrättighet bibehölls för
patricierna (t. ex. rätten att bli interrex),
och egenskapen att vara af patri-cisk börd i
socialt afseende kastade ett slags glans öfver
namnet. P. blef då ett kollektivnamn för de
fattigare invånarna ("underklassen"), t. ex. åtrå
plebs, den mörkklädda hopen, i motsats mot de
bättre ställda, som hade råd att bära den lätt
smutsade hvita togan. Under kejsartiden användes
ordet om tenuiores, de oprivilegierade invånarna
i städerna, som stodo äfven i rättslig motsats
mot honestiores ("de bättre"), de af staten och
opinionen bäst behandlade samhällsklasserna. Jfr
artiklarna Nobilis, Patricier, Plebiscit och i
synnerhet Romerska riket. R- Tdh. (J. C.)

Plebejisk, tillhörande plebejståndet; oadlig,
ofrälse; småborgerlig; simpel, pöbelaktig.

Plebiscit (lat. plebisc’itum) kallades i
Rom ett beslut (lat. sc’itum), fattadt af
plebs (se P l e b e-j e r) på dess särskilda
sammankomster. Ursprungligen hade plebiscitet
gällande kraft endast för plebs och var icke
som lagen (lex) bindande för samfundet i dess
helhet. Småningom fingo dock plebs’ församlingar
utvidgad lagstiftningsrätt, och plebiscita blefvo
särskildt genom diktatorn Publi-lius’ lag af år
339 f. Kr. samt Hortensius’ af år 286 likställda
med leges. Skillnaden låg sedermera endast i
initiativet och sättet för beslutens fattande,
i det att pleMscita beslötos i tribusförsam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free