- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1061-1062

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pleniärenden, jur. - Plenning, Johan - Pleno choro, mus. - Plenum - Plenus venter non studet libenter - Pleofag, bot. - Pleogami, bot. - Pleokroism, fys. - Pleomorfi, bot. - Pleonandræ, bot. Se Orchidaceæ - Pleonasm - Pleonast, miner. - Pleonastisk - Pleorama

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1061

Plenning-Pleorama

1062

kamrar, eller i domstol eller
administrativ ämbets-myndighet.
E- K.

Plenning, Johan, läroboksförfattare, f. 1717
i Sevalla, Västmanland, d. 1750, filos.
magister i Uppsala 1743, konrektor vid skolan
i Västerås 1749, utgaf bl. a. Logica (1746;
3:e uppl. 1759) och ett sammandrag af detta
arbete under titeln Rudimenta logicæ (flera
uppl., den sista 1835; "Första bokstäfverna af
förnuftsläran, eller slutkonsten", 1746, 4:e
uppl. 1835), som länge lästes i alla svenska
skolor. -rn.*

Plëno cho’ro, lat., mus., med full (blandad)
kör (jfr Plenum).

Plenum (af lat. plënus, full), fulltalig, allmän
sammankomst, i motsats till en församlings
sammanträde på olika afdelningar. Uttrycket
användes under ståndstiden i grundlagarna för
att beteckna ett stånds sammanträde. Plenum p l
e-n o r u m kallades i riksdagsspråket samtliga
ståndens sammankomst på rikssalen, då riksdagen
öppnades eller eljest, då stånden kallades för
att mottaga meddelanden från konungen. I nu
gällande riksdagsordning begagnas uttrycket
"sammanträde" i st. f. plenum. Uttrycket
in p le n o begagnas på sina ställen
i Regeringsformen om statsrådet, då
det bör vara fullständigt sam-ladt.
H. L. II.*

Plënus ve’nter non studet libe’nter, lat., "fylld
mage studerar ej med välbehag", ofvanpå en stark
måltid är det föga vardt att taga till boken.

Pleofäg, bot., säges om parasitsvampar, som kunna
angripa flera, med hvarandra ej nära besläktade
värdväxter. Motsats monotrof (se Omnivor).
G. L-m.

Pleogami (af grek. ple’on, mera, och ga’mos,
äktenskap), bot. Se Könsfördelning.

Pleokroi’sm (af grek. ple’on, mera, och chrõma,
färg), fys., den art af optisk anisotropi (se
A n i s o t r o p) hos en kropp, som består
där-uti, att ljuset absorberas olika i olika
riktningar. Är det infallande ljuset enfärgadt,
blir naturligtvis det genomgående af samma
färg, fast med olika grad af styrka alltefter
strålens riktning i kroppen i fråga. Är däremot
det infallande ljuset sammansatt af flera
färger (t. ex. om hvitt ljus användes),
visa ofta de olika riktningarna äfven
olikhet i afseende på proportionerna mellan
absorptionen för de olika färgerna, så att
t. ex. i en viss riktning hufvudsakligen blått
ljus, i en annan gult genomslappes. Kroppen
synes därför ha den ena eller andra färgen
(blå eller gul) alltefter den riktning, i
hvilken man ser genom densamma. Kroppen säges
vara pleokromätislc. Naturlig pleokroism
uppträder endast hos kristaller, som ej
tillhöra det reguljära kristallsystemet (se
Kristallografi, sp. 1333), och åtföljes därför
alltid af dubbelbrytning (se d. o.). Möjligt
är äfven, att pleokroism förefinnes hos alla
dubbelbrytande kroppar, om man också ej i hvarje
särskildt fall lyckats påvisa den. Fenomenet
är nämligen med ganska få undantag af en
synnerligen svagt utpräglad karaktär och kan
i allmänhet observeras endast med tillhjälp af
särskilda instrument, s. k. d i k r o s k o p
(se d. o.). Hos optiskt enaxiga kristaller (se
Dubbelbrytning och Kristallografi, sp. 1341)
förefinnes rotationssymmetri, så att färgen är
densamma för alla riktningar, som bilda en och

samma vinkel med axeln. Två hufvudfärger
uppträda, en i axelns riktning och en i alla
däremot vinkelräta riktningar. För mellanliggande
riktningar fås öfvergångsfärger. Optiskt tvåaxiga
kristaller ega tre mot hvarandra vinkelräta
riktningar med hvar sin färg. Benämningarna
dikroism för det förra och trikroism för det
senare fallet äro mindre använda. Dikroism
brukas stundom, i synnerhet i äldre arbeten,
likbetydande med pleokroism. Upptäckten af
pleokroismen gjordes af Cordier hos ett mineral,
som senare till dennes ära erhållit namne*
cordierit. Fenomenet har sedan studerats af
ett flertal forskare, hvaribland grundligast
af Haidinger, som äfven konstruerat ett mycket
användt dikroskop. Nedanstående tabell ger några
exempel på pleokromatiska mineral:

Kristall apatit apofyllit beryll pennin zirkon

gul

gulhvit

blekgrön

blågrön

blå

II

grön grön blå

gulbrun gul

Den första kolumnen ger färgningen i
axelns riktning, den andra i en däremot
vinkelrät. - Pleokroism uppträder äfven
för ultraröda och ultravioletta strålar. I
polariseradt ljus blir fenomenet ytterligare
kompliceradt, emedan absorptionen äfven beror på
polarisationsplanets läge. Konstlad pleokroism
har observerats hos kautschuk vid sträckning,
hvarvid äfven dubbelbrytning uppträder.
L. B. B.

Pleomorfi (af grek. ple’on, mera, och morfë,
form), bot., betecknar det förhållandet, att
olika blommor förekomma på olika individ af samma
art. Exempel härpå äro de heterostyla växterna
(se H e t e r o s t y l i), Plantago media,
hos hvilken många individ äro entomofila,
andra mera anemofila, Ajuga reptans med
homogama och diko-gama individ, m. fl.
G. L-m.

Pleona’ndræ, bot. Se Orchidaceæ.

Pleona’sm (grek. pleonasmo1’s], öfverflöd
i uttryckssättet, bestående i hopandet af
mer eller mindre liktydiga uttryck för ett
och samma begrepp, t. ex. "jag sag det med
mina egna ögon". Pleonasmen har betydelse
som stilistiskt effektmedel för att göra
uttrycket mera kraftfullt och målande eller
för att åstadkomma största möjliga grad
af tydlighet. Gamla testamentets stil är
synnerligen rik på pleonasmer. Från pleonasmen
skiljer sig tautologien (grek. tautologi’a)
därigenom, att denna senare är ett
fullkomligt intetsägande och klandervärdt
hopande af alldeles liktydiga uttryck,
t. ex. "den milde, blide, huldrike fursten".
A. M. A.*

Pleona’st, miner., kallas mörkgröna till
svarta spineller af sammansättningen (Mg Fe)
(A12 Fe2) 04. Ganska vanligt förekommande
som kontaktmineral uti inneslutningar af
kalksten, granit, sandsten o. s. v. i särskildt
yngre ytlavor, t. ex. på Monte Somma, Eifel
etc. Pleonasten är olöslig i saltsyra och löses
med svårighet i fluorvätesyra. Hårdheten = 7,5;
eg. v. = 3,8-4,o. A. Hng.

Pleona’stisk, som innehåller pleonasm (se d. o.),
alltför ordrik, öfverlastad med liktydiga
uttryck.

Pleoräma (af grek. pléln, segla, och ho’rama,
syn), en art af panorama (se d. o.), som uppfanns
i Breslau 1831 och går ut på att återge den väx-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free