- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1063-1064

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pleorama - Pleospora, bot. - Plerom, bot. Se Stam - Pleroma - Pleschen - Plesiosaurus, paleont. - Pleske, Eduard von - Pleskov. Se Pskov - Plesner, Ulrik Adolf - Pless - Plessen, mecklenburgsk adelsätt - Plessen. 1. Kristian Sigfred P. - Plessen. 2. Kristian Ludvig P. - Plessen. 3. Karl Adolf P. - Plessidi. Se Pelion - Plessimeter. Se Perkussion 1 - Plessis-lès-Tours. Se Tours - Plessis-Marly. Se Mornay, Ph. de - Plessur-alperna - Plessy, Jeanne Sylvanie - Plestjejev, Aleksej Nikolajevitj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1063

Pleospora-Plestjejev

1064

lande bilden af en strand, sådan som den ter
sig för de förbiseglande.

Pleo’spora, bot., ett svampsläkte bland
Pyreno-mycetes inom ordn. Ascomycetes. De
små svarta peritecierna äro i början täckta
af öfverhuden af den växt, på hvilken svampen
lefver. Sporerna äro murlikt delade. De flesta
arterna äro sapro-fyter, några parasitera på
kulturväxter och åstadkomma skada. Så förorsakar
t. ex. P. putrefaciens brunfläckighet på
bladen af betor. Arterna af Helminthosporium
(se d. o.), som förorsaka sjukdomar på korn,
äro utvecklingsstadier af P. tricho-stoma.
G. L-m.

Pleröm, bot. Se Stam.

Plëroma, grek., hos gnostikerna gudomens fullhet,
ljusriket.

Ple’schen (po. Pleszew), stad i
preussiska reg.omr. Posen, vid järnvägen
Posen-Kreuzburg. 8,049 invx(1910), hvaraf
omkr. hälften polacker.

Plesiosau’rus (af grek. plesi’os, närmast,
och säu’ros, ödla), "svanödla", paleont.,
fossilt släkte bland Enaliosauria (hafsödlorna)
och ordningen Sauropterygia. Hufvudet är
litet. Tänderna sitta i skilda tandhålor. Halsen
är lång, med 30-

Skelett af svanödla (Plesiosaurus}, från
Englands undre liaslager.

40 kotor. Egentligt bröstben saknas. Bukrefben
äro starkt utbildade. Extremiteterna äro
fenlika, de bakre något större än de främre,
stjärten kort. Längden har stundom uppgått
till 5 m. De första arterna härstamma
från triassystemet; de yngsta lefde under
kritperioden (Lyme Kegis i Dorset-shire, Banz
i Franken och Boll och Holzmaden i Schwaben
äro bekanta fyndorter). I Sverige äro funna
skelettdelar af P. Helmerseni vid Ifvetofta,
ö. om Ifösjön, i närvarande kritbildnin-gar,
och denna form är en bland de yngsta af släktet.
B. L-n. (L-e.)

Ple’ske, Eduard von, rysk finanspolitiker,
f. 25 okt. 1852, d. 9 maj 1904, inträdde
1873 som tjänsteman i finansministeriet,
blef 1894 chef för ryska statsbanken
och var aug. 1903-febr. 1904 adjoint åt
finansministern. P. namnes som outtröttligt och
energiskt verksam för de ryska statsfinansernas
förbättring.

Plesko’v. Se P sk o v.

Plesner, Ulrik Adolf, dansk arkitekt, f. 1861
nära Ringköbing, studerade vid Köpenhamns
akademi till 1893, har sedan byggt privathus
och villor, kyrka, posthus och teknisk skola
i Skagen, folkhögskola i Eoskilde (1908),
Studentföreningens hus och Kvindernes bygning
i Köpenhamn 1909-. 10. P. har funnit nya
och tilltalande typer för moderna stadshus.
O-g N.

Pless. 1. Tyskt "standesherrschaft", som 1850 af
Preussens konung upphöjdes till furstendöme,
ligger i reg.-omr. Oppeln, på högra sidan
af Öder,

och bildar sydöstligaste spetsen af
prov. Schlesien. Furstendömet har en areal af 465
kvkm. Herrskapet tillhörde 1765-1847 en linje af
huset Anhalt-Köthen och har efter denna tid varit
i grefvarnas af Hochberg ego. - 2. Residensstad
i nämnda furstendöme samt kretsstad. 5,315
inv. (1910). Lärarinneseminarium. - 3. Stad
i ryska guv. Kostro-ma, vid Volga. 2,163
inv. (1897). 1-3. (J.F.N.)

Plessen, mecklenburgsk adelsätt, som på
1600-talet inkom i Danmark. 1. Kristian S
i g-fred P., f. 1646, d. 1723, vardt 1677
öfver-kammarherre hos prins Georg, Fredrik III
:s son, skötte hans egendomar och följde honom
1683 till England vid hans bröllop med prinsessan
Anna och förblef nära förbunden med prinsen till
dennes död, 1708. P. vardt 1692 medlem af danska
ge-heimerådet och president i räntekammaren. Han
åstadkom ordning i finanserna och förbättrade
statens kredit samt hade väsentlig del i
kronprinsens (Fredrik IV:s) giftermål 1695,
men aflägsnades det oaktadt 1700 strax efter
hans tronbestigning och användes senare blott i
några diplomatiska uppdrag. - 2. Kristian Ludvig
P., den föregåendes son, f. 1676, d. 1752, var
1702-05 stifts-amtman öfver Aarhus stift och
fick 1720 titeln geheimeråd. Han upptogs 1725 i
geheimekon-seljen, användes mest i utrikesärenden
och var en synnerligen skicklig ämbetsman. 1730
jämväl utnämnd till generaldirektör för
finanserna och handelsväsendet, visade
han lika skicklighet i denna egenskap, men
hans själfständighet och brist på smidighet,
jämte hans motstånd mot konungens svarmoders
inflytande, framkallade hans afsked 1734. -
3. Karl Adolf P., den föregåendes broder,
f. 1678, d. 1758, vardt 1700 hofmarskalk och
1708 öfverkammarherre hos prins Karl, Kristian V
:s son, och var från 1721 själen i det hoflif,
som fördes af prinsen och dennes syster Sofia
Hedvig på Vemmetofte - han påstods vara hemligt
gift med prinsessan. Fredrik IV öfverlämnade på
sin dödsbädd 1730 drottning Anna Sofia i hans
beskydd, men icke dess mindre visade han sig
som hennes bittraste fiende. Han kvarstod som
öfverkammarherre hos Kristian VI och var som
konseljmedlem regeringens egentlige ledare till
1733. Båda bröderna tillhörde landets rikaste
godsegare. - Jfr äfven S ch e e 1-P l es s e n.
1-3. E. Ebg.

Plessidi. Se P e l i o n.

Plessimëter (af grek. ple’sséln, slå, stöta,
och me’tron, mått). Se Perkussion 1.

Plessis-lés-Tours [plässi’lätõr]. Se Tours.

Plessis-Marly [plässi’-marli’]. Se MOT n a y,
Ph. de.

PlessQr-alperna, uppkallade efter
Rhens biflod Plessur, ett parti af
skifferalperna i Graubün-den (se Alperna,
sp. 699). Deras högsta toppar äro Rothorn
(2,985 m.) och Lenzerhorn (2,909 m.).
J. F. N.

Plessy [plässi7], Jeanne Sylvanie, fransk
skådespelerska. Se A r n o u l d-P l e s s y.

Plestje’jev, Aleksej Nikolajevitj, rysk skald,
f. 1825 i Kostroma, d. 1893 i Paris, våren af
de s. k. "petrasjevskerna" (sePetrasjevskij),
häktades 1849 och förvisades till Orenburg ’som
soldat. Först 1857 benådades han och återfick
sina rättigheter. Sin poetiska verksamhet började
han 1847-49 i "Otetjestvennyja zapiski". Hans
for-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:36:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0584.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free