- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1065-1066

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plestjejev, Aleksej Nikolajevitj - Pleszew. Se Pleschen - Plethon, Georgios Gemistos - Plethora, med. - Plethron - Pletj. Se Knut (piska) - Pletnev, Petr Aleksandrovitj - Pletsch, Oskar - Plettenberg - Plettenberg, Walter von - Pleura - Pleuracanthidæ, paleont. - Pleureuses. Se Plöröser - Pleurit, med., veter. - Pleurococcus, bot. Se Luftalger - Pleurodictyon, paleont. - Pleurodont, tandläk. Se Tänder - Pleurokarpa mossor, bot. Se Akrokarpa mossor - Pleuronectes, zool. Se Flundersläktet - Pleuropneumonia, veter. Se Lungröta - Pleuropterygii, zool. Se Fiskar, sp. 417 - Pleurorrhizæ, bot.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1065

Pleszew-Pleurorrhizæ

1066

mellt smidiga, men föga originella skaldskap
utmärkte sig för en idealistisk, human
världsåskådning med elegisk grundstämning. Af
större värde äro hans dikter ur barnavärlden. Som
poetisk öf-versättare från engelska, tyska
och franska var han betydande. Däremot äro
hans prosanoveller af ringa värde och redan
glömda. Hans samlade dikter utkommo 1887 (ny
uppl. 1894). A-d J.

Pleszew, po. Se P l esc h e n.

Plethon, G e o r g i o s G e m i s t o
s, italiensk renässansfilosof, f. 1389 i
Konstantinopel, d. 1464, anslöt sig till
Platons filosofi, som han till en stor del
tolkade på nyplatonskt sätt, och bekämpade
ifrigt aristotelismen. Från 1438 holl
han i Florens föredrag öfver Platon och
lyckades förmå Cosimo de’ Medici att grunda
en platonsk akademi, ett lärdt sällskap,
som skulle främja Platon-studierna. Hans
hufvudarbete om "förhållandet mellan den
platonska och den aristoteliska filosofien"
författades på grekiska omkr. 1440
och utgaf s jämte latinsk öfversättning
1532. Jfr Fr. Schultze, "G. G. P." (1871).
S-e.

Plethora, grek., med., blodfullhet, beteckning
för en verkligt ökad blodmängd, som af äldre
tiders läkare antogs vara en följd af kroppens
öfvernutrition. På grund af undersökningar under
1870- och 1880-talen, vid hvilka man tyckt sig
finna, att en organismen med konst (transfusion)
tillförd ökning af blodmängden inom kort tid
spårlöst eliminerades ur blodet, var man böjd
att förneka det gamla sjukdomsbegreppet plethora
(så J. Cohnheim m. fl.). Emellertid har efter
Yaquez’ upptäckt af polycytemien begreppet
plethora ånyo kommit till heders, och en
patologiskt ökad blodmängd kan otvifvelaktigt
i många fall förekomma. Se P o l y c y t e m i.
I- H.

Ple’thron, forngrekiskt mått. 1. Längdmått af
100 fot eller en sjättedel af ett stadion
(se d. o.). Då det grekiska fotmåttets
längd var något olika i olika stater, växlade
naturligtvis i samma proportion längden af ett
plethron. Vanligen uppskattas den till 30,83 m. -
2. Ytmått af 10,000 kv.-fot, eller en kvadrat
af 100 fots sida. A. M. A.

Pletj (ry.). Se Knut (piska).

Ple’tnev, Petr Aleksandrovitj, rysk kritiker,
f. 1792, d. 1862, blef 1832 professor i
rysk litteratur vid Petersburgs universitet
och var 1840 -61 dess rektor. Personligen
bekant med Zjukov-skij, Pusjkin och Gogol,
blef han för den ryska litteraturkritiken
mycket betydelsefull genom att framhålla det
nationella i dikten och dess samhörighet med
folkpoesien och med det verkliga lifvet. Jämte
baron Delvig och Pusjkin redigerade han från
1824 den vittra kalendern "Sievernye tsvjety"
och efterträdde Pusjkin som redaktör af
tidskriften "Sovremennik" (1838-46). Värdefull
är hans studie öfver Gogols "Döda själar"
i nämnda tidskrift (1842). Hans skrifter och
brefväxling utgåfvos i 3 bd 1885 af J. Grot,
som också publicerade sin egen intressanta
korrespondens med P. (1896; P :s brefväxling
med Grot finns i sv. öfv. i bd 106 af Svenska
litt. sällskapets i Finland "Skrifter", 1912).
A-d J.

Pletsch, Oskar, tysk tecknare, f. 1830 i Berlin,
d. 1888, var lärjunge af Bendemann, verkade sedan
i Berlin och Dresden, undervisade i teckning
och illustrerade folkböcker. Sitt rykte vann
P. framför

allt genom älskvärda skildringar ur barnens lif
(flera samlingar).

Plettenberg, stad i preussiska reg.-omr. Arnsberg
(Westfalen), vid ett litet tillflöde T:ill Euhrs
biflod Lenne. 5,981 inv. (1910). Järn- och annan
metallindustri, pappersbruk m. m. Se A l p. J-
F. N.

Plettenberg, Walter von, livländsk ordensmästare,
tillhörde en westfalisk släkt, födelseår ej
kändt, d. 28 febr. 1535. Efter att ha passerat
graderna i ordens hierarki (bl. a. som komtur i
Eositten) blef han ordensmästare (1494-1535). Han
är den centrala gestalten i Livlands historia
under denna tid. Med öppen blick för faran
öster-ifrån, men med bitter erfarenhet af
ständernas försvarsolust, inlät han sig i krig
med Ryssland 1501 och segrade vid Smolina 1502;
freden bevarades därefter genom upprepade
stillestånd. I sin inre politik förstod han
att skickligt medla mellan de olika intressen,
som höllo på att spränga ordensstaten. Då den
framträngande reformationen söndrade prelater,
ridderskap och städer, tog han i början parti
mot städerna och sökte afstyra alla excesser
mot kyrkans stiftelser. Men då ärkebiskop
Blankenfeld våldsamt häfdade sina och kyrkans
intressen mot staden Riga och sag sig om
efter utländsk (rysk) hjälp, tog han denna i
ordens beskydd och lofvade den fri luthersk
religionsutöf-ning (1525-26). Möjligheten
att i samförstånd med städerna sekularisera
Livland efter Preussens mönster lämnade han
dock obegagnad. Hans karaktär och lefnadssätt
skildras af krönikorna i ljusa färger.
H. A-t.

Plelira, grek., lungsäcken. Se Lunga, sp. 1443.

Pletiraca’nthidæ, paleont., en familj inom
afdelningen Elasmobranchii och fiskarnas
klass. Hithörande fiskar, samtliga utdöda,
utmärka sig därigenom, att de sakna hudtänder,
att ryggsträngen bibehåller sig under hela
lifvet och att inga kot-kroppar utbildas, att
bröstfenorna äro försedda med en lång, ledad
axel, från hvars ytterkant många strålar utgå,
samt att hvardera halfvan af skuldergördeln
består af tre stycken. P. lefde under
paleozoiska perioden i Europa och NordAmerika.
L-e.

Pleureuses [plörõs], fr. Se P l ö r ö s e r.

Pletirit (af grek. pléTi’ra, lungsäck), med.,
veter. Se Lungröta och Lungsjukdomar, sp. 1450
J. - Adj. p le u r! t i sk.

Pleurocp’ccus, bot. Se Luft al ger.

Pletirodi’ctyon Goldf., paleont., ett endast
i de-vonsystemet förekommande fossil, hvars
natur länge varit omtvistad. Numera anses
det vanligen som stenkärnan af en korall,
besläktad med Favosites, midt på hvilken
nästan alltid stenkärnan af ett böjdt maskrör
är fäst. Tänkbart är, att här förelegat
symbios emellan korallen och rörniasken.
B. L-n.*

Plelirodo’nt, tandläk. Se T ä n d e r.

Pleurokarpa mossor, bot. Se Akrokarpa mossor.

Plelirone’ctes, zool. Se Flundresläktet.

PléTiropneumoni’a, veter. Se Lungröta.

Pleliropterygii, zool. Se Fiskar, sp. 417.

Plelirorrhi’zæ, bot. Hos krucifererna kan
lill-rctens och hjärtbladens läge i fröet vara
ganska olika. Man urskiljer i detta afseende
följande for-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:34 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free