Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pluviôse - Pluvius - Plücker, Julius - Plym - Plymasch. Se Plym - Plymaschkorn, landtbr. Se Korn, sp. 1055 - Plymaschkål, Fjäderkål, bot. - Plymhafre, landtbr. Se Hafre - Plymouth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1097
Pluviõse-Plymouth
1098
Pluviõse [plyviås], fr. (af lat. pluviõsus,
regndiger), "regnmånaden", femte månaden
och andra vintermånaden i den franska
republikanska kalendern, hade 30 dagar och
räknades fr. o. m. 20 jan. af åren 1793-95 och
1797-99, fr. o. m. 21 jan. af åren 1796, 1800-03
och 1805 samt fr. o. m. 22 jan. af året 1804
(jfr Kalender 1).
Plu’vius, lat., regnig. - Se J upp i t er,
sp. 296, och Juppiter pluvius.
Plücker, Julius, tysk matematiker och fysiker,
f. 1801 i Elberfeld, d. 1868 i Bonn, blef
ord. professor i matematik i Halle 1834 samt i
matematik och fysik i Bonn 1836. Som matematiker
bidrog P. väsentligt till den moderna geometriens
utveckling. Genom införande af ett förkor-tadt
beteckningssätt för linjers och ytors ekvationer
lyckades han frigöra rumsstorheternas analytiska
uttryck från beroendet af koordinat-axlarnas läge
och därigenom skapa en metod, som förenade det
analytiska och det geometriska betraktelsesättets
fördelar. Bland de många öfriga föremålen för
hans undersökningar må nämnas läran om dualiteten
mellan rumsstorheter, teorien för singulära
punkter, för hvilkas bestämmande han angaf vissa
efter honom uppkallade fundamentala formler, samt
klassifika-tionen af kurvor af tredje och fjärde
ordningen. Missnöjd genom den ringa anslutning,
som hans geometriska undersökningar till en
början lyckades tillvinna sig, lämnade P. redan
1846 detta fält helt och hållet och återvände
dit först under sina sista lefnadsår. Under
mellantiden sysselsatte han sig uteslutande med
fysiken och offentliggjorde särskildt ett stort
antal uppsatser rörande magnetismen. Genom
sin medfödda originalitet leddes han därvid
till åtskilliga värdefulla resultat, hvilka
säkerligen blifvit större, om ej hans bristande
intresse för andras undersökningar och hans
olämplighet som praktisk experimentator lagt
hinder i vägen därför. Af P :s större arbeten må
nämnas Analy-tisch-geometrische entwickelungen
(1828-31), System der analytischen geometrie
(1835), Theorie der algebraischen curven (1839),
System der geometrie des raumes (1846) och
Neue geometrie des raumes (utg. af A. Clebsch,
1863-69); en samling smärre afhandlingar
utgafs i 2 bd 1895-96. d- F.) Plym (fr. plume,
af lat. pluma, fågelfjäder), hattfjäder,
prydnadsfjäder; fjäder- eller tagelbuske på
militära hufvudbonader. - Strutsfjädrar skattas
högst som plymer, i synnerhet de hvita ving- och
stjärtfjädrarna af den afrikanske strutshannen
(fig. 1). Därnäst komma marabustorkens
stjärtfjädrar, hvita eller gråblå, med silkeslika
fan, och hägerns nackfjädrar, dels silfverhvita
("ägret-ter"), dels svarta (sådana buros under
medeltiden som hjälmbuskar). Paradisfåglarnas
förlängda gula och guldbruna sidofjädrar äro ock
mycket eftersökta. F. ö. användas i myckenhet
plymer (oftast färgade) från andra fågelarter:
gam, korp, fasan,
påfågel, hönstupp o. s. v. De gula
och blå plymerna (panascher) i svenska
generalstabsuniformers hattar äro strutsfjädrar
(se fig. 2); hjälmbuskar göras
Fig. 1. Strutsplymer.
vanligen af tagel (se fig. 10 till
art. Hjälm). Af kalkonens dunfjädrar tillverkas
oäkta marabuply-mer. Fjädrar bearbetas till
plymer genom att
Fig. 2. Äldre svensk generalshatt med plym
och plymasch (1850-talet).
bäddas i varmt tvålvatten, blekas med
svafvelsyra, krusas o. s. v. Se Hilda Ahnfelt,
"Plymens historia" (1910). - Plymasch
(fr. plumage), af strutsens dunfjädrar
förfärdigad kantprydnad på uniformshattar,
som bäras af de högste civile ämbetsmän
(hvilka i rang räknades lika med generaler,
t. ex. statsråd, sändebud) och förr buros äfven
af militärer, som tillhörde generalitetet eller
generalstaben (se fig. 2).
Plymasch. Se Plym.
Plymäschkorn, landtbr. Se Korn, sp. 1055.
Plymäschkål, Fjäderkål, bot., en form
(f. plumacea) af Brassica oleracea med
finkrusiga, fler-färgade blad, som odlas som
prydnadsväxt. G. L-ra.
Plymhafre, landtbr. Se H a f r e.
Plymouth [pli’məth], starkt befäst sjöstad och
krigshamn samt eget grefskap (county borough,
9,6 kvkm.), före 1888 hörande till grefsk. Devon,
vid Plymouth sound, en stor, af höga kalkklippor
omgifven vik af Kanalen, i hvilken Tamar,
Plym m. fl. floder utmynna. Tamars mynning,
kallad Hamoaze, bildar krigshamnen, Plyms
mynning, Cattewater, handelshamnen; mindre
vikar äro Sutton pool, Stonehouse pool och
Mill bay. P. är sammanbyggdt med städerna East
Stonehouse och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
