Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poetik - Poetisk. Se Poet. -- Poetisk frihet. Se Licentia poeticus - Poetisk kalender - Poga, bot. Se Rhizophoraceæ - Pogge, Paul - Poggendorff, Johann Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Poetisk-Poggendorff
1130
och riktningars smaklära är ofta afgörande för
dithörande individualiteters poetiska uppfattning
och måste därför studeras för sig (som t. ex. af
K. Bo-rinski i "Die poetik der renaissance in
Deutsch-land", 1886, och Braitmaier, "Geschichte
der poe-tischen theorie von den diskursen der
maler bis Lessing", 1888-89).
En helt annan forskningsgren är återigen
poeti-ken som konstlära. Dess föremål är icke
skalden, icke den skaldiska skapelseprocessen
och icke heller konstarter eller konstverk som
uttryck för indivi-dualiteter. Dess föremål
är det litterära alstret som enhetligt
konstverk. Den undersöker det färdiga
verket, utan hänsyn till dess tillkomst,
analyserar dess form - metrik och stilistik,
vetenskaperna om versen och om stilen, vuxo
tidigt fram ur den för all litteraturforskning
grundläggande undersökningen af litteraturens
språk - och klargör dess struktur. Härifrån
går vägen till de allmänna principerna för
byggnaden af litterära verk, kompositionslagar
och litteraturarter. Sedan gammalt har denna
del af poetiken odlats flitigt. Indelningen
i lyrik, epik och dramatik, hvardera med sina
organiska kraf på inom arten fallande konstverk,
har sålunda likaväl som diktarterna själfva
varit föremål för en mångfald vetenskapliga
arbeten (jfr artiklar på de olika termernas
namn). Icke mindre lifligt har man uppmärksammat
de estetiska apper-ceptionsformerna och efter
olika grupperingar och system behandlat
den personifierande, den metaforiska, den
antitetiska, den symboliska och ännu flera
apperceptionsformer (jfr E. Elster, "Prinzi-pien
der litteraturwissenschaft" (1897-1911). Äfven
rörande stilriktningarna inom litteraturen,
naturalism och idealism, de estetiska
kategorierna, det komiska, det tragiska o. s. v.,
finnes det en rik litteratur. En stor del af
denna är emellertid för nutida uppfattning mindre
tillfredsställande, då den mäter de enskilda
verkens värde efter definitioner på förhand i
enlighet med abstrakta systems fordringar (jfr
bibliografien i "Bericht des 2. kongresses fur
experimentellephilosophie", 1907, och Lipps,
"Von der form der ästhetischen apper-zeption",
1902). Ytterligare ett vidsträckt område af
poetiken är undersökningen af poesiens verkan,
det estetiska behaget. Äfven här är psykologien
bestämmande för forskningens metod, om det också
är påtagligt, att det estetiska omdömet ofta
eller oftast torde påverkas och bestämmas af
andra grunder än objektivt estetiska omdömen,
öfver hufvud taget är det ytterligt omstridt,
huruvida värdeomdömena, på detta område direkt
framspringande ur åskådningen och kynnet, medge
objektivt bedömande. Den nutida experimentella
psykologien söker likväl fastställa, hvilka
effekter som allmänt frambringas af de olika
verkningsmedel, som litteraturen förfogar
öfver, och därigenom lägga en grund för
begripandet af sympati och antipati, rörelse
o. s. v. vid mottagandet af diktverk. Liksom
psykologien kunnat ange olika hufvudtyper
af författarläggning, t. ex. visuella och
auditiva, har den hos åhörare och åskådare
uppdagat liknande väsensskillnader, afgörande
för olika uppfattningar af och mottaglighet
för det sköna och dess arter (jfr K. Groos,
"Der ästetische genuss", 1902, och E. Meumann,
"Ästhetik der gegenwart", 1908). - Se i fråga
om litt. art. Estetik, ofvan anf.
arbeten och V. Wackernagel, "Poetik, rhetorik
und stilistik" (1873; 3:e uppl. 1896),
Viehoff, "Die poetik auf grundlage der
erfahrungsseelen-lehre" (1888), W. Scherer,
"Poetik" (s. å.), C. Wilckens, "Pesien"
(1893), Bruchmann, "Poetik" (1898), E. Wolff,
"Poetik" (s. å.), Borinski, "Deutsche poetik"
(2:a uppl. 1901), T. A. Meyer, "Das stilgesetz
der poesie" (s. å.), Roette-ken, "Poetik"
(1902 ff.), R. Lehmann, "Deutsche poetik"
(1908), V. Andersen, "Dansk litteratur" (1912),
och E. Wrangel, "Dikten och diktaren" (s. å.).
R-nB.
Poetisk. Se Poet. - Poetisk frihet. Se Licentia
poetica.
Poetisk kalender utgafs i Uppsala af skalden
P. D. A. Atterbom 1811-21 med ett prydligt
band i litet fickformat till hvarje nyår,
efter förebilden af de tyska "Musenalmanachen",
och utgjorde efter "Phosphoros" organet för de
nyromantiske skaldernas vittra alstring. Den
innehöll dikter, noveller och smärre dramatiska
stycken, det mesta i original, ehuru enstaka
öfversättningar äro medtagna. Af Atterboms egna
bidrag märkas "Blommorna" (i årg. för 1812),
"Fågel Blå" (1814), "Nordmansharpan" (1816),
med ett företal om folkdikten och romantiken,
"Vandringsminnen" (1820) och "Recensionsblommor"
(1821). Palmblad införde bl. a. sina noveller
(de i sin art första inom svenska litteraturen);
för öfrigt medverkade Hammarsköld, Ingelgren
(sign. I.), Hedborn ("Vaggvisa" m. fl.),
Sondén (sign. S**), Ling, Geijer (sign. G-R.;
"Den lilla kolargossen" o. a. stycken),
A. A. Afzelius (A-z-), Börjesson (B***n),
K. F. Dahlgren (-l-n.), J. E. Ryd-qvist ("*y*q"),
A. I. Arwidsson ("-der"), K. A. Gottlund,
Jakob Ekelund (J. E.), A. Fryxell ("Fr."),
friherrinnan d’Albedyhll, Nicander ("N-r"),
Palmær ("Henrik") samt skaldinnan "Euphrosyne",
A. A. Grafström ("Gfm") och K. von Zeipel
("Carl"), hvilka tre sistnämnda bidrogo med en
mängd poem, m. fl. Musikbilagor, som innehöllo
sångkompositioner af Hæffner, Geijer m. fl.,
medföljde vanligen. Af allmänheten mottogs
kalendern välvilligt. Årg. 1812-13 utgåfvos i
ny reviderad uppl. 1816 och i 3:e uppl. 1824;
af årg. 1814-15 utgafs en ny uppl. 1817.
Poga, bot. Se Rhizophoraceæ.
Pogge, Paul, tysk forskningsresande, f. 1839
i Mecklenburg-Schwerin, d. 1884 i Loanda,
deltog från 1874 i tyskarnas forskningsarbete
i CentralAfrika samt framträngde från Angola
genom riket Lunda till Muata Jamvos rike
(dec. 1875). Sedan denne nekat honom att
fortsätta färden, vände P. i april 1876 hemåt
och utgaf Im reiche des Muata Jamvo (1880), men
anträdde jan. 1881, med samma utgångspunkt,
en ny expedition, å hvilken han i april
1882 nådde Njangve (öfre Kongo). Hans kamrat
H. Wissmann utsträckte därifrån färden tvärs
igenom världsdelen, men P. återvände på den redan
tillryggalagda vägen samt upprättade i Mu-kenges
hufvudstad, v. om Lulua, en station (Lulua-burg).
Poggendorff, Johann Christian, tysk fysiker,
f. 1796, d. 1877, blef 1834 e. o. professor
vid universitetet i Berlin. Hans förnämsta
vetenskapliga rön rörde principerna för
multiplikatorns användning (i "Isis" 1821)
och spegelafläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
