- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1143-1144

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poitiers - Poitiers, Diana af. Se Diana af Poitiers - Poitou - Poitou-kolik. Se Blyförgiftning - Poix, furste och hertig af. Se Noailles - Pojama, skpsb. Se Turuma - Po-jang-hu

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inv. (1911; som kommun 41,242). Staden, som
ligger på en af floderna nästan kringfluten
kalkstensplatå, är omgifven af gamla ringmurar
samt oregelbunden och illa byggd, med smala
och krokiga gator och har i hög grad bevarat
sin ålderdomliga karaktär. Den är säte för en
biskop, en appellationsdomstol och en "académie
universitaire" för 8 departement. Bland kyrkorna
utmärka sig särskildt den stora katedralen
S:t Pierre (1162–1379; se fig.), Notre Dame
la Grande (1000-talet), i senromansk stil,
S:te Radegonde (koret från 1000-talet, skeppet
från 1100-talet), med en krypta, som innehåller
stadens skyddshelgons,

illustration placeholder
Katedralen S:t Pierre i Poitiers.


Klotar I:s gemål Radegundas, graf, målet för en
mängd vallfärder, S:t Hilaire, urspr. byggd på
300-talet öfver den ryktbare biskopens graf,
ombyggd på 900–1100-talen, samt S:t Jean, ett
byggnadsminne af högsta intresse, härstammande
från kristendomens första århundraden (nu
museum). Af världsliga byggnader förtjäna nämnas
stadshuset, en 1869–76 uppförd renässansbyggnad,
med bibliotek (75,000 bd), tafvelsamling och
fornsaksmuseum, samt de gamle grefvarnas
af Poitou slott (från 1100–1400-talen), nu
justitiepalats. Förnämsta promenaderna äro
Blossacparken och botaniska trädgården. Karl VII
flyttade 1431 universitetet från Paris till P.,
där det förblef, tills engelsmännen 1436 drogo
sig tillbaka från hufvudstaden. Nu har staden
ett universitet, omfattande tre fakulteter
(juridisk, naturvetenskaplig och humanistisk)
samt förberedande skola i medicin och farmaci,
en fri teologisk fakultet, ett lycée, ett lärar-
och ett lärarinneseminarium, ett prästseminarium,
ett missionsinstitut, några lärda sällskap,
hvaribland "Antiquaires de l’Ouest" (från
1834). Industrien är representerad genom
garfverier, linspinnerier och bryggerier;
äfven tillverkas handskar, marmorarbeten och
ost (Monbernage), och en liflig exporthandel
drifves med klöfver- och andra frön, kastanjer,
spannmål, vin, ull, gåsfjäder, brännvin etc. –
I och omkring P. finnas många
keltiska och romerska fornlämningar. Till 1857
hade staden ruiner af en romersk amfiteater,
större än den i Nîmes. Rester af romerska bad
(från 1:a årh.) bragtes i dagen 1877, och 1879
upptäcktes en hednisk begrafningsplats och flera
kristna martyrers grafvar på en höjd s. ö. om
staden. Ej långt från dessa grafvar är en stor
hällkista, "Pierre Levée", omkring hvilken S:t
Lukas’ stora marknad plägade hållas. – P.,
kalladt Limonum vid tiden för den romerska
eröfringen, fick sedan namnet Pictavium
efter sina galliska grundläggare, pictones
l. pictavii. Kristendomen infördes i 3:e årh.,
och den förste biskopen af P. var S:t Hilarius
(d. 367 eller 368). Femtio år senare föll staden
i händerna på de arianske västgoterna och blef en
af deras konungars förnämsta residensstäder. En
af dem, Alarik II, vardt 507 slagen af Klodvig
vid nuv. byn Voulon (Campus vocladensis), 28
km. s. om P. Karl Martells seger öfver araberna
vid Moussais-la-Bataille rara P. okt. 732
räddade Västerlandet från islams ok. Ett tredje
fältslag egde rum på det 10,3 km. s. ö. om
P., i nuv. kommunen Nouaillé, belägna fältet
Maupertuis 19 sept. 1356 mellan fransmännen
under konung Johan II och engelsmännen,
anförda af prins Edvard ("Svarte prinsen"),
samt slutade med fransmännens fullständiga
nederlag och konung Johans tillfångatagande.
(J. F. N.)

Poitiers [pωatiē], Diana af. Se Diana af
Poitiers
.

Poitou [pωatō], fordom provins i Frankrike,
begränsad af Bretagne, Anjou, Touraine, Berry,
Marche, Angoumois, Saintonge, Aunis och hafvet,
hade en areal af omkr. 20,000 kvkm. och motsvarar
de nuv. departementen Vienne, Deux-Sèvres och
Vendée samt delar af Haute-Vienne, Charente,
Charente-inférieure, Indre-et-Loire och
Creuse. Dess hufvudstad var Poitiers. Landet
beboddes i forntiden af de galliske pictones
l. pictavii och förenades efter Galliens eröfring
genom romarna med Aquitania secunda. På 400-talet
besattes det af västgoterna, efter 507 af
frankerna, var från slutet af 600-talet förenadt
med Akvitanien och indrogs i midten af 700-talet
till franska kronan. Mot slutet af 800-talet
gjorde sig de af de frankiske konungarna insatte
grefvarna af P. ärftliga och tillade sig (908)
titeln hertigar af Akvitanien. Med Eleonora af
Guienne kom landet 1137 till konung Ludvig VII,
men 1154, sedan hennes andra gemål, Henrik
af Plantagenet, blifvit engelsk konung, till
England. Franske konungen Filip August eröfrade
det 1204, och 1259, genom freden i Abbeville,
afträddes P. formligen till Frankrike. Det
återtogs af engelsmännen 1356 efter slaget vid
Maupertuis och afstods genom freden i Brétigny
1360 för andra gången till England. 1371
återeröfrades det af du Guesclin. Karl V gaf
det åt sin broder Johan, hertig af Berry,
och Karl VI efter dennes död åt sin son Johan,
vid hvars död (1417) det återgick till kronan.
(J. F. N.)

Poitou-kolik [pωatō-]. Se Blyförgiftning.

Poix [pωa’], furste och hertig af. Se
Noailles.

Pojama, skpsb. Se Turuma.

Po-jang-hu, en omkr. 5,000 kvkm. stor
fiskrik sjö i kinesiska prov. Kiang-si, står
i kanalförbindelse med Jang-tse-kiang, hvars
vatten ofta går

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:32:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0624.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free