- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1179-1180

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polarisation, fys.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1179

Polarisation

1180

ven kunna sammansättas. Sådant ljus, vid hvilket
de svängande partiklarna beskrifva ellipser,
säges vara elliptiskt polariseradt. I det
fall, att de båda komponenter, som ge upphof
till elliptiskt polariseradt ljus, äro lika
starka, öfvergår ellipsen till en cirkel,
hvarvid cirkulärt polariseradt ljus erhålles. -
Yissa kristaller, mestadels optiskt enaxiga
(se Dubbelbrytning), utöfva, då de genomlöpas
af en polariserad ljusstråle parallellt med
optiska axeln, således i en sådan riktning,
att en uppdelning i två olika strålar, en
ordinär och en extraordinär stråle, icke
eger rum, inverkan på polarisationsplanet på
sådant sätt, att polarisationsplanet hos det
genomgående ljuset vrides i förhållande till
samma plan hos det infallande ljuset. Af ett
och samma mineral kunna vissa kristaller vara
högervridande, d. v. s. polarisationsplanet
vrides i samma riktning som visarna på ett
ur, då man tänker sig se mot ljusstrålens
riktning, andra däremot äro vänstervridande,
hvarvid polarisationsplanet vrides i motsatt
riktning. Med olikheten i vridningsförmåga står
kristallens byggnad i sammanhang (jfr K r i-s
t allo g r af i, sp. 1341-42). Utom kvarts (se
d. o.), som erbjuder det mest bekanta exemplet
på ett ämne, som vrider polarisationsplanet,
ega många andra optiskt enaxiga kristaller
samma egenskap, t. ex. cinnober, dubbelsalter
i form af sulfat af kalium och natrium, litium
och rubidium, litium och ammonium, kalium och
litium, natriumjodat, strykninsulfat m. fl. Äfven
vissa kristaller, tillhörande det reguljära
kristallsystemet, t. ex. na-triumklorat och
natriumbromat, vrida polarisationsplanet, hvarvid
vridningen är likartad för alla riktningar inom
kristallen. Hos de optiskt tvåaxiga kristallerna
har vridning af polarisationsplanet endast i
några få fall kunnat påvisas. Utom hos kristaller
eger vridning af polarisationsplanet äfven
rum hos många lösningar, t. ex. lösningar
af socker, kamfer och vinsyra, äfvensom
hos vissa vätskor, t. ex. terpentinolja och
många eteriska oljor. Alla sådana ämnen sägas
vara optiskt aktiva. Vridningens storlek är
proportionell mot tjockleken af det skikt,
som ljuset genomlöper. Om ett ämne förekommer
både som höger- och vänstervridande, är
vridningen vid samma tjocklek på skiktet
lika stor för båda formerna. "Vridningens
storlek är äfven beroende på våglängden hos
den ljussort, som användes, på sådant sätt,
att vridningen tilltar, då våglängden minskas,
t. ex. större för violett än för rödt ljus. -
Vridning af polarisationsplanet uppkommer
äfven, när polariseradt ljus reflekteras mot
ytan af en magnet (se härom K e r r, J.). -
Om apparater för att åstadkomma polariseradt
ljus och för undersökningar med tillhjälp af
polariseradt ljus se Polarisationsinstrument. -
Med kromatisk polarisation menas de färgfenomen,
som uppträda hos dubbelbrytande ämnen, då man
medelst en polarisationsapparat betraktar
dem i polariseradt ljus. Dessa färgfenomen
bero därpå, att interferens uppkommer mellan
de ljusstrålar, som passera genom nyssnämnda
ämnen. Af särskildt intresse för kristallo
grafiska undersökningar äro de färgfenomen,
som uppkomma, när kristallplattor träffas af
konvergent polariseradt ljus. Vid plattor af
enaxiga kristaller, skurna vinkelrätt mot den
optiska axeln, uppkomma sålunda

färgade cirklar, genomdragna af ett svart kors
(fig. 7). när polarisatorns och analysatorns
polarisationsplan äro vinkelräta mot
hvarandra. Vid plattor af tvåaxiga kristaller,
som äro skurna vinkelrätt mot den linje, som
delar vinkeln mellan de optiska axlarna midt
itu, uppkommer under samma förhållanden en
lemni-skatfigar af färgade kurvor. Figuren
är äfven här genomdragen af ett mörkt kors
(fig. 8), om polarisatorns eller analysatorns
polarisationsplan är parallellt med det plan,
i hvilket kristallens optiska axlar befinna
sig. Vrides plattan 4õ° ur detta

Fig. 7.

Fig. 9.

öfvergår korset till två bågar, böjda i form
af en hyperbel (fig. 9). Jfr Analysator,
Nicols prisma, Polarisationsinstrument och
Sackarimetri. - Litt. om det här afhandlade ämnet
se under Polarisationsinstrument. 2. Galvanisk
(elektrisk) polarisation. Om en elektrisk
ström medelst två med ledningstrådar förbundna
platinableck (elektroder) ledes genom utspädd
svafvelsyra, uppkommer elektrolys (se d. o.),
hvarvid på den positiva polplattan af skilj es
syrgas och vid den negativa vätgas. Om strömmen
afbrytes och de båda plattorna medelst en ledare
förenas med hvarandra genom en galvanometer,
visar det sig, att en elektrisk ström erhålles,
som dock endast är af kort varaktighet. Strömmens
riktning är motsatt riktningen hos den ström,
som framkallade elektro-lysen. De båda med
respektive vät- och syrgas beklädda plattorna
verka alltså som ett galvaniskt element, men då
strömmen, som erhålles, är af motsatt riktning
mot hufvudströmmen, komma gasskikten att hastigt
förbrukas, emedan vätgas nu utvecklas vid den
platta, på hvilken syr gasen först utfälldes,
och syrgas vid den, på hvilken vätgas utfällts,
hvarigenom vid båda elektroderna vatten
återbildas. Sedan de ursprungligen utvecklade
gasmängderna förbrukats, erhålles icke längre
någon ström. Fenomenet kallas galvanisk
polarisation, och de båda elektroderna, som
blifvit beklädda med vät-, resp. syrgas, sägas
vara polariserade. Vid galvaniska element,
i hvilka ju alltid en elek-trolyt ingår,
uppkommer i många fall polarisation, i regel
beroende därpå, att vid katoden (kolet, kopparn)
utfälles vätgas. Elementets elektromotoriska
kraft nedsättes härigenom i hög grad, hvartill
kommer, att elementets inre motstånd ökas, emedan
beröringsytan mellan katoden och elektrolyten
genom utfällning af den elektriskt oledande
gasen i afse-värd grad minskas. Bortskaffandet
af vätgasen är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free