Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politik - Politiken - Politikerna - Politikollegium. Se Handels- och ekonomikollegium - Politimål. Se Ekonomimål - Politirådman. Se Rådman - Politirätt. Se Näringslagstiftning - Politisera. Se Politik - Politisk. Se Politik - Politisk agent - Politisk ekonomi. Se Nationalekonomi, sp. 508 - Politisk frihet. Se Medborgerliga rättigheter, sp. 1383 - Politisk förbrytelse, jur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1243
Politiken-Politisk förbrytelse
1244
des med politika’ (neutr. pl. af politikofs)
alla slags vetenskapliga undersökningar om
staten. I denna betydelse vann ordet insteg i
den nyare litteraturen och användes ännu så
i den romanska och engelska (fr. la science
polüique, eng. politics), men i senare tider har
i Tyskland ordet börjat erhålla den inskränktare
betydelsen af statskonstlära (läran om, huru
statslifvet b or gestaltas, i motsats till en
rent teoretisk undersökning om, huru det är; jfr
Statsrätt). Denna betydelse af ordet, användt
som namn på en vetenskap, motsvarar också bäst
dess andra betydelse: en verksamhet, som har
.till syfte att i ett eller annat hänseende ge
riktning åt statslifvet (således ej blott en
statlig verksamhet enligt redan gifna regler -
en förvaltande -, utan en i något hänseende
nyskapande). En sådan verksamhet kan vara af
olika slag. Så förstår man med realpolitik en
politik, hvars riktning bestämmes af utsikten
till framgång (jfr Opportun), med idealpolitik,
en politik, som utan hänsyn därtill ställer
sig i en idés tjänst. Den förra kan urarta
till krass intressepolitik, den senare till
en farlig äfventyrs- eller en ofruktbar
känslopolitik. Den inre politiken vill verka
bestämmande på statens inre förhållanden och kan
specialisera sig i författnings-, förvaltnings-,
lagstiftnings-, finans-, bank-, befolknings-och
socialpolitik. Den yttre politiken sysselsätter
sig med statens förhållande till andra stater,
omfattar diplomatiska förbindelser och delvis
kolonial-, handels-och tullväsendet samt kan
vara krigs- eller fredspolitik. Till följd af
den ökade samfärdseln och täflan om kolonier
kan man nu också - från de stora staternas
sida - tala om världspolitik. - Då politisk
verksamhet i särskild grad fordrar förslagenhet
och försiktighet, användes politik stundom för
att ange dessa egenskaper. - Jfr Schäffle,
"Ueber den wissenschaftlichen begriff der
politik" (i "Zeit-schrift fur die gesamte
staatswissenschaft", 1897). - Politisk,
hvad som hör till politik både som teori
(i vidsträcktaste mening) och som verksamhet
(därför stundom också i betydelsen: förslagen,
försiktig), hvad som angår statslifvet, men ej
andra samhällsföreteelser, till skillnad från
social (se d. o.). - Politiker, person, som
egnar sig åt politik i betydelsen verksamhet,
stundom i den förklenliga bemärkelsen,
att det sker för vinsts skull ("yrses-,
lefvebrödspolitiker", i Amerika politician). -
Politisera, orda om statsangelägenheter (jfr
Kannstöpare). - Om p o l i-ti sk v er s se d. o.
S. B.
Politiken [-ti’kken], daglig tidning, som började
utkomma i Köpenhamn l okt. 1884, språkrör för
den radikala vänstern och den brandesianska
riktningen, hvilka efter brytningen med Kr. Berg
voro utan organ. P. uppsattes af V. Hörup (se
d. o.) med E. Brändes (se d. o.) som medredaktör
och vardt snart ett af landets mest lästa blad,
tack vare Hörups utomordentliga publicistiska
förmåga, Brändes’ insikt och skicklighet
samt den allmänt moderniserade journalistiska
typen på tidningen. 1901-04 leddes tidningen
af E. Brändes och har sedan haft H. Cavling
till ansvarig utgifvare, medan 0. Rode varit
politisk redaktör. Upplagan påstås nu uppgå till
50,000 exemplar. V. Ebg.
Politikerna (fr. les Politiques) kallades under
de franska hugenottkrigen ett parti af missnöjda
moderata från såväl det katolska som det
protestantiska lägret. Politikerna räknade
bland sina ledande män hertig Frans af Alencon
och sönerna till konnetabeln Montmorency. De
framträdde vid tiden efter Bartolomeinatten
(1572) och arbetade i försoningens och fredens
anda, hvarför återställandet af l’Hõpitals
toleransedikt af 1562 blef deras förnämsta
fordran. Yid Henrik III :s tronbestig-ning (1574)
var partiet mycket mäktigt; det splittrades
sedan, men lefde kvar trots ligan, och därur
framgick omsider den stora nationella opinion,
som sedermera tryggade Henrik IV:s tron.
Kj.*
Politikollëgium. Se Handels- och
ekonomikollegium.
Politimål. Se Ekonomimål.
Politirådman. Se Rådman.
Politlrätt. Se Näringslagstiftning.
Politisera. Se Politik.
Politisk. Se Politik.
Politisk agent (eng. political agent), benämning
på brittiska regeringens representant i vissa
indiska vasallstater; i andra kallas motsvarande
befattnings innehafvare resident (se d. o.).
Politisk ekonomi. Se Nationalekonomi, sp. 508.
Politisk frihet. Se Medborgerliga rättigheter,
sp..1383.
Politisk förbrytelse, jur. Såväl inom
straffrätten som inom utlämningsrätten har man
uppställt särskilda regler för förbrytelser
af politisk natur. Så har man stundom i
strafflagarna uppställt en särskild, mindre
ingripande art af frihetsstraff för dylika
brott. Numera erkännes dock ganska allmänt,
att en dylik särskild art af frihetsstraff, den
s. k. custodia honesta, bör ega ett väsentligt
vidsträcktare användningsområde.
Inom utlämningsrätten uppställdes särskilda
regler för politiska förbrytelsers behandling
tidigast genom det i belgiska utlämningslagen
af 1833 intagna stadgandet, att utlämning
icke får ega rum för politiskt brott eller
för någon gärning, som står i sammanhang med
ett dylikt brott (qui est connexe å un tel
délit). Numera är en dylik princip allmänt
genomförd i utlämningstraktaterna. Angående
dess innebörd äro dock meningarna ännu
ganska delade. Klart är, att de brott,
som äro straffbara endast som gärningar,
riktade direkt mot staten, dess integritet,
författning eller högste representant,
d. v. s. som egentliga statsförbrytelser,
icke böra vara föremål för utlämning. Men huru
förhåller det sig med brott, som innefatta
förgripelser å jämväl andra intressen, såsom
mord, rån, stöld o. s. v., ehuru de tillika
innefatta en statsförbrytelse, eller företagits
i ändamål att främja en sådan? En riktning,
hvars främste representant är österrikaren
Lammasch, vill ha alla dylika brott ansedda
som politiska, så snart blott syftet varit af
politisk natur. Denna uppfattning har äfven i
viss mån färgat den angelsaxiska lagstiftningen
i ämnet. Numera erkännes dock allmänt, att
denna uppfattnings genomförande kommer att i
otillbörlig utsträckning undandraga brett från
utlämning. Vissa stater åter, t. ex. Ryssland, ha
sträfvat för att i traktaterna endast brott, som
uteslutande ega karaktären af statsförbrytelser,
skola undantagas från utlämning. Detta leder
emellertid till en alldeles motsatt ytterlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
