Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1269
Polska litteraturen
1270
(tr. först 1506). Af stort språkligt värde är
den polska öfv. af Davids psalmer, Psalterz
Flo-ryaiiski från slutet af 1300-talet
(utg. af Nehring 1871-81). Hit höra ock Biblia
krõlowej Zofii (Sofia-bibeln) omkr. 1455 och
Psalterz Pulawski (i bibi. i Pulawy). Dessutom
andliga sånger, legender och didaktiska verser,
äfven satirer (t. ex. "Samtal mellan Döden och
mäster Polikarp" från slutet af 1400-talet). -
Den världsliga litteraturen representerades
hufvudsakligen af bearbetningar af medeltida
stoff (t. ex. Alexander-sagan). Omfångsrikast
är den historiska prosaskriften "Pamietniki
Janszara" af Michal Konstanty n o w i c z
från Ostrowica i början af 1500-talet, en
bearbetning af en serbisk skildring af turkiska
förhållanden. Något nationellt epos känner man ej
från denna tid, men historiska ämnen behandlades
på vers, särskildt Tyska riddarordens nederlag
vid Grunwald-Tannenberg 1410 (Piesn
0 pruskiej poraice) samt om Jedrzej Teszyriskis
död 1461. Slutligen förekommo
öfversättningar af "Magdeburgska rätten",
Wislica-statutet och ma-zoviska hertigars
förordnanden. Den första tryckta boken,
Explanatio in psalterium, utkom först 1475;
men i början af 1500-talet funnos
redan 7,000 tryckalster i Polen.
II. Den klassiska guldåldern (1500-1625),
humanismens och reformationens tidehvarf
under den polska "adelsrepublikens" politiska
storhetstid till senare delen af Sigismund Vasas
regering. Refor-mationen utbredde sig hastigt
i Polen, men utan öppen brytning med Kom och
afsåg närmast att minska kyrkans öfvermakt. Denna
rörelse af svalnade visserligen fort, men hann
dock utöfva ett välgörande inflytande på den
polska litteraturen
1 nationell anda, ty skalderna använde
ej blott det latinska språket, utan ännu
mer modersmålet. Bland de många poeterna,
som skrefvo på latin, märkas: Pä w el z Krosna
(d. 1517), professor i Krakau; Jan z W i s l
i c y, författare af en hjältedikt om slaget
vid Grunwald ("Bellum prute-num" 1516);
biskopen af Ermeland Jan D a n-tyszek
(Dantiscus, d. 1548), som skref den mot
sedefördärfvet i Danzig riktade satiren "Jonas
Pro-pheta" (1530) och för sin turkfientliga
skrift "De nostrorum temporum calamitatibus"
lagerkröntes af kejsar Maximilian;
Klemens Janicki (1516-43) diktade klangfulla
elegier och tillfällighetsvers. -. Den
förste skalden på polskt tungomål var M i
k o l a j R e j z Naglowic (1505 -69).
Han skref en postilla i reformert
anda, samhällssatiren "Krõtka rozprawa miedzy
panem, wojtem a plebanem" (Samtal mellan
en herreman, byfogde och präst, 1543)
samt de på sin tid populära lärodikterna
och tidsbilderna "Zywot czlowieka poczciwego"
(En rättskaffens människas lif, 1567)
på prosa och "Wiserunek", "Zwierzyniec"
och "Zwierciadlo" på alexandri-ner, af
hvilka den sistnämnda ("Spegeln") gaf
uppslag till LukaszGõrnickis (1527-1603) efter
ett italienskt original ombildade "Dworzanin
polski" (Den polske hofmannen, 1566).
Främst står Jan Kochanowski (1530-84) med sina
"Treny" (elegier), som röja en verklig lyrik,
och skådespelet "Odprawa poslow greckich"
(med ämne från Trojanska kriget), som kan anses
som det första polska dramat. M i k o l
a j Sep S z a r-
z y n s k i (d. 1581) diktade religiösa och
didaktiska sonetter. Mindre konstnärlig, men mer
folklig var Szymon Szymonowicz (1557- 1629), som
i idyllcykeln "Sielanki" skildrade landtlifvet
med en viss realism och tog bönderna i försvar
mot det adliga godtycket. Samma sam-hällstendens
framlyser i Sebastian Fabjan K l o n o w i c
z’ (omkr. 1550-1602) polska reseskildringar
"Roxolana" ("Ziemie Czerwonej Ru-si", 1584)
och "Flis" samt satirerna "Victoria deorum"
och "Worek Judaszow". Bland mindre betydande
poeter må nämnas: Stanislaw Grochowski
(omkr. 1540-1612), hvars satir "Babie Kolo"
var riktad mot den katolska reaktionen;
Kaspar Miaskowski (d. 1622), som skref Kristi
passionshistoria på vers ("Historya gorzkiej meki
Jezusa Pana") och den mot Sigismund III riktade
smädedik-ten "Dyalog o Zjezdzie Jedrzejowskim",
och Andrzej Zbylitowski, som i större och
mindre dikter förhärligade Sigismund Vasa (jfr
H. Hjärne, "Sigismunds svenska resor", 1884, och
A. Jensens "Svenska bilder i polska vitterheten",
1904). - På prosans område omhuldades särskildt
historieskrif ningen: Maciej M i e -c h o w i
t a (d. 1523) författade en kort polsk krönika
på grundvalen af Dlugosz, och Bernard Wapowski
(d. 1536) sökte skildra "det polska folkets
öden från äldsta tid". Ett stort tidsvärde hade
Marcin Kromers (1512-89) "De ori-gine et rebus
gestis polonorum" (1555), S t a n i-s l a w
Orzechowskis (1513-66) ’’Annales’’, omfattande
tiden 1548-52, Reinhold H e i-d e n s t e i n s
(d. 1620) på diplomatiska aktstycken grundade
"Rerum polonicarum libri", S w i e t o-s l a w
Orzelskis (1549-98) ’’Interregni’ Po-ioniæ libri
VIII" (1572-86) och M a r c i n B i e 1-skis
(d. 1575) "Världskronik" ("Krönika swiata"),
hvaraf hans son Joachim B i e l s k i (d. 1599)
utarbetade en särskild "Krönika polska". Den
redan nämnde Lukasz Gõrnicki skref "Dzieje w
koronie polskiej od r. 1538 d. r. 1572". Mycket
sakrikt, men okritiskt är Maciej S t r y j k
o w-skis (1547-83) "Krönika polska, litewska,
Imudska i wszytkiej Rusi" (1582). Den polska
genealogien och heraldiken odlades af B a r t o
l o-mej Paprocki (1540-1614), "Herby ry-cerstwa
polskiego"). Bland politiska skriftställare
märkas: Andrzej Frycz Modrzewski (d. 1570),
som i sina skrifter "De republica emen-danda"
uppträdde mot katolska kyrkan, och Sta-nislaw
Orzechowski. Som andlig vältalare utmärkte
sig jesuiten Piotr Skarga (d. 1612), som
i sina formfulländade riksdagspredikningar,
"Kazania sejmowe", eldigt ifrade för det katolska
konunga-dömet och varnade för det socialpolitiska
förfallet, för tvedräkt, lyx och själfsvåld. Den
i Thorn födde Coppernikus (d. 1543) grundlade
genom sitt verk "De revolutionibus orbium
cælestium" den astronomiska vetenskapen.
777. Förfallets tid (1625-1740). Under
-inflytande af jesuitismen, som blef härskande
i skolorna och kväfde den religiösa toleransen,
i förening med adelns själfsvåld, förlamades
vetenskapen, som ersattes af skolastisk
formalism, och den goda smaken skämdes genom
ett uppstyltadt språk och en svulstig stil
("makaronism"). Lyriken blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
