Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polska tronföljdskriget - Polsk bank - Polsk brun boskap, husdjurssk. - Polsk dam, spelt. Se Damspel - Polskifva, fys. Se Polplatta - Polsk landtras, husdjurssk. - Polsk röd boskap, husdjurssk. - Polskt förband. Se Mur, sp. 1369 o. fig. 3 - Polskt hvete, landtbr. Se Hvete, sp. 1415 - Polstjärnan, astron. - Poltava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1279
Polsk bank-Poltava
1280
säkrade sig om Rysslands och Österrikes
bistånd. Frankrike tog af dynastiska och
politiska skäl parti för exkonung Stanislaus
Leszczynski och vann för honom äfven Spanien
och Sardinien. I Sverige tillhörde sympatierna
Stanislaus; en krigisk stämning flög genom
landet, och 1734 års riksdag sammankallades med
anledning däraf. Det lyckades emellertid Arvid
Horns försiktiga statskonst att rädda Sverige
från att indragas i kriget; men därmed hade
Horn också brutit med allmänna meningen, och
krigsfrågan 1734 blef fröet till hattpartiets
bildande och Horns fall. - Emellertid hade
de båda tronkandidaterna mot slutet af 1733,
hvardera af sitt adelsparti inom Polen,
valts till konungar och svärden dragits till
strid. Ryssarna drefvo Stanislaus ur Polen;
Frankrikes härar ryckte ut. Den polska
tvistefrågan trädde dock i bakgrunden, och
striden stod mellan de gamla fienderna Frankrike
och Österrike. Skådeplats var dels Rhen-länderna,
dels Italien. Fransmännen besatte Loth-ringen
och trängde öfver Rhen; i Italien eröfrade de
hela Milano, medan spanjorerna togo Neapel och
Sicilien. Österrike förödmjukades och antog
redan 3 okt. 1735 Frankrikes villkor, genom
pre-liminärerna i Wien. Den definitiva freden
af slöts på samma ställe 18 nov. 1738. Om denna
fred är sagd den paradoxen, att alla parterna
vunno. Polens krona tillföll August; Stanislaus
fick ersättning på Österrikes bekostnad
(Lothringen och Bar), likaså Spanien och
Sardinien (i Italien); Österrike fick pragmatiska
sanktionen erkänd. Krigets huf-vudresultat
var tvåfaldigt: Frankrikes seger öfver det
österrikiska inflytandet i Italien och Rysslands
börjande herravälde öfver Polens politik. KJ-*
Polsk bank, ett hasardspel, som spelas af
flera personer, af hvilka en är bankör,
och med godtyckligt bestämda insatser, med
en kortlek. Det tillhör samma slags spel som
"farao", och vinsten beror på, om bankörens
upplagda kort eller de af de motspelande dragna
ha högsta valören i färgen.
Polsk brun boskap, husdjurssk., en af de äldsta
nötkreatursraserna. Under pålbyggnadstiden
var den enligt Adametz’ åsikt utbredd
öfver hela Mellan-Europa. Numera finnes
den endast i ryska Polen och angränsande
provinser. Den är sen-vuxen, härdig och
förnöjsam. På allra sista tiden har man börjat
förädla den genom urval. Färgen är helbrun
i alla grader från ljusbrun till svart.
H. F.
Polsk dam, spelt. Se D a m s p e 1.
Polskifva, fys. Se Polplatta.
Polsk landtras, husdjurssk., omfattar flera
oförädlade nötkreatursslag i ryska Polen och har
sedan kort tid blifvit föremål för ett rationellt
förädlingsarbete, som ledes af en sammanslutning
af polska godsegare. Kor af polsk landtras
utmärka sig för ovanligt fettrik mjölk. 5-6
proc. fett i mjölken anses ej vara ovanligt.
H. F.
Polsk röd boskap, husdjurssk., en i
Yäst-Gali-zien förekommande nötkreatursras,
till färgen rödbrun eller kastanjebrun.
H. F.
Polskt förband. Se Mur, sp. 1369 o. fig. 3.
Polskt hvete, landtbr. Se H v e t e, sp.
1415.
Polstjärnan (Polaris, a Ursæ minõris), astron.,
är en stjärna af andra storleken, tillhörande
stjärnbilden Lilla Björnen. Den har sitt namn
däraf, att den af alla för blotta ögat synliga
stjärnor
ligger närmast norra TTärldspolen och nästan
oför-änderligen synes i norr på samma
ställe af himmelen. Dess poldistans, för
närvarande omkr. 1° 9’, växlar till följd
af precessionen långsamt, men regelbundet,
hvarför den äfven omsider skall upphöra att
vara polstjärna i detta ords egentliga mening.
K- B. (B-d.)
Poltava [paltāva], i Sverige oftast skrifvet
Pultava. 1. Guvernement i Lill-Ryssland
(Ukrajna), begränsadt i n. af Tjernigov, i
ö. af Kursk och Charkov, i s. af Jekaterinoslav
och Cherson samt i v. af Kiev, har en areal af
49,895 kvkm. och en folkmängd af omkr. 3,673,000
pers., de fleste lillryssar, samt är jämte
Moskva och Podolien det tätast befolkade guv. i
det egentliga Ryssland. Judarnas antal uppgår
till omkr. 40,000. Landet bildar en vågig,
skoglös slätt af 150–180 m. höjd ö. h.; den är
i allmänhet mycket bördig, med undantag af några
sandiga trakter. Alla floderna tillhöra Dnjeprs
flodområde. Hufvudfloden Dnjepr bildar västra
gränsen och upptar inom P. bifloderna Trubesj,
Sula, Psiol, Vorskla och Orel. Jordbruk och
ladugårdsskötsel äro hufvudnäringar och lämna
betydligt öfverskott för export. Jämte de
vanliga sädesslagen hvete, råg och hafre odlas
oljeväxter och tobak. Trädgårdsskötsel idkas i
stor skala, i synnerhet odling af körsbär och
plommon, och beredningen af konserverad frukt
är en viktig industrigren. I vissa trakter
odlas medicinalväxter som specialitet. –
2. Hufvudstad i nämnda guvernement, på högra
stranden af Vorskla, vid järnvägen mellan
Jelisavetgrad och Charkov. Omkr. 62,000
inv. Staden är byggd på en platå och omges af
flera utaf kosacker bebodda förstäder jämte
en tysk koloni. De äldsta byggnaderna äro
Krestovodzdvijenskij-klostret från 1650 och en
träkyrka, som besöktes af Peter I efter segern
vid P. Staden har två lyceer, en realskola,
en kadettskola, ett prästseminarium och två
högre flickskolor. Industrien är obetydlig;
de förnämsta fabrikerna äro några kvarnar,
en tobaksfabrik och ett garfveri. Årligen
hållas fyra stora marknader, den största i
juli, som besökes af 30–40 tusen pers. och
där ull bildar förnämsta handelsvaran. Staden
omnämnes i ryska annaler 1174 under namnet Ltava.
1 o. 2. (Wbg.)
Belägringen af P. och slaget 28 juni (svensk
stil; 27 juni g. st.) 1709. Efter utgången af
vinterfälttåget i Ukrajna 1709 syntes det ej
Karl XII möjligt att återupptaga offensiven,
när våren annars skulle medge operationer i
större stil. Han valde därför det strategiska
afvaktandet. Tidpunkten för en ny framryckning
mot Rysslands inre var urspr. beroende af polska
arméns ankomst till Ukrajna. Ett nytt moment
tillkom emellertid genom det zaporogiska folkets
underkastelse under svenskt beskydd. Bakom
zaporogerna skönjdes äfven ett ingripande af den
krimske kanen. Ett sådant kunde dock ej hinna
verka förrän på sommaren. Men det var äfven
tänkbart, att tsar Peter skulle kunna förmås
att gå till anfall på västra Vorsklastranden
för att afvärja den hotande omfattningen af
sitt rikes sydfront. Förutsättningen för, att
tsaren skulle förmås till ett sådant anfall
var, att ryska ledningen verkligen bibragtes
den föreställningen, att svenska hufvudarméns
krafter voro uttömda. I hvilket fall som helst
gällde det att hålla motståndaren fast och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
