Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polytrichum, bot. - Polytrof, bot. Se Omnivor - Polytrop. Se Polytropisk - Polytropisk, fys. - Polytyp, boktr. - Polytypi, boktr. Se Polytyp - Polyuri, med. - Polyxene, grek. myt. - Polyxenidæ, zool. - Polyxenus, zool. Se Polyxenidæ - Polyxo, astron. - Polyzoniidæ, zool. - Polyzonium, zool. Se Polyzoniidæ - Polzin - Polär. Se Polar- - Polära koordinater, mat. Se Koordinater, sp. 962 - Polört, bot. Se Diapensia lapponica - Pomaceæ, bot. Se Rosaceæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1319
Polytrof-Pomaceæ
1320
mossan", P. commune L. (se L of m os s o r,
fig. 9-11), allmänt, likaså på torfmossar en
annan art, P. juniperinum W., och på berg
och backar träffas en tredje allmän art,
P. piliferum Schreb. öfriga svenska arter äro
mindre allmänna. Få växter ha i folkspråket
så många namn som björnmossorna. Med
anledning af kapselns utseende och det
förhållandet, att dessa mossor ofta bilda stora
sammanhängande tufvor - sädesfält i smått -
ha namnen "dufråg", "guckuråg", "gökråg",
"kråk-bjugg", "kråkkorn", "kråkhvete"
uppkommit. Björnmossan blir ofta tämligen
högväxt (omkr. 10 .-15 cm.) och användes,
hopflätad eller hårdt sammanbunden, till
mattor, viskor eller kvastar, hvarför densamma
erhållit namnen "sop-mossa" och "visk-mossa".
O. T. S. (G. L-m.)
Polytröf, ’bot. Se O m n i v o r.
Polytröp. SePolytropisk.
Polytrõpisk, fys., kallas en tillståndsförändring
hos en kropp, då sambandet mellan dess tryck
p och volym v representeras af ekvationen
pvn= konst., där n är ett positivt tal. De
motsvarande kurvorna benämnas polytroper. För
gasformiga kroppar är af särskildt intresse det
specialfall, då
£
n=-= förhållandet mellan specifika värmet vid
v
konstant tryck och vid konstant
volym. Tillståndsförändringen är nämligen i detta
fall adiabatisk (se d. o.). De polytropiska
tillståndsförändringarna ha först studerats
(teoretiskt) af den tyske fysikern Zeuner.
L- B. B.
Polytyp (af grek. poly’s, mången, och
ty’pos, tryck), boktr., en i ett stycke
gjuten sammanställning af flera bokstäfver,
bildande sådana ord, som ofta förekomma,
såsom stående rubriker o. d. - P o l
y t y p I, ett stereotypförfarande, vid
hvilket efter den ursprungliga tryckformen
framställes en fördjupad afgjutning i gips,
efter hvilken sedan en metallform gjutes.
J- lltzg.
Polytypi, boktr. Se P o l y t y p.
Polyuri (af grek. poly’s, mycken, och üron,
urin), med., betecknar ymnig urinafgång, mer än
den normala, som är omkr. 1,5 1. per dygn. En
dylik förekommer dels efter rikligt drickande,
dels efter intagande af urindrifvande läkemedel,
dels äfven som ett sjukdomssymtom. De sjukdomar,
som i synnerhet medföra polyuri, äro sockersjuka,
diabetes mellitus, och diabetes insipidus,
en sjukdom eller symtomkomplex af hittills
oförklarad etiologi, vid hvilken urinen hvarken
innehåller socker eller ägg-hvita, men vid
hvilken den stora mängden (2-10 1. per dygn)
af vattentunn och klar urin just är ett af
hufvudsymtomen. Polyuri förekommer vidare vid
vissa former af nefrit (se Njursjukdomar),
medan ännu hjärtkraften är bibehållen,
samt uppträder äfven anfallsvis vid vissa
nervsjukdomar, tillhörande neurosernas grupp,
hvilka åtföljas af vasomotoriska rubbningar
och neurasteni-ska ångestanfall. Polyuri bör
skiljas från pollaki(s)-uri (af grek. polla’kis,
ofta), som är termen för att ofta låta urinen.
I. H.
Polyxe’ne (grek. JIo^svij, lat. Polyxëna),
grek. myt., dotter till konung Priamos i
Tröja och hans gemål Hekabe, namnes icke hos
Homeros. Enligt yngre sagor älskades hon af
Akilles, som, för att
vinna henne till maka, inledde
fredsunderhandlingar med trojanerna, men
därvid på ett lömskt sätt dödligt sårades af
Paris. Döende skall Akilles ha uppfordrat
grekerna att efter Tröjas intagande offra
Polyxene åt hans skugga, hvilket äfven
verkställdes af hans son Neoptolemos. Enligt
en annan saga offrade P. sig själf af sorg på
Akilles’ graf. Sofokles har författat en tragedi
"P.", af hvilken några fragment finnas i behåll.
A. M. A.
Polyxe’nidæ, zool., familj af dubbelfotingarnas
ordning bland myriapoderna, omfattande blott
släktet Polyxenus. Hithörande arter äro blott
några få mm. långa, med bredt hufvud och bred,
Il-ledad bål, uppburen af 13 korta benpar. Den
mjuka kroppsytan är rikligen utrustad med borst,
som på ledernas sidor äro buskformigt grupperade
och på sista leden anordnade i två långa,
bakåtriktade, hvitglänsande tofsar. Olikt
andra dubbelfotingar sakna Polyxenusarterna
förmågan att rulla ihop kroppen, då de oroas. -
Släktet är utbredt öfver Europa, Afrika och
Nord-Amerika. Allmän öfverallt på torrare
skogsmark i vårt land, åtminstone upp till
Ångermanland, är den 2,5-3,2 mm. långa Po-
Polyxenus lagurus (förstorad).
lyxenus lagurus (se fig.), som har sitt
tillhåll under barken af stubbar samt
under markens växtaffall och stenar.
. G. A-z.
Polyxe’nus, zool. Se Polyxenidæ.
Polyxo, astron., en af småplaneterna.
Polyzoni’idæ, zool., familj af dubbelfotingarnas
ordning bland myriapoderna. Hithörande arter
afvika från öfriga dubbelfotingar genom sin för
sugning inrättade mun, som är snabelformigt
framskjutande. Kroppen är långsträckt,
hårdskalig och spi-ralformigt hoprullbar. En
enda art finnes i Sveriges sydligare landskap,
Polyzonium germanicum
Polyzonium germanicum (förstorad).
(se fig.), brungul, glänsande, med
ljusare sidostrimma, 5-15 mm. lång.
G. A-z.
Polyzo’nium, zool. Se Polyzoniidæ.
Polzin [påltsm], stad i preussiska
reg.-omr. Köslin (Hinterpommern), vid Wuggerbach
(Persantes flodområde), det s. k. pommerska
Schweiz. 5,160 inv. (1910). Järnkällor och bad.
J. F. N.
Polär. Se Polar-.
Polära koordinäter, mat. Se Koordinater, sp. 962.
Polört, bot. Se Diapensia lapponica.
Pomaceæ L., bot. SeKosaceæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
