- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1333-1334

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pommerska kriget - Pommerska pionjärkåren. Se Ingenjörtrupper, sp. 638 ff. - Pommersk kalkon, zool. Se Trappsläktet - Pommier, Victor Louis Amédée - Pomoideæ, bot. Se Rosaceæ - Pomolog - Pomologi - Pomologiska föreningen. Se Sveriges pomologiska förening - Pomona. 1. Aston. - Pomona. 2. Rom. myt. - Pomona l. Mainland - Pomp - Pompadour, Jeanne Antoinette Poisson, markisinna de P.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1333

Pommerska pionjärkåren-Pompadour

1334

största delen voro upptagna på annat håll,
kunde Lantingshausen till följd af nöden
ej förr än i aug. med 15,000 man infalla i
fiendens land, och hans afsikt var egentligen
blott att där finna underhåll. Under ständiga
småstrider med en preussisk här på 6,000
man framträngde han med huf-vudstyrkan till
Prenzlow i Brandenburg, lämnande Ehrensvärd
med en afdelning i Pasewalk. Där angreps denne
3 okt. af fienden; anfallet tillbakaslogs med
tapperhet, men Ehrensvärd sårades och måste
nedlägga sitt befäl. Då äfven en mängd officerare
vid denna tid lämnade hären för att deltaga i
riksdagen och till följd däraf brist på befäl
uppstod, återvände Lantingshausen till Svenska
Pommern, där han under den vintern ej oroades
af fienden. Ehuru han skött befälet på ett
sätt, som öfverträffade alla förväntningar,
utverkade han dock, trött på de oerhörda
svårigheterna, i juni 1761 sitt afsked. Först
i juli blef hans efterträdare Ehrensvärd i
stånd att med 7,000 man infalla i fiendens
land. Ehuru öfverlägsen den preussiska armé,
som sökte hindra hans tåg, kunde han dock till
följd af den dåliga utrustningen ej framrycka
synnerligt långt, och fälttåget utgjordes
blott af mindre, ehuru för svenskarna ganska
hedrande, vapenskiften. I sept. sände han ett
par regementen under grefve F. V. v. Hessenstein
till Usedom och Wollin för att understödja
ryssarna, som belägrade Kolberg. Men då äfven
dessa ledo brist, återkallades Hessenstein
snart, och i okt. återvände hela den svenska
armén till Svenska Pommern. Då preussarna
började oroa hans gränsposteringar, skickade
han J. M. Sprengt-porten med en afdelning
lätta trupper, den s. k. Sprengtportenska
frikåren, in i Mecklenburg, och denne eröfrade
23 dec. preussarnas förnämsta förrådsort,
Malchin. Där blef han emellertid innesluten af
en öfverlägsen styrka, men då bröt Ehrensvärd
upp till hans undsättning. Förtruppen under De
Carnall besegrade vid Neukalden (2 jan. 1762)
en preussisk trupp, som sökte spärra vägen,
och Ehrensvärd intågade i Malchin. Omedelbart
därefter återvände han dock till Svenska
Pommern, och 7 april slöt han på eget bevåg ett
stillestånd, som varade till freden. Oviljan
öfver det kostsamma och gagnlösa kriget
hade vid riksdagen kommit hattarnas välde
att vackla. Och då den ryska kejsarinnan
Elisabets död (jan. 1762) förändrade hela den
politiska ställningen i Europa samt hotade att
i Ryssland skaffa Sverige en fiende i stället
för en bundsförvant, beslöt Sekreta utskottet
(13 mars), att Sverige skulle söka erhålla en
separatfred. Genom bemedling af drottningen kom
en underhandling i gång, och 22 maj 1762 af slöts
i Hamburg freden utan vinst och förlust. Den
förvirring, som kriget förorsakat i finanserna,
blef en orsak till hattarnas fall 1765. Ehuru
resultatlöst, var kriget i militäriskt
hänseende ingalunda vanhederligt. Både manskap
och befäl gjorde allt hvad som kunde göras
med så dåliga anordningar. Verkligt lysande
mandomsprof aflades; härens krigsduglighet höjdes
betydligt, och ett synnerligt viktigt framsteg
var upprättandet af Sprengtportenska frikåren. Af
äldre svenska framställningar må nämnas Fersen,
’"Anteckningar rör. Sveriges och dess allierades
krig mot konungen af Preussen" (tr. som bd VIII
af Fersens "Historiska skrifter"), G. v. Schantz,
’’Försök till en historia öfver det förra
pommerska

kriget åren 1757-1762" (1811),
af nyare K. G. Malmström, "Minne af
J. A. v. Lantingshausen" (i Sv. Akad:s handl., bd
62, 1886) och öfversik-ten af kriget i samme förf
:s arbete öfver Sveriges politiska historia under
frihetstiden; från preussisk sida: Marschall
v. Sulicki, "Der siebenjährige krieg in Pommern"
(1867), därjämte allmänna framställningar af
Sjuåriga kriget, såsom Schäfer, "Ge-schichte des
siebenjährigen krieges" (2 bd, 1867- 74), och
preussiska generalstabens arbeten öfver samma
krig (6 bd, 1901-04). - Af källpublikatio-ner
stå främst "Politische korrespondenz
Friedrichs des grossen", och från svensk
sida A. J. v. Höpkens "Skrifter" (1890-93).
S. B.*

Pommerska pionjärkåren. Se Ingenjörtrupper,
sp. 638 ff.

Pommersk kalkon, zool. Se Trappsläktet.

Pommier [påmmië], Victor Louis Amédée, fransk
skald, f. 1804, d. 1877, egnade sig först åt
öfversättningar af latinska författare, slöt
sig inom kort till den romantiska skolan samt
vann två pris vid Jeux floraux, bl. a. för
dikten L’expé-dilion de Russie (1827). och
utgaf sedermera åtskilliga diktsamlingar,
bl. a. Premiëres armes (1832), Océanides et
iantaisies (1839), Cräneries et dettes de coeur
(1842), Colifichets et jeux de rimes (1860),
det starkt katolska poemet L’enfer (1853) m. fl.

Pomoldeæ, bot. SeRosaceæ.

Pomolog [-åg], den, som särskildt sysselsätter
sig med pomologi; fruktkännare.

Pomologi (af lat. pomum, äpple, och grek. lo’gös}
lära), lära eller kännedom om de genom odling
frambragta olika slagen af trädfrukter, särskildt
och egentligen beskrifningen af äpplen och
päron. Till pomologien hör äfven kunskapen om de
olika fruktsorternas växtsätt, trädens egenskaper
m. m. I Sverige har pomologien förtjänstfullt
bearbetats af 0. Eneroth (se d. o.). - Adj. P
o m o-logisk [-låg-].

Pomologiska föreningen. Se Sveriges pomologiska
förening.

Pomona. 1. Astron., en af småplaneterna. –
2. Rom. myt., hos forntidens romare egentligen
fruktträdens gudinna (namnet härledt af
pomum, äpple). Hon gällde äfven som maka
till Vertumnus. I Rom hade hon en särskild
präst. Förnämligast dyrkades hon dock på
landsbygden. Liksom Vertumnus afbildas P. ofta
med trädgårdsknifven och skötet fylldt af
frukter.
2. R. Tdh.

Pomona [pəmå͡u’nə] l. Mainland. 1. Den
största bland Orkney-öarna (se d. o.). –
2. Stad i nordamerikanska staten Kalifornien,
vid södra Pacifikbanan. 10,207 inv. (1910). Det
är en af de vackraste och mest blomstrande
bland de fruktodlande städerna i San
Bernardinodalen. Äfven lucern (sex skördar
årligen) och sockerbetor odlas i stor skala.

Pomp (lat. pompa, grek. pompē, högtidligt
fest- eller sorgetåg), ståt, praktfulla
ceremonier, grann utrustning, storartad prakt;
ordprål. – Pompös, praktfull, prunkande, ståtlig;
svassande, högtrafvande.

Pompadour [pSpadõr], JeanneAntoinette Poisson,
markisinna de P., Ludvig XV:s mä-tress, f. 29
dec. 1721 i Paris, d. 15 april 1764 i Versailles,
antecknades vid dopet som äkta dotter till
Francois Poisson, en af hertigens af Orleans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0723.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free