- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1365-1366

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ponton, krigsv. - Pontondocka. Se Docka 5 - Pontonjärbataljonen. Se Ingenjörstrupper, sp. 642 - Pontonjärer - Pontonjärkompani. Se Ingenjörstrupper, sp. 641 - Pontonjärtrupp. Se Ingenjörstrupper, sp. 641 - Pontonkompani. Se Ingenjörstrupper, sp. 640, och Ponton - Pontonkran, mek. Se Kran, sp. 1208 - Pontoppidan, dansk prästsläkt - Pontoppidan. 1. Erik P. - Pontoppidan. 2. Erik P. d.y.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1365

Pontondocka-Pontoppidan

1366

men dessa ersattes 1712 af lätta
träpontoner, till hvilka snart äfven lades
järnbleckspontoner. På 1730-talet hade också
turkarna pontoner. Under Sjuåriga kriget
införde österrikarna lätta pontoner -af förtent
järnbleck, och sådana begagnades nu äfven i
Preussen och Holland, under det att Frankrike,
Spanien och Portugal hade kopparpontoner;
engelsmännen använde cylindriska bleckpontoner,
och Kur-Sachsens bleckpontoner voro däckade. Vid
många arméer medfördes dock ännu träpontoner,
.och fortfarande slogos också skeppsbroar,
där så kunde ske. Redan i början af 1700-talet
hade Kur-Sachsen organiserat sitt pontonväsen,
1749 uppsatte österrikarna 2 fältbrokompanier,
och 1755 fick Preussen sin pontonjärkår. Nu
började man äfven .återgå till träpontoner. 1759
utbytte sålunda österrikarna en del af sina
bleckpontoner mot sådana af trä, 1778 hade de
också segeldukspontoner, men «fter 1789 endast
pontoner af trä. I slutet af 1700-talet hade
äfven fransmän och preussare träpontoner,
men engelsmän och sachsare bibehöllo sina
bleckpontoner, under det att ryssarna gjorde
sina pontoner af segelduk. För att göra de
tunga bro-trängerna rörligare började man
småningom minska dimensionerna, och slutligen
återgick man allmänt till bleckpontonerna,
hvarmed början gjordes af Belgien 1850. I
Österrike hade öfverstelöjtnant Birago (se
d. o.) 1841 konstruerat ny krigsbroma-teriel,
och hans system, som ännu i hufvudsak följes,
tjänade sedan som föresyn för andra länders
motsvarande konstruktioner. - Yid svenska armén
infördes först af Gustaf II Adolf pontoner, som
voro af ek och sålunda mycket tunga, hvarför
de snart åter kommo ur bruk. Karl XII tog i
Birsen 32 kopparpontoner, men de kommo till
föga an-Tändning. 1705 medförde dock Maijdell ej
mindre än 36 pontoner; 1707 följde pontoner med
konungens här, men de förstördes vid Mohilev 5
aug. 1708 till ej ringa men för härens följande
operationer ; 1708 medfördes pontonträng af
Lybecker och 1712 äfven af Stenbock. 1757
fanns vid svenska armén i Pommern en 1755
uppsatt pontonträng, som bl. a. bestod af 20
med järnplåt öfverdragna träpontoner, 5,3 fot
breda och 17,75 fot långa. Denna träng fanns
åtminstone delvis kvar vid krigsutbrottet
1788 och öfverfördes då till Finland, dit
äfven en del ny tillverkade pontoner 1789
sändes. S. å. fastställdes för armén i Bohuslän
en pontonträng, bestående af l löjtnant, 2
underofficerare och 40 man, som bildade ett
pontonkompani, 20 kuskar och 120 hästar samt
20 pontoner; manskap och kuskar anvärfvades,
och hästar anskaff-ades. 1792 öfverflyttades
pontonträngen, som dittills lydt under
artilleriet, till fortifikationen, men redan 1795
återfördes den till artilleriet. Vid sekelskiftet
kasserades 1755 års bromateriel. 1813 anskaffades
i hast ny materiel (12 st. 19,6? fot långa,
4,75 fot fcreda och 3 fot höga kopparbeslagna
träpontoner m. m.), och 2 pontonkompanier
uppsattes, men materielen kvarlämnades sedan i
Stralsund. 1814 medfördes den till Norge, och
ny trupp uppsattes; men efter freden upplöstes
den senare, och 1816 öf-Terflyttades trängen
till fortifikationen. 1826 fastställdes ny
pontonmodell (20 fot långa, 5,5 fot "breda
och 3 fot höga träpontoner), men materielen
fick dock förfalla. 1854 anskaffades ett nytt
exercisekipage och 1855 två krigsbryggeekipager,
kon-

struerade hufvudsakligen enligt Biragos
system; pontonerna voro af trä och 2-deliga,
ett ekipage bestod af 15 pontondelar, som jämte
öfrig materiel fördes på 6-spända fordon. 1865
anskaffades järn-pontoner och fjädervagnar. 1875
fastställdes materiel till nytt moderniseradt
krigsbryggeekipage med 3-spända fordon,
konstrueradt af dåv., kaptenen V. Norrman,
och denna bromateriel, obetydligt ändrad, är
ännu i bruk. Jfr K r i g s b r o k o-lonn och
Krigsbromateriel. - Om bär-och stöttpontoner
vid dockbyggnad se Docka, sp. 603 och 605.
L. W:sonM.

Pontondocka. Se D ock a 5.

Pontonjärbataljonen. Se Ingenjörtrupper, sp. 642.

Pontonjärer (af p o n t o n, se d. o.), sådana
tekniska trupper, som hufvudsakligen sysselsättas
med krigsbromaterielens Jiandhafvande och
parktjänst. Sådana trupper finnas i alla ordnade
arméer, men benämnas ej alltid pontonjärer,
utan äfven ingen-jörtrupper och pionjärer. I
Belgiens, Bulgariens, Danmarks, Italiens,
Nederländernas, Norges, Rumäniens, Rysslands,
Schweiz’, Serbiens, Spaniens och Storbritanniens
arméer ingå pontonjärer. I Sverige funnos
pontonjärer 1867-92. Jfr Ingenjörtrupper,
sp. 641 ff. o. fig. 4 o. 7. L- W:son M.

Pontonjärkompani. Se Ingenjörtrupper, sp. 641.

Pontonjårtrupp. Se Ingenjörtrupper, sp. 641.

Pontonkompani. Se I n g e n j ö r t r u p p e r,
sp. 640, och P ön t ön.

Pontõnkran, mek. Se Kran, sp. 1208.

Ponto’ppidan, latiniseradt namn på en dansk
prästsläkt från Broby vid Faaborg. 1. Erik P.,
f. 1616, d. 1678, blef präst i Kjöge 1665 och
utnämndes till biskop i Trondhjem 1673. Han
gjords sig bemärkt som teologisk författare,
men mest genom sin Grammatica danica (1668),
den första tryckta danska språkläran, som
vittnar om grundlig bekantskap med språket
och skarpsinne i behandlingen af det dittills
föga odlade ämnet. Han framkom redan då med
förslag till rättskrifning, hvilka först i våra
dagar vunnit tillämpning. Genom att öfversatta
Luthers katekes på lapska gjorde P. det första
försöket att nyttja lapskan som skriftspråk. -
2. Erik P. d. y., f. 24 aug. 1698 i Aarhus,
där hans fader, en brorson till den äldre Erik
P., var stiftsprost, d. 20 dec. 1764, blef 1721
lärare hos hertigen af Pion, som 172^ tog honom
till slottspräst på Nordborg. Därefter steg han
till hofprost i Köpenhamn 1735, teol. professor
1738, biskop i Bergen 1745 och prokansler för
Köpenhamns universitet 1755. P. var en mycket
flitig författare, i synnerhet i historia och
teologi. Själf hyllade han pietismen, men var
likväl fiende till allt religiöst tvång. 1737
skref han sin Förklaring över Luthers katekismus,
som antogs vid sko-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:30 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0743.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free