Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 1381-1382 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Popularfilosofien - Popularisera. Se Populär - Popularitet. Se Populär - Popularpartiet. Se Populares - Populas - Populin, kem. Se Glykosider, sp. 1347 - Populistpartiet - Populus - Populus, Poppel, bot. - Populär - Populärvetenskapliga föreläsningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1381

Popularisera-Populärvetenskapliga föreläsningar

1382

lätt-tillgängligt genom formen
och förenkling af synpunkterna.
S-e.

Popularisera. Se Populär.

Popularitet. Se Populär.

Populärpartiet. Se Populäres.

Populas (fr. populace, it. popolazzo, af
lat. po’pulus, folket), pöbel, mobb, pack.

Populin, kem. Se Glykosider, sp. 1347.

Populistpartiet (eng. the populist party;
äfven kalladt the people’s party), en
politisk partibildning i Nord-Amerikas
förenta stater. Partiet framgick ur en
på 1870-talet framträdande rörelse bland
särskildt de västra och södra staternas
farmare, hvilken kännetecknades utaf påyrkande
af socialradikal lagstiftning mot trusterna
och till de mindre jordbrukarnas förmån. Till
en början gjorde sig denna rörelse märkbar
inom båda de gamla politiska partierna,
republikaner och demokrater, men från 1890
höjdes inom farmarföreningarna (såsom National
farmers’ alliance and industrial union,
National farmers’ alliance m. fl.) yrkandet
på organisering af ett själfständigt tredje
parti. Ett sådant kom s. å. till stånd i Kansas
och fick en hela unionen omfattande organisation
1892. Det då konstituerade populistpartiet,
hvars kärna utgjordes af småbrukare och
industriarbetare, påyrkade fri utmyntning
af silfver, 8 timmars arbetsdag, progressiv
inkomstskatt, jordlagstiftningsreformer,
statsdrift af järnvägar samt af telegraf och
telefon, referendum m. m. Partiet samlade vid
presidentvalet s. å. öfver en million röster och
fick 22 presidentelektorer valda. Det samverkade
vid presidentvalen 1896 och 1900 med demokraterna
(med W. J. Bryan som gemensam kandidat),
men gick sedermera raskt tillbaka, i det att
dess flesta anhängare återvände inom de gamla
partiernas led och sökte i socialt hänseende
radikalisera dessas program, särskildt i fråga
om lagstiftning mot trustväsendets öfverdrifter.
V. S-g.

Po’pulus, lat., folk som politisk enhet eller
samhälle af medborgare, betecknade särskildt
i det gamla Rom hela medborgarsamfundet,
d. v. s. i äldsta tider patricierna, men
efter tillkomsten af plebs både patricier och
plebejer. Ordet nyttjades äfven om folket som
parti (populares), i motsats till senaten eller
de förnäme (optimates). Dessutom brukades det
stundom i betydelsen af "mängden", "hopen"
("populasen"). Jfr Senatus populusque romanus
och Majestas. R. Tdh.*

Populus L., Poppel, bot., ett släkte af träd,
hörande till fam. Salicaceæ med 18 arter i norra,
tempererade zonen. Blommorna sitta i långa,
slaka, på bar kvist blommande hängen (se
Pollination), hvilkas fjäll äro flikiga. Ståndarna
äro talrika (4–30). Knopparna äro terminala
och laterala, med flera, ej sällan klibbiga,
knoppfjäll. Till svenska floran hör egentligen
endast en art, P. tremula L., asp (se d. o.),
men många främmande arter odlas som parkträd,
såsom balsampoppeln (P. balsamifera L.), inhemsk
i NordAmerika, med på undre sidan bleka blad,
bekant för sina balsamrika, klibbiga, starkt
luktande bladknoppar och sina mer än hos andra
poppelarter vidt kringlöpande rotskott, som
i trädgårdar lätt bli besvärliga, hvitpoppeln
l. silfverpoppeln (P. alba) från södra Europa
med rundade, groftandade eller flikiga, under
hvitludna blad,
pyramidsilfverpoppeln (P. alba var. Bolleana),
svartpoppeln (P. nigra), pyramidpoppeln
(P. nigra var. italica, P. pyramidalis; se
fig.), härstammande från Orienten, hos oss
förekommande endast som hanträd,

Pyramidpopplar (på Kalmar slotts borggård och vid Visingsborg).

ontariopoppel (P. candicans) från Nord-Amerika (hos
oss endast honträd), lagerpoppel (P. laurifolia)
från Sibirien (hos oss endast hanträd) och
en bastard mellan P. tremula och P. alba
(P. canescens). Veden hos poppelarterna är
i allmänhet föga fast och lämnar sålunda
ett dåligt virke. Se vidare Frihetsträd.
O. T. S. (G. L-m. F. L.)

Populär (fr. populaire, lat. popularis, af
po’pulus, folket), folklig, folkkär, allmänt
omtyckt, som står väl hos den stora mängden;
afsedd för folket, allmänfattlig, lämpad efter
gemene mans uppfattningsförmåga. – Popularisera,
framställa i allmänfattlig form, göra begriplig
för folket. – Popularitet, folkgunst, folkynnest,
omtyckthet bland allmänheten.

Populärvetenskapliga föreläsningar ha i vårt
land sedan ett trettiotal år med understöd af
allmänna medel anordnats på allt flera platser
som ett viktigt led i folkbildningsarbetet
(se d. o.). Sedan Arbetarinstitutet i Stockholm
börjat sin verksamhet, uppstodo äfven i andra
städer liknande anstalter med uppgift att anordna
"föreläsningskurser för arbetsklassen". För att
stödja denna verksamhet anslog 1885 års riksdag
ett belopp af 15,000 kronor till fördelning
mellan 8 dylika anstalter. Sedermera ha
anslagssumman och antalet föreläsningsanstalter
stigit så, som nedanstående tabell utvisar:

1890	statsanslag	20,000	kr.	till	12	anstalter
1895	»	25,000	»	»	27	»
1900	»	55,000	»	»	97	»
1905	»	125,000	»	»	338	»
1910	»	235,000	»	»	505	»
1915	»	290,000	»	»	550	»

Vid 1911 års riksdag ändrades de vid anslagens
utgående fästa villkoren, och nu gällande
föreskrifter (k. kung. 10 juni 1912) innehålla
i hufvudsak

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>