- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1395-1396

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Porla brunn - Porlieria, bot. - Pormaskar. Se Cysta och Hudmaskar - Pornainen. Se Borgnäs - Pornografi - Pornokrati - Porodint mineral, krist. - Porog - Porogami, bot. Se Befruktning 2, Kalazogami och Mesogami - Poronia punctata, bot. Se Koprofil - Pororoca - Poros - Poros, fornindisk konung - Porosalmi. Se Porrassalmi - Porositet. Se Porer 2 - Porosphæra, paleont. - Porpezit, Palladiumguld, miner. - Porphyra, bot. - Porphyrio, zool. Se Purpurhönssläktet - Porphyrius. Se Porfyrios - Porphyrophora, zool. Se Konschonell - Porpita, zool. Se Coelenterata, sp. 487 - Porpora, Niccoló Antonio - Porquerolles - Porrassalmi (Porosalmi) - Porrentruy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1395

Porlieria-Porrentruy

1396

kost och före middag, och dagsdosen växlar
emellan 400 gr. och 600-800 gr. Ofta blandas
1/2 glas porlavatten med 1/2 glas varmt
vichyvatten eller karlsbadvatten. Säsongen i
Porla indelas i 2 terminer, den första l juni-l
juli, den senare 5 juli-2 aug. Som efterkur
efter brunnsbehandlingen bör man besöka en
hafskuranstalt eller en höjdstation. Till
Porlabehandlingen hör också begagnandet af vissa
badformer, företrädesvis half-bad. Den årliga
frekvensen är omkr. 1,000 kurgäster, som äro
fördelade i olika klasser. Litt.: K. Wettergren,
"Iakttagelser rörande Porla brunn" (1883).
Ln.

Porlieria K. et P., bot., busksläkte af
fam. Zy-gophyllaceæ med parbladiga blad
och torniga stip-ler. De 3 arterna växa i
Mexico och andina SydAmerika. Småbladen hos
P. hygrometrica och P. Lorentzü lägga ihop sig
vid fuktig väderlek. Veden användes som Guajacum
(se d. o.). G. L-m. . Pormaskar. Se Cysta och
Hudmaskar.

Po’rnainen. Se Borgnäs.

Pornografi (af grek. po’rne, sköka, och
gra’fein, skrifva), otuktsskildringar;
smutslitteratur. Adj. Pornografisk.

Pornokrati (af grek. po’rne, sköka, och kratei’n,
härska), "skökoregemente", särskildt tiden för
påfvedömets djupaste förfall, då sedeslösa
adelsdamer (Teodora, Marozia m. fl.) upphöjde
sina älskare och anhöriga på påfvestolen. Denna
förnedringstid räckte 904–963, från Sergius III
t. o. m. Johannes XII.

Porodint mineral, krist. Amorfa mineral,
framgångna ur ett ursprungligen geléartadt
tillstånd, kallas, efter Breithaupt, porodina.
A. Hng.

Poro’g, ry. (eg. tröskel), vattenfall i Dnjepr
(se d. o.).

Porogam! (af grek. po’ros, genomgång, och ga’mos,
giftermål), bot. Se Befruktning 2, Kalazogami
och Mesogam i.

Porõnia punctäta, bot. Se Koprofil.

Pororo’ca, detsamma som b or e (se d.’o. fys.).

Porös, fordom Kalaureia (se d. o.), nu en
omtyckt badort.

Porös (grek. IIcOQos), fornindisk konung, hvars
rike sträckte sig mellan floderna Hydaspes
och Akesines. Han besegrades (326 f. Kr.) af
Alexander den store, som af aktning för hans
personliga egenskaper lät honom behålla sitt
rike. A. M. A.

Po’rosalmi. SePorrassalmi.

Porositët. Se Porer 2.

Porosphæra Steinm., paleont., små, omkr. l
cm. stora, inkrusterande kulformiga stockar,
tillhörande fam. Milleporidæ och karakteristiska
för de öfre, yngre kritbildningarna. Så är
t. ex. P. globularis Phill. ett för skrifkritan
(mucronata-kritan) utmärkande fossil.
A. Hng.

Porpezit, P a 11 a’d i u m g u l d, miner.,
en guld-varietet, som utom 4 proc. silfver
håller 5-10 proc. palladium samt förekommer
vid Porpez och några andra ställen i Brasilien.
Ant. Sj.’

Po’rphyra, bot., algsläkte af fam. Bangiaceæ
med röd, bladlik, hinnartad bål. Vid Sveriges
västkust förekomma P. laciniata och andra arter
på klippor och bryggor i vattenmärket. I Japan
äro Porphyra-&TteT, nori, föremål för odling
i stor skala på riskvistar, som stickas ner i
hafs-bottnen. Torkad nori utgör där en viktig
handels-

artikel och användes till fiskrätter och
i såser. I stället för den dyra Porphyra
använder den fattigare befolkningen
torkade ulvacéer till samma ändamål.
G. L-m.

Porphy’rio, zool. Se Purpurhönssläktet.

Porphy’rius. SePorfyrios.

Porphyro’phora, zool. Se K o n s c h o n e 11.

Porpita, zool. Se C æ len t er a t a, sp.
487.

Porpora [på’rpåraj, Niccolõ Antonio, italiensk
tonsättare och sånglärare, f. 1686 i Neapel,
d. där 1766, lärjunge af Gaetano Greco och
Mancini, blef helt ung kapellmästare hos
portugisiska sändebudet i Neapel, komponerade
flera operor och anställdes 1719 som sånglärare
vid Conservatorio di Sant’ Onofrio. Han utbildade
Farinelli, Caffarelli (Majorano), Salimbeni,
Eegina Mingotti och andra ryktbara sångare,
verkade sedan dels i Venezia, dels i Wien och
kom 1728 till Dresden, där han fick insteg vid
hofvet. 1729 och 1733 kallades han till London
för att träda i spetsen för ett operasällskap,
afsedt att tafla med Handels. Detta orsakade
dock ingen ovänskap mellan P. och Handel,
hvaremot P. lefde i spändt förhållande till
Hasse, till följd däraf att Hasse 1724 i Neapel
anmält sig till undervisning hos P., men snart
öfvergaf denne och vände sig till Scarlatti. I
London kvar-stannade P. till 1736, hade 1744-52
anställningar i Venezia, Wien (där han var
J. Haydns lärare) och Dresden, men återkom 1755
till Neapel, där han 1760 blef kapellmästare
vid katedralen och direktör för Conservatorio
di Sant’ Onofrio, men dog i armod. Samtliga
hans operor, af hvilka man känner namnen på
53, äro föråldrade, likaså hans 6 oratorier
och hans många kyrkomusikverk, hvaremot större
värde tillerkännes hans kantater för soloröst
och klaver (12 utgifna 1735) samt några af hans
tryckta instrumentalverk: 6 sinfonie da camera
för två violiner och bas, 12 violinsonater och
6 klaverfugor. En biografisk uppsats öfver
P. är författad af Villarosa i "Memorie dei
com-positori etc." (2:a uppl. 1843). Som
sånglärare är P. kanske mera berömd än
någon annan; icke minst till honom ledas de
klassiska italienska sångtraditionerna tillbaka.
A. L. (E. F-t.)

Porquerolles [pårkerå’l], en af Hyëres-öarna
(se H y e r e s).

Po’rrassalmi (Porosalmi), ett smalt och mycket
grundt sund i Savolaks, mellan sjön Sai-men och
den lilla sjön Surnujärvi, öfver hvilket vägen
från Kristina till S:t Michel går, är bekant
genom den strid, som utkämpades där 13 juni
1789. 735 finnar under öfverste K. von Stedingk
innehade ställning i passet, som befästs, och
mot denna gingo ryssarna under general Michelson
med betydlig öfver-makt till flera anfall,
hvilka alla blodigt afvisades. Den på ryska
sidan kämpande general Sprengtporten sårades
i striden. Hvilket intryck striden framkallade
i Petersburg, framgår af kejsarinnan Katarina
II:s yttrande: "På tjugusju år har jag icke
erhållit en sådan underrättelse." Ryssarna, som
dragit sig tillbaka till Kristina, anföllo efter
att ha erhållit förstärkningar ånyo 18 juni,
och ehuru äfven detta anfall tillbakaslogs,
måste svenskarna likväl dagen därpå uppge sin
ställning och draga sig tillbaka till Jokkas.
C. O. N. L. W:sonM.

Porrentruy [pårrätrui], ty. Pruntrut, stad i
schweiziska kantonen Bern, i Jura, vid Doubs’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:32:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0758.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free