- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1415-1416

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Port Arthur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ryssland på "arrende" för 25 år med rätt
för Ryssland att medelst järnväg förena
hamnen med transsibiriska järnvägen. Hamnen
skulle dock vara öppen för alla nationers
handelsfartyg. S. å. tilltvang sig England
Wei-hai-wei "på arrende" (jfr Kina, sp. 69). För
befästandet af P., dit en stark flotta nu
förlades, anslogo ryssarna till en början
11 millioner rubel, och ehuru verkställda
undersökningar gåfvo vid handen, att åt
landfronten borde ges 70 km. längd, nöjde man sig
med ett billigare alternativ, som endast upptog
20 km. utsträckning; men följden häraf blef, att
staden och hamnen kunde bombarderas från goda
ställningar utanför hufvudförsvarslinjen. De
beslutade befästningarna skulle blifvit färdiga
1903, men fördröjdes och voro ej fullt
afslutade, då rysk-japanska kriget bröt ut,
ehuru åtskilliga inskränkningar gjorts i den
fastställda planen, som omfattade sjöfrontens
befästande, nyskapandet af en hufvudförsvarslinje
mot landsidan samt en enceinte för det centrala
försvaret. På sjöfronten anlades 25 batterier
(med tillsammans 140 pjäser), gruppvis fördelade
på Tigerhalfön samt på de ö. om inloppet
befintliga Guld- och Korsbergen. Inom hvarje grupp
kunde vissa pjäser i de öfre batterierna svängas
rundt och sålunda äfven deltaga i beskjutningen
mot land och den i Kwan-tung-halföns västra del
inskjutande Dufviken. På landfronten arbetades
på 4 större fort och 4 permanenta batterier, när
kriget mot Japan bröt ut; dock var intet af dessa
verk afslutadt eller fullständigt bestyckadt,
och den murade enceinte, som skulle omge
gamla staden och arsenalen, var då icke heller
fullbordad. Och likväl skulle P. bli ryktbart
för sitt långvariga försvar mot japanerna. Sedan
kriget inledts med japanernas öfverfall först
natten till 9 febr. 1904 mot ryska flottan på
P:s redd (ryska P.-flottan räknade vid krigets
utbrott 6 slagskepp, 4 kryssare af 1:a och 2
af 2:a klass, 4 kanonbåtar, 2 torpedkryssare,
18 jagare och ett stort antal torpedbåtar),
hvarvid 3 pansarskepp sänktes, och sedan dagen
därpå i Tsche-mul-p-hoviken, då 1 kryssare och
1 kanonbåt sänktes, lämnades dock P. tills
vidare i ro för anfall från landsidan, och
häraf betjänade sig då ryssarna för att dels
fullborda de påbörjade permanenta verken, dels
utföra en mängd halfpermanenta och provisoriska
verk och batterier samt åtskilliga skyttevärn
och hinderlinjer, hvarjämte garnison och förråd
förstärktes. Sent omsider anlades äfven en del
framskjutna ställningar. Under tiden hade dock
japanska flottan icke varit overksam, utan
beskjutit batterierna, arsenalen och staden
samt 3 gånger, 25 febr., 23 mars och 3 maj, sökt
spärra inloppet genom sänkning af diverse fartyg;
men ehuru ej mindre än 17 sådana uppoffrades,
blef den till slut åstadkomna spärrningen
både ofullständig och kortvarig; beskjutningen
medförde ej heller önskadt resultat. Ryssarna å
sin sida sökte och lyckades i allmänhet också
hålla de japanska örlogsfartygen på afstånd,
och i själfva infarten anordnade de till sist
ett af 3 kanonbåtar försvaradt stängsel. Ett
japanskt och tre ryska fartyg sprängdes i
luften af en några km. utanför inloppet utlagd
minspärr. I aug. var den befästa landfronten
22 och sjöfronten 9 km. lång. Bestyckningen
utgjordes af 460 pjäser, hvaraf 120 med minst 15
cm. kaliber, och besättningen räknade 45,000 man,
bland hvilka
dock ingenjörtrupperna voro alltför fåtaliga. De
största och viktigaste verken voro på östfronten
Peituchanfortet och mellanverket n:r 2, på
nordfronten Norra Kikwanfortet, Erlungshanfortet,
Erlungshanmellanverket och Kurganbatteriet
och på västfronten Itsushanfortet, Stora
Antseshanmellanverket, Fayankufortet,
Yahutsuimellanverket och det ofullbordade fort
VI. Rundtorn var ett sammanhängande taggtrådsnät
anbragt, och på vissa platser funnos varggropar
och minor. På Stora berget och Wan-tai-höjderna
m. fl. ställen voro några tillbakadragna verk
och batterier anlagda. Pansarskydd saknades,
och befästningstyperna voro ej moderna, men
stormfriheten var väl tillgodosedd. Sedan 1:a
japanska armén under Kuroki 1 maj tilltvingat sig
öfvergången öfver Jalu och 2:a japanska armén
under Oku 5 maj landstigit i Yen-taibukten, sökte
en rysk styrka under Stackelberg undsätta P.,
hvars öfverkommendant generallöjtnant Stössel,
som var befälhafvare på Kwan-tung-halfön
(generallöjtnant Smirnov var fästningens
kommendant), då marscherade denne till mötes;
men Oku dref först bort Stössel från de sedan
flera månader befästa höjderna vid Kin-tschóu
24–27 maj och kastade sedan undan Stackelberg
vid Wa-fan-ku. Stössel intog emellertid ny
ställning 25 km. från P., och Nogi ställde
sig då mellan honom och Dalny, men förhöll sig
därefter stilla en hel månad, och först 26 juni
gick han till anfall samt dref Stössel ännu
några km. tillbaka, men låg därefter stilla
ytterligare en månad, förstärkande sin armé
till 70,000 man. 26 juli togs sedan ryssarnas
ställning, och 29 s. m. drefvos dessa inom
P:s befästningar, som japanerna därpå började
innesluta, men detta var ej fullbordadt förrän 15
aug. Efter 6 våldsamma anfall 19–23 aug. lyckades
japanerna bemäktiga sig 2 redutter på nordöstra
fronten, men Kikwan och Wan-tai motstodo deras
angrepp. Japanerna, som nu förlorat 15,000
man, sågo sig alltså tvungna till regelbunden
belägring, hvarvid hufvudanfallet riktades
mot nyssnämnda front, som emellertid kunde
anses vara fästningens starkaste. Sapper
framfördes mot Kikwan, Erlungshan och den
s. k. 203-metershöjden, och belägringsartilleriet
ökades småningom till 300 pjäser, hvartill
kommo 180 fält- och bergskanoner. Natten till 3
sept. tillbakaslogo ryssarna ett fientligt anfall
mot 203-metershöjden, men 21 sept. lyckades
japanerna taga tre viktiga punkter, och natten
till 23 satte de sig fast på nyssnämnda höjd, men
drefvos följande dag åter därifrån. Dessa anfall
kostade japanerna 7,000 döda. Sapparbetet måste
återupptagas, men det fördröjdes af ryssarnas
utfall och handgranater. 16 okt. eröfrade
japanerna Hatchimakikaponjären, och mot Norra
Kikwan-fortet öppnade de ett minanfall. Ett
nytt allmänt angrepp 26 okt. gaf föga resultat,
men 30 s. m. togos 2 verk, af hvilka ett dock
snart åter måste lämnas. 31 okt. tillbakaslogo
ryssarna ett anfall mot Norra Kikwan. Japanernas
förlust under dessa 3 dagar uppgick till 13,000
man. Sapp- och minarbetena fortsattes till 26
nov., då Nogi satte i gång ett nytt allmänt
anfall, hvarmed dock intet vanns, men 12,000 man
förlorades. 5 dec. lyckades japanerna slutligen
taga 203-metershöjden efter 8 dagars förbittrade
strider, och nu kunde en verksam bombardering
af den i hamnen liggande ryska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0768.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free